”Energianvändningen minskas med sex procent”
Med hjälp av lokala spillvärmeväxlare hoppas Stockholmshem kunna minska mängden köpt energi i nya flerfamiljshus i södra Stockholm.
Vid Toffelbacken i Solberga håller Stockholmshem på att bygga fyra punkthus med sammanlagt 99 bostäder på två eller tre rum och kök. Två av husen är på sex våningar och två är på sju våningar.
Byggnationen startade 2024. Inflyttning är planerad till våren och sommaren 2026. Skanska är totalentreprenör.
Uppvärmning av husen ska ske med hjälp av fjärrvärme. Marcus Birelius, som är energisakkunnig på Stockholmshem, berättar:
– Varje hus får en egen undercentral. Det ska även installeras spillvärmeväxlare i husen. Vi räknar med att kunna minska energianvändningen med fem, sex procent genom att tillvarata varmvatten från duschar, toaletter, kök, tvättmaskiner och liknande.
– I och med att det är punkthus kommer det att vara bra tryck i systemet. Nyproduktion gör det dessutom lättare att planera in var sådana här installationer passar in bäst och hur vi förlägger stammar. Fläktrummen placeras på respektive hus vind.
– Det blir traditionella FTX-aggregat med en återvinning på runt 80 procent.
På taken ska det installeras solpaneler som ska producera el att använda för drift av bland annat ventilation, fläktar och hissar. Panelerna beräknas på årsbasis kunna svara för cirka 30 procent av behovet av fastighetsel.
– Vi räknar med att uppnå ungefär 81 kWp (kilowatt peak) för hela projektet,
vilket innebär cirka 20 kWp per hus. Husens olika placering gör att de inte kommer att kunna producera lika mycket var och en, säger Marcus Birelius.
– Den el som husen inte själva använder sig av ska säljas på nätet.
Blir det batterilagring?
– Vi förbereder för det. Det gör att vi i framtiden kan installera batterier om vi bestämmer oss för det.
– Teknikutvecklingen på det här området går oerhört fort. Vi har därför valt att inte redan nu bestämma oss för en speciell lösning eller teknik. Vi tycker
att det är smartare att avvakta tills att husen är klara och då välja den lösning som passar oss bäst.
I och med att det är punkthus kommer det att vara bra tryck i systemet. Nyproduktion gör det dessutom lättare att planera in var sådana här installationer passar in bäst och hur vi förlägger stammar.
Marcus Birelius berättar att man har ökat isoleringen runt bland annat fönster och balkonginfästningar.
– Genom att fokusera på dem undviker vi köldbryggor.
– Vi har på flera av våra projekt använts oss av rör-i-rör-system vid vvs-installationer och det ska vi göra även här. Det är en lösning som gör det lättare att säkerställa att vattnet har rätt temperatur plus att vi minskar värmeförlusterna.
Husen uppförs enligt den så kallade Stockholmshusmodellen som bland annat går ut på att genom att upprepa gestaltningen, bygga seriellt och arbeta med överlappande processer spara tid och minska kostnaderna.
Stockholmshems projektchef. Foto: Stockholmshem
Stockholmshems projektchef Ann-Charlotte Karlsson betonar vikten av att ta tillvara på erfarenheter från tidigare Stockholmshusprojekt.
– Vi har projekterat med kunskap och erfarenhet från tidigare Stockholmshusprojekt. Förbättringar är inarbetade för att minimera drift-och förvaltningskostnader samt klara framtida klimatförändringar, säger hon.
– Vi har bland annat fått ta del av tidigare projekts uppföljningar av energianvändning och lagt till nya lösningar för att göra våra hus ännu mer energieffektiva. Områdets dagvattensystem utformas för att hantera både kraftiga skyfall och längre perioder av värme och torka, och ska bland annat innehålla växtbäddar och diken som fördröjer, renar och magasinerar dagvatten.
– I det nedersta skiktet i vissa av växtbäddarna ska det finnas magasin som lagrar vatten under torrperioder. Tanken är att växternas rötter vid behov ska leta sig ner till det skiktet. På det sättet minskar behovet vattning med dricksvatten.
Teknikutvecklingen på det här området går oerhört fort. Vi har därför valt att inte redan nu bestämma oss för en speciell lösning eller teknik.
– Vi kommer i växtbäddarna att ha speciella biokolssubstrat, som är
en kombination av makadam, tegelkross, pimsten, kompost och biokol.
Det sistnämnda framställs genom pyrolys av biomassa som förkolats. Biokolet förbättrar jordens struktur genom att göra den mer porös och syrerik vilket ökar förmågan att hålla kvar vatten och näringsämnen.
– Genom att biokol binder koldioxid i marken fungerar den också som en slags kolsänka, vilket är bra för klimatet.
Stammar från fällda träd, stenar och sprängsten ska sparas för att bli boplatser för insekter, fåglar och småkryp.
Mikael Bergling
