Tema: Ventilation | 19 okt 2023

Avfuktare räddade kyrkornas klimat

Det började med mögel på psalmböckerna. Det slutade med minskade uppvärmningskostnader och ett bättre inomhusklimat.
– Vi stänger av värmen när det inte är verksamhet i kyrkorna och kör då enbart med avfuktare, säger Jens Eriksson, fastighets- och miljösamordnare i Herrljungabygdens församling.

I Herrljungabygdens församling finns 21 kyrkor. 13 av dem är små och medeltida. Resten är betydligt större, byggda från 1850 och framåt. I flera av kyrkorna är det bara verksamhet en gång i månaden. Vid dessa tillfällen värms kyrkorna upp tillfälligt, de flesta med hjälp av direktverkande el men några har även uppvärmning via värmepump.

Jens Eriksson tillträdde tjänsten som fastighets- och miljösamordnare i Herrljunga 2011. Han såg då att uppvärmningskostnaderna var höga och påbörjade en kartläggning. Han tittade på när värmen slogs på och när den stängdes av, detta för att se om det fanns utrymme för att effektivisera processen.

– Då fanns det en på-knapp och en av-knapp. Värmen sattes på under torsdagen eller fredagen och stängdes av söndag eller måndag.

Det visade sig att denna tid kunde kortas med en enklare styr- och reglerutrustning som ställdes in på förhand när vaktmästaren gjorde sin veckotillsyn. Tiden då kyrkan var uppvärmd minskades med mer än ett dygn.

– Flera av landsortskyrkorna används bara en halv procent av tiden. Det gör att vi numera stänger av värmen när det inte är verksamhet och enbart kör avfuktare. Våra kyrkor använder i dag 9 000–22 000 kWh per år, inklusive ekonomibyggnader och utebelysning, berättar Jens Eriksson.

Numera har flera vaktmästare i församlingen gått steget längre och installerat en app i sina mobiltelefoner, varifrån de kan styra uppvärmningen. De behöver inte ens vara på samma ort och kan till och med vara på semester och ändå se hur varmt det är i kyrkan och sedan anpassa uppvärmningen efter väderleksrapporten.

Jag insåg tidigt att det kostar att värma vatten, därför var det naturligt att satsa på avfuktare

– Appen var egentligen till för att förbättra arbetsmiljön, eftersom flera av våra vaktmästare inte bor på samma ort som de arbetar. Nu kan de se om värmen har slagits på och slipper fundera över detta. Systemet kostar ungefär 4 500 kronor. Med elinstallation och installation av avfuktare hamnar kostnaderna på 30 000 kronor. Vi sökte kyrkoantikvariskt bidrag och fick 75 procent av kostnaden, vilket gjorde att totalkostnaden inte uppgick till mer än 8 000 till 10 000 kronor.

Avfuktare är en viktig del i arbetet med att få ett bra inomhusklimat i kyrkorna i Herrljungabygdens församling, för det har inte bara handlat om uppvärmningskostnader.

– Jag insåg tidigt att det kostar att värma vatten, därför var det naturligt att satsa på avfuktare. Det är betydligt billigare än att värma upp hela kyrkan för att hålla luftfuktigheten på en acceptabel nivå för byggnader och inventarier.

– Hösten 2012 upptäckte vi mögel på psalmböckerna i en av kyrkorna. Det var helt enkelt för fuktigt. Vi installerade då en avfuktare av den typ som man använder i villor. Det gjorde att vi kunde få bort vattnet från luften. Avfuktaren tömdes två gånger per vecka och vi fick koll på hur mycket fukt det fanns.

Arbetet gick sedan vidare till fler kyrkor, där nya stationära avfuktare installerades. Förutsättningarna varierar, till exempel beroende på hur marken ser ut under kyrkan, om det är sand eller lera.

Jens Eriksson är nöjd med insatserna. För att inte riskera att det ändå finns platser i kyrkan med sämre klimat har ventilationen ökats, till exempel i orgelhus och textilskåp.

– En avfuktare håller luften i rörelse, vilket är viktigt för att det inte ska skapas mikroklimat, det vill säga högre luftfuktighet på vissa ställen i kyrkan. Men jag har faktiskt fått beröm av orgelbyggare som sagt: ”Vad härligt att komma in i en frisk kyrka”.

För att få dessa moderna installationer att passa in i gamla kyrkor med ett kulturhistoriskt värde har länsstyrelsen kopplats in i ett tidigt skede, detta för att göra så liten permanent åverkan på kyrkorna som möjligt. Avfuktaren placeras där det är enklast att föra ut våtluften. Man har även försökt hitta en placering som i alla fall något så när smälter in i miljön.

Jag tycker att vi är på rätt väg, att vi fått kontroll på både uppvärmningskostnader och inomhusklimat.

Hur har då detta påverkat kostnaderna? Uppvärmningskostnaderna har minskat med drygt 50 procent jämfört med hur det var innan. Enligt Jens Eriksson går det att räkna hem åtgärderna relativt snabbt, särskilt eftersom de har fått bidrag till installationen.

– Jag räknar med att det tar två år. Samtidigt har vi fått ett bättre klimat i våra kyrkor. Tester visar även att uppvärmningen går snabbare tack vare att avfuktaren ser till att luften är i rörelse.

Men i de två kyrkor som har luftvärmepumpar fungerar den effektiva regleringen inte lika bra eftersom det är ett trögare system. Den biten kommer Jens Eriksson att jobba vidare med. Han försöker även på andra sätt att göra uppvärmningen av kyrkorna i församlingen så miljö­vänlig som möjligt, bland annat genom att se till att den el som köps in är Bra miljöval via Svenska kyrkans nationella ramavtal.

– Jag tycker att vi är på rätt väg, att vi fått kontroll på både uppvärmningskostnader och inomhusklimat. Problemet var ju inte att vi sänkte och höjde värmen i kyrkorna utan att vi inte hade kontroll på den relativa luftfuktigheten.

Jens Eriksson jobbar vidare mot församlingens mål att sänka energianvändningen ytterligare och att bli fossilfria.

– Istället för att som tidigare ha värmt upp till fyra grader har vi nu kallställt i kyrkorna, det vill säga vi har stängt av värmen i de kyrkor där vi har avfuktare. I Eriksbergs nya kyrka har vi i dag en oljeeldad varmluftsfläkt. Den håller vi på att fasa ut och den ska ersättas med avfuktare. Kyrkan används bara tre gånger per år och verksamheten samordnas till sommarhalvåret. Därav finns det inget behov av värmekälla, utan vi installerar avfuktare för att få kontroll på klimatet, säger Jens Eriksson.

Text: Ellen Forsström