Varmt klimat kräver anpassning
Övertemperaturer i lokalbyggnader på grund av klimatförändringar skapar utmaningar för att hålla inomhustemperaturen på en hälsosam nivå. En förstudie från Belok pekar på behovet av mer forskning och nya tekniska lösningar för att anpassa både befintliga och nya byggnader till ett varmare klimat.
Beloks förstudie ”Övertemperaturer i byggnadsbeståndet” har kartlagt hur fastighetsägare och projektörer gör i dag för att undvika övertemperaturer i lokalbyggnader utan aktiv kyla. Den pågående klimatförändringen väntas leda till att värmeböljor blir allt vanligare. Både befintliga och nya byggnader behöver därför anpassas till högre temperaturer.
Övertemperaturer i byggnader kan medföra stora hälsorisker för känsliga grupper som äldre, kroniskt sjuka, små barn och gravida. I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om inomhustemperatur ingår riktvärden för att minska hälsoriskerna. Enligt dessa rekommendationer bör temperaturen sommartid inte överstiga 26 grader. För känsliga grupper gäller detta riktvärde dygnet runt. För övriga kan en något högre temperatur dagtid accepteras, men temperaturen bör inte överstiga 26 °C nattetid. Rekommendationerna gäller även vid extrema väderförhållanden.
Mari-Liis Maripuu, affärsområdeschef Inomhusmiljö på CIT Renergy och författare till studien tillsammans med Victoria Edenhofer, projektledare på CIT Renergy, säger:
– Genom vår förstudie kunde vi se att mer forskning behövs för att fastställa var gränsen går för denna hälsomässiga övre tröskelnivå under svenska förhållanden. Det är avgörande för att veta hur vi ska projektera, bygga och anpassa fastigheter för att hantera övertemperaturer.
Riktlinjerna för inomhustemperatur kan innebära ett behov av komfortkyla i fler typer av lokaler, vilket i sin tur påverkar byggnadernas energianvändning – en aspekt som det ställs allt högre krav på, bland annat genom direktivet om byggnaders energiprestanda.
Studien omfattar både befintliga och nya lokalbyggnader, exempelvis äldreboenden, skolor och förskolor. Alla intervjuade fastighetsägare hade någon form av problem med övertemperaturer och ansåg att de behövde vidta fler åtgärder. Både fastighetsägare och entreprenörer menade också att övertemperaturer är en viktig aspekt att ta hänsyn till tidigt i projekteringen. Därför är simuleringar av inomhusklimatet och verifiering av inomhustemperaturen avgörande.
I dag saknas nationella krav på verifiering av inomhustemperatur vid bygglov. Därmed genomförs sällan inneklimatberäkningar om inte fastighetsägarna själva ställer krav på det.
– Kanske borde det finnas krav på att verifiera inomhusklimatet redan i ett tidigt skede av projekteringen, precis som för energianvändningen.
Det skulle vara mer kostnadseffektivt än att i efterhand upptäcka att byggnaden blir för varm och då behöva genomföra kostsamma åtgärder, säger Mari-Liis Maripuu.
I projekt där byggnaderna ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad finns krav på att den termiska komforten ska verifieras. Den vanligaste metoden för att förutsäga risker för övertemperaturer i byggnader är dynamisk simulering med Ida Ice. Resultaten av dessa simuleringar beror dock på de förutsättningar och antaganden som anges.
I dag saknas branschgemensamma riktlinjer för beräkning av termiskt klimat och val av indataparametrar. För att simulera inneklimatet behöver man även känna till uteklimatet. Dagens simuleringar baseras enbart på statistiskt normalår och därmed beaktas inte extremvärme.
Det saknas bra klimatfiler för framtida scenarier anpassade för svenska förhållanden som kan användas i byggnadssimuleringar.
Det hindrar verifieringen av inomhustemperaturen vid extrema väderförhållanden.
– Det krävs en helhetssyn där vi analyserar framtidens klimatscenarier och identifierar vilka tekniska lösningar som behövs för att hantera risker med övertemperaturer inomhus. På så sätt kan vi minska risken för negativa hälsoeffekter vid värmeböljor, säger Mari-Liis Maripuu.
Trots att vi ser tydliga effekter av klimatförändringarna redan nu verkar många i branschen fortfarande vänta på riktlinjer och vägledning innan de agerar.
Dagens installations- och byggnadstekniska lösningar för att hantera övertemperaturer fungerar ofta bra i nybyggnation, men är svårare att tillämpa i befintliga byggnader. Vanligast är byggnadstekniska åtgärder som handlar om att reducera värmetillskottet och behovet av kyla. Exempel är solavskärmning, placering av fönster och rumsplanering samt att utnyttja byggnadens termiska massa.
– Klimattekniska lösningar som minskar solinstrålningen är vanligtvis de enklaste och mest kostnadseffektiva för att reducera kylbehovet.
Även om aktiv kyla kan behövas bör målet vara att minimera behovet så långt som möjligt, säger Victoria Edenhofer.
Enkla installationstekniska åtgärder för att sänka inomhustemperaturen är att byta till energieffektiv belysning som minskar den interna värmealstringen. En annan är nattventilation där den kalla uteluften används för att kyla ner byggnaden under natten.
Den enklaste lösningen för aktiv kyla är i flera fall portabla kylaggregat.
– Dock är de inte särskilt effektiva och rekommenderas inte som en långsiktig lösning, eftersom de har dålig verkningsgrad, en begränsad kylkapacitet och kan vara ganska högljudda i drift, säger Mari-Liis Maripuu.
En enkel lösning med bättre effektivitet är luftvärmepumpar, men även dessa har nackdelar. För att försörja en hel lägenhet krävs ofta flera enheter. Utomhusenheterna påverkar byggnadens estetik negativt.
Centrala komfortkylsystem används ofta i nyproduktion.
– I befintliga byggnader blir det mer komplicerat eftersom hela systemlösningen måste anpassas genom installation av nya rör och större luftflöden, säger Mari-Liis Maripuu.
Luftflödena är generellt sett mycket lägre i bostäder och äldreboenden än i skolor. Därmed är kylning via luft mer fördelaktig i skolor men svårare att tillämpa i bostäder och äldreboenden.
Klimatförändringarna riskerar att öka behovet av komfortkyla i både lokaler och bostäder. Följden kan bli en betydligt högre energianvändning. Därför behövs nya energieffektiva och kostnadseffektiva systemlösningar, framför allt för befintliga byggnader.
Genom vår förstudie kunde vi se att mer forskning behövs för att fastställa var gränsen går för denna hälsomässiga övre tröskelnivå under svenska förhållanden.
Förhoppningen är att Bebo kommer att göra en liknande förstudie för bostäder som Belok har gjort för lokalbyggnader. Tankar finns sedan på en gemensam uppföljningsstudie. Den kan resultera i rekommendationer till fastighetsägare om kostnadseffektiva lösningar för byggnader vid olika förutsättningar. En tanke är också att lyfta fram goda exempel på att motverka övertemperaturer.
– Trots att vi ser tydliga effekter av klimatförändringarna redan nu verkar många i branschen fortfarande vänta på riktlinjer och vägledning innan de agerar.
Vi kan inte längre blunda för att byggnaderna inte är anpassade för framtidens klimat, säger Mari-Liis Maripuu.
– Övertemperaturer är ett stort problem för fastigheter som saknar aktiv kyla.
Hur de ska anpassas för ett varmare klimat diskuteras inte lika ofta som klimatanpassningar för översvämningar, trots att väldigt många människor kommer att påverkas, konstaterar hon.
