Ronneby. | 28 nov

Svanenrenovering gav lärdomar

Ett bostadshus från 1950-talet blev först i Sverige med att klara Svanens miljömärkningskrav för renovering. När allmännyttiga Ronnebyhus nu renoverar grannhuset finns det många lärdomar att dra från det första.

Den ursprungliga planen var att husen skulle rivas och ersättas med två punkthus.

– Vi bedömde inledningsvis att husen var i för dåligt skick för att rädda, bland annat på grund av läckande tak och sönderrostade avloppsrör. Dessutom fanns då ett behov av nyproduktion i Ronneby, förklarar Ida Karlsson, fastighetschef på Ronnebyhus.

Såväl byggnadsnämnden som länsstyrelsen sa dock nej till rivningen av det första eftersom de ansåg att husen var värda att bevara.

– Då började även jag ifrågasätta om huset behövde rivas. Stommen var ju okej och planlösningarna funkade. 30 procent av kostnaden för ett nytt hus är stommen, som också står för de största koldioxidutsläppen, och den gick att återbruka, säger Martin Lindström, projektledare på Ronnebyhus.

Han gjorde med hjälp av konsulter ekonomiska kalkyler för rivning och nybyggnation jämfört med renovering.

När vi dränerade om huset kom vi på att vi samtidigt kunde lägga nya avloppsrör på utsidan av det på bägge sidor istället för att relina. Avloppsrören anslöts sedan till de nya stammarna.

– De visade att det skulle ta 15 år innan vi tjänade pengar om vi rev och byggde nytt. Om vi renoverade skulle vi gå plus efter fem år. Resultatmässigt var det en 30 miljoner kronor bättre affär att renovera.
Det blev fler lägenheter med lägre investering och hyror samt mindre miljöpåverkan, säger Martin Lindström, som enkelt kunde övertyga Ronnebyhus styrelse om fördelen med renovering.

Ida Karlsson ville använda någon certifiering för renoveringsprojektet.

– Det ger en tydlig struktur och kontroll över byggprocessen samt en bra dokumentation, bland annat över allt byggmaterial.

Valet föll på Svanen.

– Svanenmärkningen är välkänd för allmänheten, till skillnad från andra miljöcertifieringar som används i byggbranschen. Då blir det lättare
att kommunicera projektets miljöfokus till hyresgästerna. Dessutom fokuserar Svanen mycket på god inomhusmiljö, låg energianvändning och låg miljöpåverkan, som är viktiga parametrar för oss, säger Ida Karlsson.

Tidigare fanns enbart Svanenmärkta nybyggnadsprojekt.

– Det fanns inga renoveringsprojekt som var Svanenmärkta så det kändes extra roligt att kanske bli först med det, säger Ida Karlsson.

Planen var att avloppsrören under bottenplattan skulle relinas men Svanen godkänner inte reliningmetoder som använder epoxi. Att använda relining med UV-härdning skulle ha kostat en halv miljon kronor mer.

– När vi dränerade om huset kom vi på att vi samtidigt kunde lägga nya avloppsrör på utsidan av det på bägge sidor istället för att relina. Avloppsrören anslöts sedan till de nya stammarna. Det blev mycket billigare än att relina, säger Martin Lindström.

– Den lösningen tar vi med oss i alla framtida renoveringsprojekt. När det är möjligt lägger vi avloppsrören utanför huset. Det blir både en besparing och en bättre anläggning då det nu finns en rensbrunn utanför fastigheten till varje stam, vilket gör att det blir lättare att spola ledningarna den dagen det blir stopp i dem.

I det första huset användes våtrumskassetter i badrummen men den lösningen övergavs i det andra huset. Förklaringen är att badrummen inte ligger exakt på samma plats på de olika våningsplanen. Därför behövde badrumsväggen byggas ut för att kassetterna skulle hamna under varandra.

– Vi har lärt oss att man inte ska använda kassetter i så här gamla hus. I det andra huset har vi renoverat badrummen på ett traditionellt sätt, säger Martin Lindström.

Energianvändningen i det första huset har minskat med 30 procent efter renoveringen. I båda husen har värmesystemen bytts ut och självdragsventilationen ersatts av FTX-system med markvärme.

Allt pekar på att vi kommer att gå 10 procent under budget så cirka 20 procent billigare blir det andra projektet. Jag har bara lagt ner en tredjedel så mycket tid i det andra jämfört med det första.

– Markslingorna kom till för att kunna kyla tilluften och klara Folkhälsomyndighetens riktlinjer för inomhustemperatur på högst 26 grader, säger Martin Lindström.

Slingorna för markvärmen går upp till vinden genom de avvecklade sopnedkasten.

– En viktig del av återbrukstänket är att använda befintliga schakt och murstockar till de nya installationslösningarna. Där finns det mycket pengar att spara, säger Martin Lindström.

Nya spirorör har dragits i de befintliga ventilationsschakten.

– Det har fungerat bra i ungefär hälften av schakten. Ibland är de lite böjda och då har vi dragit ner ett flexibelt rör som egentligen är framtaget för oljepannor. Det blir kanske onödigt hög kvalitet men det löste problemet. En fördel med nya metallkanaler jämfört med relining är att de kan återbrukas i framtiden, säger Martin Lindström.

Markslingorna ansluts till ventilationsaggregaten på vindsvåningen. I det första huset finns både ett förvärmningsbatteri och ett eftervärmningsbatteri. I det andra huset finns enbart ett förvärmningsbatteri. Istället för eftervärmningsbatteriet används fjärrvärme via en värmeväxlare för att spetsvärma tilluften när inte energin från marken räcker till.

– Fördelar är att det ger lägre returtemperaturer till fjärrvärmen och att det blir en billigare lösning. För ventilationsaggregatet är det inte optimalt
eftersom verkningsgraden för värmeväxlaren blir något lägre, men vi sparar in ett batteri. Vi bedömer att det totalt sett blir en bättre lösning, säger
Martin Lindström.

Istället för eftervärmningsbatteriet används fjärrvärme via en värmeväxlare för att spetsvärma tilluften när inte energin från marken räcker till.

Marklagret används för att värma eller kyla ventilationsluften när det är kallare än två plusgrader eller varmare än 20 grader utomhus. En annan fördel med lösningen är att värmeväxlaren i FTX-aggregatet inte behöver avfrostas. Därmed går det att bibehålla en hög verkningsgrad.

En utmaning med Svanenmärkningen var inledningsvis att få alla underentreprenörer att jobba på ett annat sätt i projektet än vanligt, berättar Ida Karlsson.

– Det går inte att använda vilka material som man vill utan allt ska uppfylla Svanens krav. VS-och elentreprenörerna har haft svårt att hitta bra produkter som är godkända och de har behövt tänka utanför boxen.

En gummipackning i en våtrumskassett visade sig vara en oväntat svårknäckt nöt.

– Packningen var återbrukad men leverantören kunde inte uppge varifrån den kom och det måste man veta. Det krävde en lång process innan vi till slut fick den godkänd av Svanen. Egentligen var det ju jättebra att den var återbrukad men i det här fallet blev det ett problem, säger Ida Karlsson.

Återbruket av vvs-material är begränsat i projekten på grund av att mycket har varit uttjänt. I det andra huset har fjärrvärmecentralen bevarats.

– Men bovärdarna i vårt övriga bestånd har kunnat ta tillvara exempelvis wc-stolar, tvättställ och blandare för att kunna använda det där ifall något går sönder, berättar Martin Lindström.

En lärdom från projekten för Ida Karlsson är att våga ifrågasätta föreslagna lösningar.

– Vi har litat mycket på våra konsulter, men har också insett vikten av att ställa frågor. I detta projekt har vi behövt hitta nya lösningar och det kommer vi att bära med oss in i framtida projekt. Det går att göra saker på alternativa sätt bara man vågar prova, ett exempel är avloppslösningen vi valde istället för relining.

Lärdomarna från det första projektet har kommit till nytta i det andra och har sparat mycket tid och pengar i det. Budgeten är tio procent lägre för det
andra.

En viktig del av återbrukstänket är att använda befintliga schakt och murstockar till de nya installationslösningarna. Där finns det mycket pengar att spara

– Allt pekar på att vi kommer att gå 10 procent under budget så cirka 20 procent billigare blir det andra projektet jämfört med det första. Jag har bara lagt ner en tredjedel så mycket tid i det andra jämfört med det första. Arbetet går betydligt smidigare genom att vi har kunnat använda samma entreprenörer och att medarbetarna har blivit mer vana vid processen, säger Martin Lindström.

– Det har också ökat vår förståelse om vilka produkter och lösningar som passar våra behov bäst och som vi vill ha i framtida projekt. Den erfarenheten kommer att förenkla framtida beslut, oavsett om det rör sig om större renoveringsarbeten eller mindre insatser, exempelvis att byta ett badrumsskåp efter en vattenskada, säger Ida Karlsson.

Projektfakta
• Husen är ritade av Wolter Gahn. Området uppfördes främst åt personal på flygflottiljen F17. Husen är tidstypiska för 1950-talet. De fick nya fasader på
1960- och nya balkonger 90-talet. Ingen renovering hade gjorts på insidan.
Renoveringsprojekten genomfördes som samverkansentreprenader.
•  Byggherre: Ronnebyhus
•  Generalentreprenör: Peab
•  VVS-projektör: Niklas Gyllensvärd (då Cofactor, numera på Sweco)
•  Ventilationsentreprenör: EKS Ventilation
•  VS-entreprenör: Assemblin