Reportage. | 29 okt

De fixar fjärrvärmen i Herrens hus

I Anderstorps kyrka finns inga elradiatorer längre. Nu är det vattenburen värme med fläktkonvektorer som gäller. Installatören Erik Sveningsson, fastighetsingenjören Karin Arvidsson och fjärrvärmechefen Miso Filipovic berättar hur Herrens hus fått en miljövänlig framtid med fjärrvärme.

TEXT: Klas Sörbo FOTO: Robie Aqvilin

I Anderstorps kyrka har vattenburna fläktkonvektorer ersatt enkla elradiatorer.  Fjärrvärmelösningen har utformats med hänsyn till både driftsäkerhet och byggnadens kulturhistoriska värde. Förutom kraftigt sänkt elnota innebär det nya systemet att kyrkan med automatik endast värms vid behov.

Småländska Anderstorp, ungefär fem kilometer öster om Gislaved, är en del av Gnosjöregionen, känd för sin anda av flit och företagsamhet hos invånarna. Anderstorps kyrka uppfördes i mitten av 1850-talet och är en stor byggnad, 40 meter lång, 18 meter bred och 12 meter hög.

Tidigare stod kyrkan uppvärmd hela tiden, men för cirka tio år sedan installerades ett intelligent styrsystem som gjorde att elanvändningen kunde sänkas. Värme användes därefter bara i samband med förrättningar, exempelvis begravningar och gudstjänster. Senare infördes via styrsystemet även en sänkt effektgräns från 80 till cirka 60 kW, vilket innebar en ytterligare kostnadssänkning.

När elpriserna skenade 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina behövdes ytterligare åtgärder för att minska kostnaderna.

– Elen blev väldigt kostsam för oss då, både på grund av högt effektuttag och stor förbrukning. Vi frågade därför Gislaved energi om det gick att koppla på fjärrvärme, och de var positiva till det, berättar Karin Arvidsson, fastighetsingenjör vid Gislaveds pastorat.

Pastoratets fastighetsutskott har kommit fram till att det är bra att ha olika system för uppvärmning i beståndet.

Även om värmepumpar kanske hade inneburit billigare drift här, bedömer vi att fjärrvärme är mer driftsäkert – och utan eget serviceansvar.

– Där det går vill vi undvika att använda högkvalitativ elenergi för uppvärmning med enkla radiatorer. Därför kändes det bättre rent miljömässigt att istället använda fjärrvärme eftersom det redan fanns i samhället, säger Karin Arvidsson.

Gislaveds pastorat har installerat värmepumpar i andra kyrkor och byggnader.

– Även om värmepumpar kanske hade inneburit billigare drift här, bedömer vi att fjärrvärme är mer driftsäkert. Samtidigt är det bra för oss att inte ha serviceansvaret, säger Karin Arvidsson.

Under 2020–2024 var elanvändningen i Anderstorps kyrka 90–120 MWh per år. Efter fjärrvärmeinstallationen beräknas den bli 2,5–4 MWh per månad. Det nya vattenburna systemet driftsattes i våras.

– Vi har inte använt det en hel vintersäsong ännu så vi vet inte hur mycket fjärrvärme som kommer att användas. Som väntat verkar hittills energianvändningen från fjärrvärme och el vara ungefär lika stor som tidigare, då endast el användes. Vi behöver ytterligare några år för att kunna utvärdera om det leder till besparingar och i så fall hur mycket i kronor räknat, säger Karin Arvidsson.

Gislaveds pastorat har sedan tidigare fjärrvärme från Gislaved energi till fyra byggnader. Anderstorps kyrka är hittills den enda kyrkan som är ansluten till Gislaved energis fjärrvärmenät. Ett orosmoment inför installationen var om det skulle finnas gravar under marken där fjärrvärmeledningarna skulle dras. Lyckligtvis gjorde det inte det.

– Hade det funnits gravar hade vi behövt involvera en arkeolog och fått försöka dra ledningarna under gångvägarna, säger Karin Arvidsson.

En annan utmaning var att det fanns mycket berg under marken där ledningarna skulle dras.

– En del av berget gick att handknacka, men vi fick även använda en specialrigg för hydraulspräckning då det inte gick att borra bort med maskiner. Vi ville inte spränga, säger Miso Filipovic, fjärrvärmechef på Gislaved energi.

Innanför fasaden på kyrkan finns en krypgrund under golvet med gott om plats för att dra kulverten för fjärrvärmen.

– Vi brukar oftast avsluta vår dragning vid fasaden, men här gick den genom krypgrunden till teknikrummet innanför. Vi placerade mätaren i rummet, berättar Miso Filipovic.

Systemet har en algoritm som vet att om det behövs värme klockan 15 på torsdag, måste det börja värmas upp onsdag lunch.

– Jag hade inte velat ha ett fjärrvärmeskåp på fasaden av kyrkan, men nu är det istället i teknikrummet under kyrkan och ingen annan än vi behöver se det, säger Karin Arvidsson.

I taket på krypgrunden finns rören med framledning och retur till fläktkonvektorerna i kyrksalen. Där finns avstängningsventiler till varje konvektor. Rören har kunnat döljas under bjälklaget och man har sluppit synliga utanpåliggande rör i kyrkorummet. Elledningarna till fläktkonvektorerna har kunnat dras inne i kyrkan via den befintliga kabelvägen till de borttagna elradiatorerna. I krypgrunden finns också ett ventilationssystem som avfuktar med torrluft vid behov.

I apparatrummet finns shuntgrupper levererade av Esbe i Reftele, cirka 15 kilometer söder om Anderstorp.

– Det har varit kul att kunna använda en del lokalt producerade produkter, säger Erik Sveningsson, vd för Gnosjö rörledningsaffär, totalentreprenör i projektet.

Till shuntgrupperna hör en fördelarbalk.

– Fördelarbalk används inte så ofta i Sverige, kanske för att många inte känner till att den finns. Det blir en väldigt enkel och smidig installation eftersom man bara sätter shuntgrupperna på balken. Sedan fördelas allt av sig självt, säger Erik Sveningsson.

Stiftsrådet i Växjö gjorde först en allmän projektering där pastoratets önskemål ingick. Gnosjö rör svarade sedan för konstruktion, dimensionering, installation och efterlagning.

Anläggningen kan liknas vid ett järnspett när det gäller robusthet och underhållsbehov

– Vi gillar entreprenader där man får rita och dimensionera själv. Företaget har 90 år på nacken och vi har alltid satsat på hög teknisk kompetens, säger Erik Sveningsson.

De prefabricerade värmeväxlarna kommer från Cetetherm. De är egentligen för både värme och varmvatten, men varmvattnet är bortkopplat.

– En växlare som bara går på värme skulle ha kostat 10 000 kronor mer än en prefabricerad som även har varmvatten. Valet var rent kostnadsmässigt. Den här typen av växlare överstyrs från styrsystemet som reglerar temperaturen efter behov, säger Erik Sveningsson.

Miso Filipovic är imponerad av installationen i teknikrummet.

– Den är väldigt snyggt gjord och det finns inget damm eller smuts. Väggen bakom är dessutom fri från andra rör.

Installationen av shuntgrupperna blev för övrigt vinnande bidrag i Esbes bildtävling Hero. Bakom den inskickade bilden stod Emir Bilalovic, vvs-montör på Gnosjö rör.

I apparatrummet finns också värmemängdsmätare där Gislaved energi kan fjärrövervaka temperaturer och flöden.

– Om det är någon avvikelse kan vi kontakta Gnosjö rör för felsökning. Ofta handlar det om något i styrningen som behöver justeras, säger Miso Filipovic.

– Vi kommer att göra inplanerade servicebesök framöver, men annars lär det inte hända så mycket. Anläggningen kan liknas vid ett järnspett när det gäller robusthet och underhållsbehov, säger Erik Sveningsson.

Installationsarbetet för Gnosjö rör tog ungefär en månad.

– Eftersom vi kunde göra det mesta i apparatrummet behövde kyrkan aldrig stängas. Det var begravningar och till och med någon konsert under veckorna vi arbetade, säger Erik Sveningsson.

I ett angränsande rum till kyrksalen sitter en vägghängd fläktkonvektor. I själva kyrksalen finns konvektorer av annan typ, levererade av Eveco. De har betydligt större effekt än de gamla elradiatorerna som satt längs hela väggen, vilket gör att färre enheter behövs.

Sedan tidigare finns bänkvärmare (el) under kyrkbänkarna och de har behållits. Tidigare fanns totalt cirka 80 kW el installerat. Kyrkan är nu ansluten med 60 kW mot fjärrvärmenätet. Ännu har inte hela effekten behövt användas, men kommande vinter blir ett test.

– Det kan mycket väl bli så att vi behöver använda bänkvärme också, mest för komfortens skull, säger Karin Arvidsson.

Kyrkans klimatstyrsystem från Jeff Electronics är självlärande och använder väderdata. Det styr uppvärmningen i tre zoner, oberoende av varandra. När bara en del används går övriga ner till grundtemperatur. Vintertid är inomhustemperaturen runt 8 grader när kyrkan inte används, och styrs utifrån luftfuktigheten.

– Om träföremål står varma hela tiden på vintern blir de torra och spricker. Med lagom och konstant fuktighet håller de bättre. Värmer man upp kort inför en begravning och sänker snabbt efteråt hinner träet inte torka ut, förklarar Karin Arvidsson.

Styrsystemet kan fjärrstyras och tidsättas och är kopplat till kyrkans bokningssystem.

– Systemet har en algoritm som vet att om det behövs värme klockan 15 på torsdag, då måste det börja värmas upp redan onsdag lunch, säger Erik Sveningsson.

På grund av byggnadens kulturhistoriska värde har en antikvarie från Länsstyrelsen i Jönköping varit involverad.

– Det finns exempelvis krav på färger och vilken typ av bruk som ska användas vid efterlagning, säger Erik Sveningsson.

– Nästan varje hål man borrar hos oss kräver tillstånd, tillägger Karin Arvidsson.

Det har också diskuterats hur konvektorerna ska se ut.

– Det är inte riktigt klart ännu, kanske behöver vi måla in dem.