Ny värme – för säkerhets skull
Ett kompressorhaveri blev en varningssignal för att värmeanläggningen till flerbostadshusen i Nockeby i västra Stockholm riskerade att helt slås ut. Nu har den uppgraderats för att klara alla tänkbara driftproblem som kan uppstå. Jonathan Marstorp, Incoord, och Kjell Lundqvist, SKB, menar att anläggningen nu är bättre rustad att hantera möjliga följder av aktuella hot som krig och klimatförändringar.
TEXT: KLAS SÖRBO FOTO: JENS LASTHEIN
Undercentralen i kvarteret Alligatorn har totalrenoverats för att skapa en mer driftsäker värmeanläggning. De nio husen med totalt 110 lägenheter, som är byggda 1988, ägs och förvaltas av Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB). Från början värmdes kvarteret av tre frånluftsvärmepumpar. 2006 kompletterades frånluftsvärmen med bergvärme och den nuvarande undercentralen byggdes. I systemet ingår även elpannor, FX-ventilation, referensgivare och solvärme.
Bakgrunden till renoveringen av undercentralen var att det fanns stora risker med den dåvarande systemuppbyggnaden. Vid haverier av enskilda delar och komponenter kunde hela anläggningen slås ut. Området saknar fjärrvärme och värmesystemet med bergvärme och elpannor är beroende av el. En stor värmepump försörjde hela området.
Just i november, när det var som kallast med minus 18 grader, havererade kompressorn. Det var sämsta tänkbara tillfälle. Vi fick igång den igen före jul, men det var ingen rolig tid.
Under hösten 2022 informerade Kjell Lundqvist, driftingenjör på SKB, sin chef om att han var orolig för om anläggningen skulle klara en vinter till. Nyligen hade den enda kompressorn havererat och värmepumpen fick ersättas av elpannor under driftstoppet. Det blev kostsamt då det tog en månad innan det fanns reservdelar för att reparera kompressorn.
– Just i november, när det var som kallast med minus 18 grader, havererade den. Det var sämsta tänkbara tillfälle. Vi fick igång den igen före jul, men det var ingen rolig tid, säger Kjell Lundqvist.
Den nya anläggningen har projekterats av Incoord Installationscoordinator. Arbetet med att skapa en mer driftsäker anläggning inleddes med att Incoord tog fram ett förslag på flödesschema. Därefter identifierades vilka risker som fanns med anläggningen, hur de kunde minimeras och möjliga händelseförlopp vid olika haverier.
– Jag och Kjell satt tillsammans och diskuterade detta. Vad blir resultatet om det här händer och vad gör vi då? Vi gick igenom alla tänkbara driftfall och hittade lösningar för dem. Därefter tog vi in det i projekteringen, berättar Jonathan Marstorp, uppdragsledare vvs & energi på Incoord.
Vad skulle hända om kompressorer havererade igen, säkringar gick eller om strömmen bröts?
– Det handlade om att förbereda fastigheterna för att kunna lösa problem som kunde uppstå vid haverier. Systemet kunde inte vara beroende av en enda maskin utan det måste finnas flera oberoende komponenter, säger Kjell Lundqvist.
Nu har den enda värmepumpen ersatts av fem mindre och om någon slutar fungera är de andra en backup. En av värmepumparna fungerar som master och styr de övriga, men kan ersättas av en annan om det skulle behövas. Två av dem kan göra varmvatten. Värmepumparna är en vital och högt belastad del av systemet. Därför har de placerats längst fram i undercentralen för att det ska gå snabbt och enkelt att lyfta ut och ersätta dem vid behov.
Det finns även två lika stora elpannor. Genom uttag i fasaden går det att koppla in en mobil värmepanna och det finns möjlighet att handställa ställdon för att hålla igång systemet även vid längre strömavbrott.
Samtidigt behövdes en smart och genomtänkt driftstrategi. Husens värmebehov är 350–380 kW. Värmepumparna och elpannorna kan vardera ge 400 kW, men ingående kraft är bara 400 kW. Anläggningen har hög installerad effekt för att kunna kompensera om delar av systemet faller bort, men allt kan inte gå samtidigt.
– Om det blir strömavbrott några timmar skulle värmepumpar och elpannor gå igång samtidigt för att höja temperaturen, men då går säkringarna. Därför har vi monterat en effektbegränsare på inkommande el till elpannorna, förklarar Kjell Lundqvist.
– Både vid projektering och driftsättning behövs en bra och tydlig driftstrategi och risktänkande. Det är viktigt i ett tidigt skede av projektet, säger Jonathan Marstorp.
För mig som tidigare rörmontör är det en dröm att se hur rören är dragna och hur välgjort allt är i ett så pass trångt utrymme. Det är riktigt fascinerande.
I systemet ingår två elpatroner på vardera 10 kW som framför allt stöttar med energi när ingen av värmepumparna är igång sommartid och elpannorna inte används. Bidraget som elpatronerna ger motsvarar vvc-förlusterna.
Installationen gjordes av HP Rör och anläggningen slutbesiktigades våren 2024. Den totala kostnaden blev drygt fem miljoner kronor. Energianvändningen har minskat tack vare ombyggnaden med de nya värmepumparna.
Undercentralen är väldigt installationstät, och Kjell Lundqvist önskar att utrymmet hade varit större. Han konstaterar att det krävs en duktig vvs-montör som inte behöver arbeta utifrån ritning utan själv kan föreställa sig hur komponenterna ska placeras och rören dras.
– Jag tycker att det blev väldigt bra med tanke på det lilla utrymmet.
Han får medhåll av Tobias Enback, som sedan i våras är driftchef på SKB.
– För mig som tidigare rörmontör är det en dröm att se hur rören är dragna och hur välgjort allt är i ett så pass trångt utrymme. Det är riktigt fascinerande, säger han.
Tidigare var det i princip bara Kjell Lundqvist som kunde sköta driften av undercentralen eftersom den var så komplicerad. Nu finns det tydliga instruktioner för skötseln av den. Jonathan Marstorp pekar på det positiva med att SKB har en egen driftorganisation medan många fastighetsägare har inhyrd personal.
– Om driftorganisationen byts ut tappar man då hela historiken och förståelsen för hur anläggningen fungerar.
En annan detalj som underlättar driften av anläggningarna för jourpersonal eller drifttekniker är märksystemet av komponenter och rör, påpekar Kjell Lundqvist.
– Vi använder nu blått istället för grönt för varmt och kallt tappvatten, liksom vvc. Det gör det tydligt och går snabbt att identifiera vad som är vad. Man slipper att läsa texten om man inte är insatt i den aktuella anläggningen. Blått för vatten ingår nu i vår märkstandard för drift och det kommer vi att införa i våra nyproduktioner och ombyggnationer.
Att snabbt kunna återgå till normalläge är viktigt ur säkerhetssynpunkt både för egendom och människor.
– Saker kan frysa sönder och människor mår inte bra om det går för lång tid utan värme. När värmen försvinner i hus med frånluftsventilation och det är noll grader ute, tar det bara ett dygn innan inomhustemperaturen är under Folkhälsomyndighetens rekommendationer, även i ett välisolerat hus, säger Jonathan Marstorp.
Undercentralen är placerad i en garagelänga och på andra sidan den bortre väggen finns parkeringsplatser med bara hönsnät emellan.
– Om det skulle börja brinna i en bil behövde vi göra något för att inte riskera att elden spred sig hit och förstörde hela anläggningen, säger Kjell Lundqvist.
Väggen har därför försetts med brandskyddande skivor och ytterligare en brandskyddad vägg har byggts mellan den närmaste parkeringsplatsen och de övriga.
Att se över fastigheternas energi- och mediaförsörjning och analysera hur resilient en byggnad är mot olika slag av yttre faktorer samt driftstörningar blir allt viktigare, konstaterar Jonathan Marstorp.
– Hur länge klarar sig en byggnad och vad händer exempelvis om fjärrvärmen, elförsörjning och vattenförsörjning slås ut? Det är väldigt sällan som fastighetsägare med bostäder vill utforma system så redundanta som det är här. Jag tycker det är spännande, särskilt nu när vi pratar mycket om motståndskraft med tanke på krigshot, klimatförändringar och översvämningar som kan bli följden.
Incoord har med anledning av det nyligen lanserat konceptet Säker byggnad. Driftstrategierna i konceptet bygger delvis på tankesättet för installationer i sjukhus som företaget arbetar mycket med. En annan inspiration är hur bostäder byggdes under mitten av 1900-talet där man fortfarande hade kvar tankesätten om uthålliga byggnader och att människor ska kunna bo kvar även vid kris.
– Då hade man kanske ett energilager i form av en oljetank för en oljepanna. Många hade badkar i sina lägenheter så att man kunde ackumulera vatten om vattenförsörjningen försvann. Man hade kanske också en matkällare, där man kunde förvara mat om elen försvann.
– I dag bygger vi hus som är kraftigt beroende av extern media- och värmeförsörjning, ibland utan källare och med stora fönster. Då blir det snabbt genomslag om det blir kallt eller för varmt, eller om extern försörjning av husen försvinner.
Vi använder nu blått istället för grönt för varmt och kallt tappvatten, liksom vvc. Det gör det tydligt och går snabbt att identifiera vad som är vad.
Faktum är att det finns matförråd i källaren på varje hus i kvarteret Alligatorn och de kyls nu av fläkluftkylare med hjälp av borrhålskyla. Matförråden saknade fungerande kyla under en period och att den har återkommit uppskattas av de boende.
– Det är första och enda gången som jag har fått ett personligt tack av en boende. De använder förråden bland annat till att förvara äpplen och pelargoner vintertid. De ger också några kW återladdning till borrhålen förutom det som kommer från solfångarna, säger Kjell Lundqvist.
