… och Mannes energiöversikt ska hjälpa fastighetsägare
EU:s energiprestandadirektiv (EPBD) blir svensk lag om ett halvår. Det innebär bindande krav på energiprestanda för befintliga byggnader och sanktioner för dem som inte når upp till gränsvärdena. Manne Frii på Aktea har tagit fram ett digitalt verktyg, Energiöversikt, för att hjälpa fastighetsägare.
EPBD gäller energi- och utsläppskrav för byggnader och ska vara en del av svensk lagstiftning senast 29 maj nästa år. Det övergripande målet är att styra bygg- och fastighetssektorn till att bli mer energieffektiv så att alla byggnader i EU är nollutsläppsbyggnader senast 2050. Enligt direktivet är minimistandarder för energiprestanda (Meps) det viktigaste regleringsverktyget för att få igång renovering av befintliga byggnader i stor skala.
Boverket har därför tagit fram preliminära gränsvärden för befintliga lokalbyggnaders energiprestanda, som inte får överskridas från 2030 respektive 2033. Dessa presenterades för ett år sedan och har nu uppdaterats i utkastet till nationell byggnadsrenoveringsplan som Boverket presenterade nyligen. Gränsvärdena har fastställts så att de 16 respektive 26 procent sämsta lokalbyggnaderna ska energieffektiviseras till dessa år jämfört med 2020.
För bostäder är kraven däremot indikativa – genomsnittlig förbättring på 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035, med flexibilitet för hur detta uppnås.
Det mest avgörande är att vi nu får bindande och retroaktiva energikrav för det befintliga byggnadsbeståndet.
– Alla fastighetsägare känner nog till begreppen EPBD och Meps men vet kanske inte vad de faktiskt innebär. Det mest avgörande är att vi nu får bindande och retroaktiva energikrav för det befintliga byggnadsbeståndet. Det innebär att även äldre byggnader, som tidigare bara omfattats av minimikrav vid om- eller tillbyggnad, nu måste leva upp till nya nivåer för energiprestanda inom en viss tidsram, säger Manne Frii, energiexpert på Aktea Energy i Göteborg.
För att klara kraven för energiprestandan är det viktigt att så snart som möjligt kartlägga beståndet och identifiera riskfastigheter, påpekar han. Det är en stor utmaning för mindre fastighetsägare med ansträngd ekonomi, som nu får krav på att sänka energianvändningen i fastigheterna.

För lokalbyggnader är Meps-kraven bindande – en kontorsbyggnad får exempelvis inte överskrida 204 kWh/m2 primärenergi per år från 2030, och 167 från 2033. Byggnader som överskrider dessa gränsvärden riskerar i praktiken att förbjudas för uthyrning, åläggas straffavgifter eller omfattas av sanktioner som skattepåslag eller åtgärdsförelägganden.
För en fastighetsägare finns då tre alternativa förhållningssätt, förklarar Manne Frii. Det första och det som är att föredra är att renovera och energieffektivisera.
– Här är det kritiskt att göra detta strategiskt så man har en plan framåt.
Det andra alternativet är att sälja. Men fastighetsvärdet påverkas redan i dag av energiprestandan och väntas gå ner ytterligare för framför allt F- och G-klassade byggnader.
Alla fastighetsägare känner nog till begreppen EPBD och Meps men vet kanske inte vad de faktiskt innebär.
Det tredje, som bör undvikas, är att riva och bygga nytt.
– Speciellt med tanke på hållbarhet är det inget man vill landa i, men det är ändå ett alternativ som många fastighetsägare kommer behöva överväga.
Manne Frii har tagit fram ett digitalt verktyg, Energiöversikt.
– Syftet är att hjälpa fastighetsägare att kartlägga beståndet och ta reda på om fastigheterna klarar de kommande kraven. Verktyget skapar ett beslutsunderlag för fastighetsägare och tekniska förvaltare för att identifiera prioriteringar och sätta rätt strategi framåt.
Verktyget besvarar tre kritiska frågor: Var står jag i dag jämfört med framtida krav? Vilka byggnader är riskfastigheter? Vad ska renoveras först för högsta ROI (avkastning på investering)? Med hjälp av Energiöversikten går det att sammanställa alla energideklarationer i ett fastighetsbestånd och omräkna dem enligt aktuell BBR. Utöver framtidens energikrav jämförs även varje byggnad mot EU-taxonomin, nivå för gröna lån samt andra specifika energimål om det är aktuellt.
– Allt visualiseras i detalj och ger underlag för hur mycket energieffektivisering som krävs för att nå respektive mål på byggnadsnivå.
Denna prioriteringsplan blir grunden för nästa fas: detaljerade energikartläggningar, åtgärdsanalyser med kostnadsuppskattningar och en investeringsplan som visar både ROI och tidsplan.