”Studie om kyla på kontor – ett första steg”
En studie visar att vattenburen kyla med kylbafflar kan ha högre klimatpåverkan än luftburen kyla med VAV-system. Studien pekar på de ingående produkternas stora andel av systemens totala klimatpåverkan och behovet av bättre data för att enkelt kunna göra klimatberäkningar.
”Klimatpåverkan av luft- respektive vattenburen kyla från material och driftskede” är ett SBUF-finansierat projekt som har genomförts i samarbete mellan WSP och Installatörsföretagen.
Byggbranschen har under de senaste åren blivit allt bättre på att minska klimatpåverkan från byggnadens stomme, klimatskal och stomkompletteringar. I takt med att klimatpåverkan från dessa minskar får installationernas andel av byggnadens totala klimatpåverkan en allt större betydelse. Installationers klimatpåverkan beräknas idag oftast med schablonvärden.
Projektet har gjort en systemanalys av två VAV-system och två kylbaffelsystem i kontorsbyggnader. Syftet har varit att belysa klimatpåverkan från installationernas material, livslängd och driftenergi. Systemanalysen är baserad på utförda klimatberäkningar på fyra referensprojekt.
De två referensprojekten med VAV-system har ett klimatavtryck på 21–23 kg CO₂e/m² Atemp. Motsvarande siffra för referensprojekten med kylbaffelsystem är 31–34 kg CO₂e/m² Atemp. Det tyder på att VAV-system kan ha lägre klimatpåverkan än kylbaffelsystem.
– Urvalet av projekt är litet och det går därför inte att dra några definitiva slutsatser om vilket system som är bättre eller sämre utifrån ett klimatperspektiv. Vi behöver göra fler utredningar och kompletterande analyser, men den här studien är ett första steg, säger Victoria Stigemyr Hill, specialist inom klimatneutralt byggande på WSP och en av studiens huvudförfattare.
Den främsta orsaken till skillnaden i klimatpåverkan är att kylbaffelsystemen väger mer än VAV-systemen. Klimatberäkningarna för VAV-system i studien ligger i närheten av schablonvärdet som används för kontorsbyggnader. Studien indikerar därmed att kylbaffelsystem kan ha en högre klimatpåverkan än schablonvärdet
Studien har inte analyserat hur systemvalet påverkar utformningen av andra tekniska system eller byggdelar, exempelvis bjälklagshöjder. Komfortaspekterna för de olika systemen har heller inte undersökts.
Helst bör leverantörerna ha tagit fram klimatdata för sina specifika produkter. Det är komplexa system med många olika typer av produkter och dimensioner
– Vi har inte gjort några djupare analyser av hur systemen har dimensionerats eller av närvaroprofilerna i fastigheterna, vilket hade kunnat påverka resultatet, säger Victoria Stigemyr Hill.
Studien har identifierat vilka delar av systemen som står för cirka 80 procent av klimatpåverkan från materialen. Genom att fokusera på de produkterna, både vid beräkningar och förbättringsåtgärder, kan man angripa de största klimatpåverkande faktorerna först.
– Vi blev förvånade över hur stor andel av systemens totala klimatpåverkan som de ingående produkterna står för. Installationsbranschen har länge arbetat med att minska energianvändningen i driftskedet, men vilka produkter som byggs in spelar stor roll för klimatavtrycket, säger Erik Jiresten, biträdande konsult inom klimatförändringar på WSP och studiens andre huvudförfattare.
Störst klimatpåverkan i VAV-system har ventilationskanaler, luftbehandlingsaggregat, don och kanalisolering. Kylbaffelsystems klimatavtryck påverkas mest av kanaler, kylbafflar, luftbehandlingsaggregat och rörledningar.
Kanaler står för den största klimatpåverkan från materialen i både VAV- och kylbaffelsystem, cirka 50 procent. Att minimera dimensionerna på kanalerna, men med bibehållen energieffektivitet, är ett sätt att minska mängden material som används. En annan är kortare kanaldragningar genom optimal placering av installationsrum och schakt.
Studien framhåller att klimatberäkningar av installationssystem i dagsläget är tidskrävande.
– Vi ser ett behov av att branschen arbetar med att förenkla beräkningarna och minska klimatpåverkan redan i tidiga skeden av projekten genom att göra bra val av produkter, säger Erik Jiresten.
Det är idag tungrott att få fram den data som behövs för att göra tillförlitliga klimatberäkningar för installationssystem. Beräkningarna kräver information om produkternas vikt, materialinnehåll och klimatpåverkan för respektive material.
Urvalet av projekt är litet och det går därför inte att dra några definitiva slutsatser om vilket system som är bättre eller sämre utifrån ett klimatperspektiv.
– Helst bör leverantörerna ha tagit fram klimatdata för sina specifika produkter. Det är komplexa system med många olika typer av produkter och dimensioner, säger Erik Jiresten.
Samtidigt behöver mjukvaruutvecklare säkerställa att informationen kan integreras i dagens klimatberäkningsverktyg.
Planer finns på att utvidga klimatdeklarationerna för byggnader till att även omfatta installationer.
– Installationsprodukter behöver då inkluderas i Boverkets klimatdatabas med generiska data som representerar ett medelvärde för specifika produkter, säger Victoria Stigemyr Hill.
Ytterligare åtgärder
Projektet har identifierat ytterligare några åtgärder som skulle kunna möjliggöra mer tidseffektiva och kvalitetssäkrade klimatberäkningar av installationer:
- Enklare tillgång på vikter för installationsprodukter, exempelvis att vikt är möjlig att extrahera ur programvaror för projektering och kostnadskalkyl.
- Enklare tillgång på tillgängliga miljövarudeklarationer (EPD:er) för installationsprodukter, exempelvis genom att:
- Produktleverantörer på sin hemsida har en sammanfattande sida med sina framtagna EPD:er samt anger EPD:er under respektive produkts sida.
- EPD:er finns tillgängliga i EPD-databaser.
- EPD:er framgår i programvaror för projektering och konstnadskalkyl.
