Beprövat. | 31 mar

Gammal teknik – nytt brandskydd

Många kyrkor har haft problem med sina sprinklersystem. En ny studie från Rise sammanställer konkreta rekommendationer för mer säkra och långsiktigt hållbara lösningar. Fokus ligger på beprövad och okomplicerad teknik.

Rise-projektet ”Rekommendationer för sprinklerinstallationer i kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader” har nyligen avslutats. Målet har varit att sammanställa konkreta rekommendationer för projektering, dimensionering och installation av sprinklersystem i dessa byggnader. De specifika lösningarna ska vara långsiktigt hållbara och innebära rimliga service- och underhållskostnader.

Bakgrunden till studien är att det har varit många problem med sprinklersystem i främst kyrkor. Dessa undersöktes i det tidigare Brandforsk-projektet ”Drifterfarenheter från sprinklerinstallationer i kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader”.

All forskning och statistik visar att få personer har omkommit vid brand i byggnader som är sprinklade och att det blir mycket mindre egendomsskador.

Problemen har framför allt rört vattendimsystem, men även traditionella sprinklersystem. Det har bland annat skett felaktiga aktiveringar som orsakat vattenskador, läckage av frysskyddsmedel genom både munstycken och rörkopplingar, samt långa fördröjningstider i torrörssystem.

– När vi inspekterade kyrkor med torrörssystem hittade vi objekt där fördröjningstiden var fyra, fem minuter. Det är en evighet när det brinner, säger Magnus Arvidson, brandingenjör på Rise och projektledare för den nya studien, liksom för det tidigare Brandforsk-projektet.

Han bedömer det som troligt att systemen i många fall har varit helt funktionsodugliga.

– Under arbetet med det tidigare projektet växte en idé fram om att undersöka hur man istället borde göra för att få bättre tekniska lösningar. Den första rapporten identifierade problemen, men tanken med den nya är att presentera lösningar.

Den generella rekommendationen i den nya studien är en återgång till traditionell sprinklerteknik.

– Det handlar om att utvärdera vad som har fungerat erfarenhetsmässigt. Traditionell sprinklerteknik började utvecklas i slutet av 1800-talet och är därmed betydligt mer beprövad än vattendimsystem, som i sin nuvarande form togs fram först på 1990-talet, säger Magnus Arvidson.

Det som skiljer sprinklersystem i kyrkor från andra typer av byggnader är det långa tidsperspektivet och de kulturhistoriska värdena.

– Det krävs varsamma installationer, långsiktig tillgång till reservdelar och ett arbetssätt där man använder standardkomponenter och gör det så enkelt som möjligt, säger Magnus Arvidson.

Dessutom är anlagda bränder sannolikt betydligt vanligare i kyrkor än i andra byggnader.

– Det finns ännu ingen omfattande statistik som bekräftar detta, men de underlag som finns pekar tydligt i den riktningen, säger han.

I den nya rapporten nämns även den så kallade Gryningspyromanen. Han var en bidragande orsak till de omfattande installationer av vattendimsystem som gjordes i kyrkor på 1990- och 2000-talet.

I studien presenteras ingen universallösning som kan tillämpas på alla typer av objekt.

– I stället har vi tagit fram ett slags ”receptbok” som ger vägledning för att utforma sprinklersystemet på bästa sätt. Någon måste dock själv tänka igenom lösningen – i första hand anläggningsägaren, som kan vara en församling, Statens fastighetsverk eller en privat fastighetsägare.

Anläggningsägaren måste i sin tur samarbeta med erfarna brandskyddskonsulter, sprinklerprojektörer, konservatorer, byggnadskonstruktörer och antikvariskt sakkunniga.

Ofta sparar man i dag in på investeringen och installationskostnaden, men det leder till höga drift- och underhållskostnader.

– De måste tillsammans bilda ett team som tittar på frågan ur ett brett perspektiv och tar fram en totallösning. Genom att följa våra tekniska råd kan lösningen bli riktigt bra, säger Magnus Arvidson.

Projektteamet behöver göra en riskbedömning och värdera vilka delar av byggnaden som behöver sprinkler.

– När det gäller kyrkor ser vi att anlagda bränder ofta startas utomhus, vid fasaden, vilket har lett till att man vill installera sprinklersystem även på utsidan av byggnaden. Det är något som nästan aldrig används för vanliga byggnader, påpekar han.

Studien rekommenderar att man väljer rör av rostfritt stål eller kopparrör snarare än galvaniserade rör eller vanliga stålrör.

– Det blir dyrare, men eftersom kyrkor redan har stått i flera hundra år och ska fortsätta att göra det, är det viktigt att använda korrosionsbeständiga rörmaterial för en långsiktigt hållbar lösning, säger Magnus Arvidson.

Andra råd är att undvika både sprinklers med glasbulb och användning av frysskyddsmedel, som har orsakat stora problem i kyrkor.

Om det inte är möjligt att ansluta sprinklersystemet till det allmänna vattenledningsnätet bör man anlägga en fullvolymbassäng. Då finns det vatten för hela driftstiden och det behövs ingen automatisk påfyllning.

– Det blir alltså även en tekniskt mindre komplicerad lösning, säger Arvidson.

När vi inspekterade kyrkor med torrörssystem hittade vi objekt där fördröjningstiden var fyra, fem minuter – det är en evighet när det brinner.

En generell slutsats i studien är att ju mer komplicerad lösningen är, desto fler problem uppstår och desto högre blir drift- och underhållskostnaderna.

– Det gäller inte bara kulturhistoriska byggnader utan alla typer av byggnader. Många av våra rekommendationer kan därför även tillämpas på andra fastigheter. Ofta sparar man i dag in på investeringen och installationskostnaden, men det leder till höga drift- och underhållskostnader, säger Emil Egeltoft, brandskyddskonsult på Brandskyddslaget och medförfattare till rapporten.

– Fastighetsägare bör tänka långsiktigt, investera lite mer initialt och därigenom spara pengar på sikt. Vid projekteringen av ett sprinklersystem bör man alltså inte enbart utgå från att uppfylla reglerna, utan också fundera på vad som är viktigt för att få en bra funktion. Genom att ha en hög ambitionsnivå från början förenklar man driften och underhållet senare.

Att investera i att genomföra revisionsbesiktningar en gång om året är också viktigt. Vid en sådan gör en sakkunnig besiktningsman funktionskontroller av brandlarm, ventiler och utströmningstider av vatten i sprinklersystemet.

Emil Egeltoft konstaterar att det har funnits ett motstånd mot sprinkler i kulturhistoriskt värdefulla byggnader, av rädsla för att de ska förvanska byggnaderna eller orsaka vattenskador.

– Men faktum är att installation av fungerande sprinkler är den bästa brandskyddsåtgärden. All forskning och statistik visar att få personer har omkommit vid brand i byggnader som är sprinklade och att det blir mycket mindre egendomsskador. I byggnader som man vill skydda för all framtid är sprinkler därför en väldigt effektiv åtgärd, säger han.