Vi blickar tillbaka: ”Förändringar har varit viktigt för vvs-installationer”
Förändringar i boendet har påverkat regler, standarder och utförande, och har spelat en avgörande roll för att förbättra kvaliteten och säkerheten i vvs-installationer. En tillbakablick på utvecklingen sedan 1980-talet ger en bakgrund till varför Säker vattens branschregler för installation har blivit en viktig faktor och vad vi kan förvänta oss i framtiden, konstaterar skribenten Fredrik Runius.
Kök och badrum har under de senaste decennierna genomgått betydande förändringar inte bara i fråga om utformning och teknisk utveckling utan även när det gäller regler och standarder. Designade kök är samlingspunkten i vårt boende där även mat- och vardagsrum kan ingå. Badrummet med dusch och jacuzzi har ställt stora krav på nya tekniska lösningar.
Förutom design och funktion är miljökrav viktiga. I dag vill man bygga med låg vatten- och energianvändning, och materialval med liten påverkan på hälsa och omgivningens miljö. Undersökningar som utförts om risker för vattenskador och legionella har dessutom pekat på vikten av säkra vatten- och avloppsinstallationer.
Kallvatten ska vara kallt och av dricksvattenkvalitet, varmvatten varmt och vi ska minimera risken för mikrobiell tillväxt, framför allt legionella. Det finns komfortönskemål, det ska komma tillräckligt med vatten ur kranarna utan att slösa och vi ska ha ett hållbart boende med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. Samhället ställer krav på att de boende ska få en bra och ändamålsenlig funktion.
På 1980-talet kom Planverkets Svensk byggnorm, SBN 80, det regelverk man följde vid projektering och utförande. Reglerna var tydliga och fastställde hur installationer skulle utföras för att uppfylla kraven på säkerhet och funktion. Dessa detaljerade regler bidrog till att upprätthålla
en bra standard i branschen. Med tiden tyckte många att SBN var för detaljstyrande och att byggreglerna hämmade teknikutveckling och innovation i vvs-branschen.
Kök och badrum har under de senaste decennierna genomgått betydande förändringar inte bara i fråga om utformning och teknisk utveckling utan även när det gäller regler och standarder.
1987 infördes krav på ansvarig arbetsledare, enligt enligt Plan- och bygglagen (PBL), som var en person som skulle utses av byggherren för att leda arbetet på plats och som hade till uppgift att se till att vvs-arbetena var utförda enligt kraven i SBN. Ansvarig arbetsledare avskaffades 1995. Samtidigt minskade myndigheternas kontroll och många kommuner skrotade den vvs-inspektion man haft. När den ekonomiska krisen kom 1993 blev det nedgång i vvs-branschen och man drabbades av stora uppsägningar samtidigt som kompetenskravet på ansvarig arbetsledare och kontrollen av kommuner försvann. Branschen urvattnades mycket på
kunnig och kompetent personal.
När Nybyggnadsreglerna (NR) kom 1989 var mycket av det detaljerade
reglerna borttagna.
1994 ersattes NR av Boverkets byggregler (BBR) som gäller än i dag. Där ersattes de tekniska specifikationerna av mer övergripande funktionskrav. Nya material och metoder ökade effektiviteten men det medförde också en större osäkerhet med fler vattenskador.
Även om funktionskraven gav större frihet för byggherren och vvs företagen,
skapade det också ett behov av tydligare branschspecifika riktlinjer.
Försäkringsbolagen varnade för att ökningen av vattenskadornas kostnader och antal skulle kunna leda till att undanta vattenskador i försäkringsvillkoren, vilket i förlängningen skulle drabba både konsumenter och vvs-företag.
Det blev uppenbart att funktionskraven i Boverkets byggregler inte var tillräckliga för att kvalitetssäkra installationerna. Det behövdes mer specifika utföranderegler för att möta de krav som både vvs-branschen
och försäkringsbolagen ställde. Det var i detta vakuum som behovet av branschregler för vvs-företag tydligt växte fram.
Arbetet med att ta fram branschregler startade 2001 samtidigt som man tillsammans med försäkringsbolagen startade en kartläggning om var och varför vattenskador uppstod. Kartläggningen skedde i både
småhus och flerfamiljshus.
Det behövdes mer specifika utföranderegler för att möta de krav som både vvs-branschen och försäkringsbolagen ställde.
VVS-Installatörerna genomförde tillsammans med Boverket och Smittskyddsinstitutet (nu Folkhälsomyndigheten) en undersökning av fastigheter där sjukdomsfall med förekomst av legionellabakterien inträffat. Dessa båda undersökningar låg sedan till grund för branschreglernas
utföranderegler. Arbetet med att ta fram utförandereglerna skedde i nära samarbete med försäkringsbolag, tillverkare av vvs-produkter och myndigheter.
1 september 2005 lanserades Branschregler Säker vatteninstallation – ett kvalitetssystem för att minimera risken för vatten- och personskador, brännskador och återströmning. Systemet slog väl ut och ganska snabbt fick branschorganisationen Säker vatten flera tusen auktoriserade företag. Säker vatten ställde också krav på att vvs-montörerna skulle ha utbildning i reglerna. Auktorisationen och utbildningen medförde en stor kompetenshöjning i vvs-branschen.
I dag är det Branschregler Säker vatteninstallation 2021:2 som gäller. Nu pågår en revidering av branschreglerna som kommer att släppas den 1 januari 2026, Branschregler Säker vatteninstallation 2026:1. De är baserade på erfarenheter från de auktoriserade företagen, branschorganisationer,
experter från högskolor, myndigheter, försäkringsbolag,
byggföretag och leverantörer av vvs-produkter.
1 juli 2025 är det dags för Boverkets nya byggregler att träda i kraft. Byggreglerna införs med ett års övergångstid. Boverkets nya byggregler är enbart formulerade som funktionskrav utan detaljerade anvisningar, tekniska exempel eller nivåangivelser. Enligt Boverket ska de nya reglerna främja nya tekniska lösningar och öppna för användandet av nya material och metoder. Det innebär att branschen måste ta fram nya sätt att verifiera att de tekniska lösningar man valt uppfyller funktionskraven i Boverkets nya byggregler. Boverkets nya byggregler ställer i praktiken högre krav på verifiering. Kraven på teoretiska tekniska kunskaper och kunskap och erfarenhet av praktiskt byggande ökar.
Säker vatten tar tillsammans med en mängd aktörer fram branschrekommendationer som ett sätt att beskriva ett fackmässigt utförande och att verifiera byggreglernas funktionskrav. Avsikten är att en byggherre som tillämpar en branschrekommendation ska få en installation
med bra funktion som uppfyller samhällets krav och god teknisk praxis. Branschrekommendationerna ska också underlätta samarbetet mellan olika parter i installationsprocessen.
Boverkets nya byggregler är enbart formulerade som funktionskrav utan detaljerade anvisningar, tekniska exempel eller nivåangivelser.
Den första Branschrekommendationen, ”Dimensionering av tappvattenledningar”, är nu färdig. Research Institutes of Sweden (Rise) har dessutom tagit fram en metod för att verifiera om de lösningar som beskrivs i branschrekommendationer uppfyller kraven i Boverkets nya byggregler. Branschrekommendation ”Dimensionering av tappvattenledningar” är verifierad av Rise.
Kommande branschrekommendationer från Säker vatten omfattar Köket, Spillvatten, Legionella och Plats för installationer. Avsikten är att den som tillämpar branschrekommendationerna ska få:
- En säker installation med bra funktion för brukaren – som fungerar över tid
- En installation som är fackmässigt utförd och därmed försäkringsbar
- En installation där det är tydligt att den uppfyller samhällets krav i Boverkets nya byggregler
Branschrekommendationerna ska kunna tillämpas i alla delar av byggprocessen, projektering, bygglovshantering, utförande och val av installationsprodukter.
Fredrik Runius
Säker vatten
