Datacenter | 26 sep

Så kan vi få mer hållbara datacenter

Cristina Ramos Caceres, Luleå tekniska universitet, undersöker i sin doktorsavhandling vad som styr placeringen av datacenter och hur detta kan ske mer hållbart.

Det etableras allt fler och större datacenter. De har i mångt och mycket blivit en del av vår grundläggande infrastruktur, ungefär som vägar och avloppsnät.

Det är anläggningar som används för att lagra och hantera stora mängder data och information, innehål­ler servrar, lagringssystem och nätverksutrustning och är avgörande för att många av de onlinetjänster vi dagligen använder ska fungera.

Globalt svarar datacenter för ungefär ett par procent av elanvändningen, enligt en rapport från Energimyndigheten.

Man skulle kunna bygga ihop datacenter och växthus, även om det kan finnas en del säkerhetsproblem med ett sådant arrangemang

Det mesta av energin i effektiva datacenter går till servrarna, endast en liten del används av stödjande utrustning och system.

Inte minst under senare år har flera stora internationella molnföretag etablerat eller utökat sin verksamhet i Sverige.

Enligt forskningsinstitutet Rise beräknas svenska datacenter använda 4,4–5,2 TWh energi 2030.

Som jämförelse kan nämnas att skogsindustrin använder knappt 20 TWh per år.

– Det som gör Sverige populärt – inte minst norra Sverige – för etablering av internationella datacenter är den goda tillgången till förhållandevis billig mark och energi, säger Cristina Ramos Caceres, som i våras disputerade vid Luleå tekniska universitet (LTU) på en avhandling kring stadsplanering och lokal integration av datacenter.

Hon utbildade sig till arkitekt vid spanska Universidad de Zaragoza.

– Ungefär ett halvår var jag utbytesstudent vid LTU. När jag var klar med min masterutbildning i Zaragoza bestämde jag mig för att flytta tillbaka till Luleå.

Under några år arbetade hon på ett litet Göteborgsbaserat konsult­företag inriktat på stadsutveckling och pendlade då mellan de båda svenska metropolerna.

2018 fick Cristina Ramos Caceres en doktorandtjänst på LTU och började då forska kring bland annat vad som styr etableringar av datacenter.

– De första åren användes i stor utsträckning till datainsamling, fallstudier, workshops och intervjuer med personer som är verksamma i branschen.

Enligt Energimyndigheten kan data­center spela en viktig roll i energi­systemet och till exempel utföra så kallad peak shaving och energiarbitrage samt agera på frekvensstöds­marknaderna. Dessutom producerar datacenter delöverskottsvärme som bland annat kan  användas för att värma växthus och byggnader genom fjärrvärmesystem.

– Tyvärr är inte alla datacenter öppna med sin data, men enligt mina beräkningar är det bara cirka tio procent som utnyttjar överskottsvärmen för andra aktiviteter lokalt. Branschens snabba utveckling väcker frågor kring bland annat behovet av ökad reglering av etableringsplats.

Hur är det idag?

– Anläggningar är vanligtvis placerade och dimensionerade (avseende effekt och storlek) baserat uteslutande på affärsintressen. Detta gör att de i regel saknar relation till den plats som de ligger på och de lokala sociala, ekonomiska och miljömässiga ekosystemen.

Enligt mina beräkningar är det bara cirka tio procent som utnyttjar överskottsvärmen för andra aktiviteter lokalt

– Enligt mina fallstudier är kommunerna i allmänhet mycket generösa när företag vill etablera datacenter och ställer få krav, trots att det handlar om verksamheter som använder sig av stora lokala resurser i form av till exempel mark, vatten och energi. Bättre och utökad planering skulle göra datacenterbranschen mer hållbar och bidra till att den blir bättre lokalt integrerad. De svenska kommunerna borde ställa fler krav.

Som?

– Att etableringarna ska bli en del av landskapet rent estetiskt och inte bara stora och konstiga lådor som står utställda någonstans, men också att datacenter placeras så att exempelvis överskottsvärmen kan tas tillvara på ett effektivt sätt. Man skulle kunna bygga ihop datacenter och växthus, även om det kan finnas en del säkerhetsproblem med ett sådant arrangemang.

Varför ställer inte kommunerna mer krav?

– De vill vara attraktiva för investerare och är rädda för att tuffa krav gör att investerarna väljer att etablera sina datacenter någon annanstans, vilket håller på att hända i delar av Europa.

Vad gör du nu?

– Sedan i somras arbetar jag med samhällsplanering på Luleå kommun.

Text: Mikael Bergling