Riddarhuset. | 27 mar 2025

”Luften har blivit mycket bättre”

Vid renoveringen av Riddarhuspalatset i Stockholm har ventilationen förbättrats genom att återställa och förstärka självdragssystemet i stora delar av byggnaden. Tidigare var luftkvaliteten dålig, bland annat på grund av igensatta frånluftskanaler och obalans mellan till- och frånluft. Riddarhussekreteraren Erik Drakenberg, tillika kansli- och verksamhetschef, är nöjd.

Riddarhuspalatset, byggt på 1600-talet i Gamla stan i Stockholm, har renoverats invändigt 2023–2024. Bland annat har installationstekniska system och köksutrustning bytts ut. En stor och viktig del av renoveringsarbetet har gällt ventilationssystemet. Ventilationen fungerade innan dess dåligt, bland annat på grund av att många frånluftskanaler var igensatta.

– Det har berott på fågelbon, skräp eller att de blivit igenmurade av misstag. Därmed fungerade inte frånluften som den skulle och mycket av arbetet har handlat om att säkerställa funktionen av den, berättar Erik Drakenberg, riddarhussekreterare, tillika kansli- och verksamhetschef.

Direktionsmöten hålls regelbundet i lokalerna.

– Tidigare behövde man ofta avbryta mötena för att vädra eftersom syret tog slut. I dag är detta problem löst och luftkvaliteten har förbättrats markant.

Kontorsutrymmena på övervåningen har nu fått både till- och frånluft. Tidigare var det bara frånluft. Två separata kanalsystem för frånluft har nu dragits ihop till en gemensam kanal i en befintlig skorsten. Istället för två frånluftsfläktar är de nu inkopplade på ett större aggregat med värmeåtervinning.

En viktig ventilationsåtgärd har varit att justera in luftflödena så att de går till rätt ställe i byggnaden.

– Förut var det obalans mellan från- och tilluft. I vissa rum var det för mycket luft och i andra för lite, säger Thomas Nyberg, vvs-projektör på Sitowise.

I övriga delar av byggnaden är det självdragssystem, förutom i köket, inklusive dess personalutrymmen, som har ett separat ventilationssystem.

Det blev lite stressigt men det löste sig tack vare att el- och vvs-entreprenörerna jobbade över på eget initiativ. Det är sådan anda man vill ha i renoveringsprojekt.

Många ventilationsåtgärder har handlat om att återställa och förstärka byggnadens självdragssystem, bland annat genom att tätningslister har tagits bort från fönster. Nästan alla självdragskanaler var otäta och har nu renoverats genom att strumpor installerats i dem. Kanalerna har dragits ut till yttertaket via befintliga murade skorstenar. Tidigare avslutades somliga på vinden och då fungerade inte självdraget som tänkt. I Riddarhusets salar går luften ut via kanaler i de gamla öppna spisarna.

En ventilationsteknisk utmaning i projektet har varit att flera av de större rummen ofta står tomma.

– Därmed behövs det inte så mycket ventilation där. I Riddarhussalen är det vid enstaka tillfällen fullt med 300 besökare, exempelvis i samband med en konsert som pågår någon timme, säger Erik Drakenberg.

I Riddarhussalen är ventilationsutsuget dolt bakom en inskriftstavla på en av kortsidorna på läktaren. Tidigare fanns en stor kammarfläkt på vinden som lät mycket när den var igång.

– Den bidrog inte så mycket till luftkvaliteten och när den var stilla stoppades självdraget mycket, säger Erik Drakenberg.

Fläkten har nu tagits bort och ersatts av ett spjäll för att få igång självdraget. Spjället öppnas automatiskt när belysningen tänds i och med att det signalerar att salen används. När ljuset släcks, stängs spjället delvis, men det är alltid minst 30 procent öppet för att säkerställa grundventilation.

Man har inte behövt göra hål i fönsterkarmarna för att självdraget ska fungera.

– Förr i tiden när man eldade i kakelugnar fick man per automatik en väldigt bra skjuts på luften. I och med att man inte gör det längre blir fönstren en kritisk faktor för självdraget då de lätt kan bli för täta. Samtidigt är det här en känslig miljö med tanke på byggnadens kulturhistoriska värde och därmed bör man undvika åtgärder på fönstren, säger Thomas Nyberg.

Tidigare fanns en alternativ idé till självdraget om att installera mekanisk till- och frånluft i Riddarsalen med hjälp av gradängdon under sittplatserna.

Tidigare behövde man ofta avbryta mötena för att vädra eftersom syret tog slut. I dag är detta problem löst och luftkvaliteten har förbättrats markant.

– Vi insåg ganska snart att det skulle innebära stora ingrepp med många håltagningar. Med tanke på att rummet används så sällan och att det ändå gick att få en tillräckligt bra funktionalitet kändes det inte realistiskt, säger Thomas Nyberg.

Rummets stora volym har också varit en tillgång för att få en bra ventilation.

– Volymen är som i gamla kyrkor och den tar hand om en hel del föroreningar från människor, säger Thomas Nyberg.

Köket har dock totalrenoverats med nya ytskikt, golv och utrustningar. Tre nya kylaggregat för kökskylan har installerats och ventilationssystemet har moderniserats.

– Vi har kontrollerat att alla luftflöden i köket stämmer eftersom det saknades underlag om det. Layouten för systemet är i stort sett densamma som tidigare, men många köksenheter är nya, säger Thomas Nyberg.

Svartplåtskanalen som går till fläktkåpan har renoverats. Kanalen hanterar både till- och frånluft och har justerats in för att säkerställa rätt flöden. Tidigare kunde lukter från toaletterna komma in i köket.

– Troligen berodde det på att det var för mycket frånluft i köket och det förstörde en del av självdragssystemet. Det blev baksug och luften gick åt fel håll, säger Thomas Nyberg.

Förut saknades ett spjäll för att reglera luftflödet, vilket ledde till att kåpan sög in för mycket luft och skapade ett kraftigt undertryck i rummet.

– För att lösa detta installerades ett injusteringsspjäll, vilket gjorde att vi kunde strypa ner flödet på kåpan, säger Thomas Nyberg.

På så vis räckte flödet till även till andra utrymmen, bland annat kontorsdelarna på våningen ovanför, och därmed har inomhusklimatet blivit bättre där.

I Riddarhussalen är det vid enstaka tillfällen fullt med 300 besökare, exempelvis i samband med en konsert som pågår någon timme.

En obligatorisk ventilationskontroll (OVK) genomfördes och godkändes i december förra året i samband med slutbesiktningen.

– Det var kul att OVK:n gick igenom för det var en osäkerhetsfaktor, om det skulle räcka med systemet som vi har eller om vi hade behövt göra ytterligare åtgärder. Vi som arbetar här tycker också att luften har blivit mycket bättre, säger Erik Drakenberg.

Fettavskiljaren fanns tidigare inne i köksdelen och orsakade också dålig lukt men har flyttats ut från byggnaden och placerats i marken utanför.

Pumpstationen för våtrummen vid personalutrymmena i källaren har renoverats.

– Avloppet från toaletterna där går så lågt att det inte kan rinna med självfall ut till det kommunala systemet. Därför finns pumpstationen och den har orsakat dålig lukt på gården utifrån. Den har nu fått en ny pumpgrupp, säger Thomas Nyberg.

Nästan samtliga komponenter i undercentralen som finns i en av Riddarhusets flyglar var i dåligt skick och har bytts ut. Huset försörjs fortfarande av fjärrvärme och kulvertrören för den finns kvar liksom större delen av ledningssystemet. Vissa radiatorer har bytts ut och ersatts med nya av estetiska skäl, bland annat i köket och Stenhallen.

I brandskyddet av Riddarhuset ingår detektorer för värme och rök. Det har också satts upp nya skyltar, gjorts åtgärder på dörrarna, exempelvis svällister, och installerats dörrstängare.

– Ett ytterligare alternativ hade varit att installera sprinkler, men det medför risker i historiska byggnader, ifall de orsakar vattenskador, säger arkitekt Tomas Lewan, som har varit generalkonsult för renoveringen och ingått i styrgruppen för den.

En 3D-skanning gjordes inledningsvis i projektet för att skapa digitala ritningar av hela Riddarhuset.

– Det gör det hypotetiskt möjligt att rekonstruera byggnaden ifall den värsta typen av olycka skulle inträffa, säger Tomas Lewan.

De nyskapade ritningarna har också fungerat som projekteringsunderlag. En stor utmaning i projektet har varit att det saknats tidigare ritningsunderlag för ventilationssystemet att utgå från.

– Vi har inventerat vartenda rum och skrubb för att ta reda på vad det finns för ventilation där. I de allra flesta fall finns det ventilation i någon form genom självdrag eller frånluft men ibland har det inte funnits eller behövts då det gällt mindre förvaringsutrymmen, säger Thomas Nyberg.

– Det blev till stor del en gissningslek att försöka lista ut vart ventilationskanalerna tog vägen. Du behöver ha tålamod för det är lätt att missa saker. Jag har stuckit in tumstockar i kanaler för att ta reda på det men vi har också använt oss av rök.

Bristen på ritningsunderlag ställde också till det när köket skulle totalrenoveras under fyra månader på sommaren förra året. 16 september var Riddarhuset bokat för fest och innan dess behövde den vara klar. När golvet skulle sågas upp för nya golvbrunnar sågades även okända elledningar av.

– Det blev lite stressigt men det löste sig tack vare att el- och vvs-entreprenörerna jobbade över på eget initiativ. Det är sådan anda man vill ha i renoveringsprojekt, säger Erik Drakenberg, som tycker att samarbetet inom styrgruppen och med underentreprenörerna fungerat mycket bra.

Ett ytterligare alternativ hade varit att installera sprinkler, men det medför risker i historiska byggnader, ifall de orsakar vattenskador.

– Det har varit en positiv stämning bland alla hantverkare. Vi har haft gemensamma måltider med dem, både när vi drog igång och med en avslutningsmiddag. De har varit väldigt trivsamma. Jag tror att en del av hantverksföretagen har toppat laget lite grand med tanke på uppmärksamheten kring projektet.

Riddarhuset är inte byggnadsminnesmärkt, men är blåklassat enligt Stadsmuseets klassificering och har även skydd av stadsplanen eftersom det ligger i Gamla stan.

– Om man gör ändringar behöver man inte ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen eller av staten, säger Tomas Lewan.

Renoveringsprojektet har totalt kostat 56 miljoner kronor och finansierats helt genom privata donationer.

– Vi fick en testamentsgåva 2018 som blev grundplåten, och därefter startade vi en insamling bland medlemmarna med målet att få in tio–elva miljoner kronor. Slutligen fick vi in 15 miljoner. Vi är stolta över att vi inte har behövt söka offentliga bidrag, inte ens för byggnadsvård från länsstyrelsen, säger Erik Drakenberg.

Bidragen har kommit från över 1 000 personer, allt från små summor till flera miljoner kronor. Vid nyinvigningen i november förra året bjöds alla in som hade donerat 5 000 kronor eller mer.

– Projektet har hållit både budget, tidplan och uppfyllt kvalitetskraven, konstaterar Erik Drakenberg.

Text: Klas Sörbo
Foto: Anna Svanberg