”Återbruka och förändra för framtiden”
Återbruk ligger i tiden. Konsultföretaget WSP skriver på sin hemsida att återbruk är en viktig del av ett framtidssäkrat samhälle. Flera svenska arkitektkontor erbjuder tjänster när det gäller återbruk – danska Lendager har gjort detta till sin affärsidé. Arkitekten Monika Albertsson har jobbat länge som certifierad sakkunnig i tillgänglighet och minns tillbaka på ombyggnaden av Zinkensdammsskolan i Stockholm.
Det danska arkitektkontoret Lendager tar tillvara material från byggnader som rivs, materialet lagras och kategoriseras för att sedan återanvändas i deras projekt. Arkitekturen som skapas blir beroende av vilket material som finns. Lendager har som slogan ”Form follows availability”, en parafras på funktionalisternas ”Form follows function”.
Det bästa återbruket är dock att inte riva utan att transformera byggnaden så att den i en uppdaterad version fungerar även i framtiden. Äldre byggnader har ofta en hantverkskvalitet som saknas i nya byggnader. Det gör det värdefullt att återbruka dem.
Ett ombyggnadsprojekt som jag har haft förmånen att arbeta med är renoveringen av Zinkensdammsskolan eller, som skolan numera heter, Globala gymnasiet. Skolan ritades i funkisstil av Paul Hedqvist och invigdes 1936. Då hette skolan Stockholms stads södra kommunala mellanskola. Skolan stod tom eftersom ventilationen hade dömts ut.
Globala gymnasiet behövde nya lokaler, och en gammal skolbyggnad från 1930-talet var inte rektorns förstaval. Globala gymnasiet ville ju ligga i framkant både när det gällde sättet att undervisa på och ämnen. Flexibla lokaler var ett önskemål, undervisningen byggde mycket på projektarbete och egna studier. Kunde verkligen den gamla byggnaden uppfylla sådana behov?
Ett önskemål för framtiden är att det ska gå att ändra på det systemfel som numera finns i byggbranschen så att förutsättningen för att projektera funktionella och vackra byggnader ökar.
Men flexibilitet handlar inte främst om att kunna flytta väggar utan om en byggnad som har bra proportioner och funktioner från början, och det hade den gamla skolbyggnaden. Skolan har tre tydliga byggnadskroppar: administration och aula i en, klassrummen i mitten och gymnastiksalarna i en.
I mittenbyggnaden gjordes några lärosalar om till grupprum och närmast trapphuset fick en ny hiss och moderna toaletter plats. Placeringen av NO-salarna var ett problem. För att slippa dra alla ventilationskanaler genom hela huset var ett förslag att placera dem högst upp i huset, men det förstörde klassrumsstrukturen. Det blev för få klassrum kvar. I källarvåningen där de rent planlösningsmässigt passade bäst var det låg takhöjd. Kunde de verkligen placeras där?
Med en engagerad och bra vvs-konsult gick det till slut att få till. Dragningarna i taket blev väldigt snygga. Korsande kanaler minimerades och andra ”plattades till”. Det saknades mekanisk ventilation, så nya ventilationskanaler behövde dras genom hela huset. Det brukar inte bli så snyggt med klumpiga schakt i något hörn. Lösningen blev ett relativt smalt schakt som avslutades med ett platsbyggt klassrumsskåp. Det blev snyggt.
Ytterligare ett problem var att alla fönster gick upp till tak. Att bygga ett nedpendlat undertak skulle förstöra rummet och skymma de vackra fönstren. Det fick bli synliga dragningar i så mycket som möjligt av rummet, bara inklädnader längst bak i rummet.
Att kunna bevara en så vacker byggnad som Paul Hedqvists skola och modernisera den med varsam hand så att den fungerar även i framtiden är det bästa sättet att återbruka byggnader.
I den smala mittbyggnaden ligger klassrummen mot söder och en bred enkelsidig korridor mot norr, med fönster ut mot Hornsgatan. Under fönstren fanns radiatorer från tiden då skolan byggdes. De var platta, smala och helt släta på framsidan. De var för dåliga för att återanvända. VVS-konsulten hittade efter ett visst letande nya som liknade de gamla och utan den räfflade ytan som moderna radiatorer har.
Den breda korridoren med fönster på ena sidan var vacker, men det var också mycket yta som bara användes för att gå. Skolan behövde fler studieplatser för individuellt arbete. Korridorer används ju för utrymning och det finns därför restriktioner, men eftersom korridorerna var så breda gick brandkonsulten med på smala fasta bänkar och bord vid fönsterväggen. På så sätt fick Globala gymnasiet flera nya välbehövliga studieplatser.
Ombyggnaden av Zinkensdammsskolan genomfördes som ett partneringprojekt där samarbete skulle stå i fokus. Det är en av anledningarna till att slutresultatet blev så bra och att det var väldigt roligt att arbeta i projektet. Tyvärr är det sällan så i moderna projekt där konsulter byts ut på grund av upphandlingsregler och underentreprenörer i flera led, vilket gör att helheten ofta går förlorad. Det är viktigare att se om sitt eget hus ekonomiskt än att fokusera på det bästa för projektet.
Ett önskemål för framtiden är att det ska gå att ändra på det systemfel som numera finns i byggbranschen så att förutsättningen för att projektera funktionella och vackra byggnader ökar – för är det inte så att det är det vi behöver ha runt omkring oss för att må bra?
Eleverna och rektorn för Globala gymnasiet blev nöjda med sin nya skola, trots tvekan i början. Eleverna bestämde till och med att i den vackra skola de fått skulle ytterskor inte användas, utan lämnas vid entrén så att skolan förblev ren och snygg. Att kunna bevara en så vacker byggnad som Paul Hedqvists skola och modernisera den med varsam hand så att den fungerar även i framtiden är det bästa sättet att återbruka byggnader.
Text och foto:
Monika Albertsson
Arkitekt och certifierad sakkunnig i tillgänglighet
