Om Nils Holgerssons kusin
Få saker slår sommarläsning i syrénskugga – särskilt om det handlar om Nils Holgersson-rapportens svindlande resa genom el- och fjärrvärmepriser, dramatik i Kalix och hisnande besparingar med bergvärme. Ett rafflande sifferhav för nyfikna fastighetsägare, menar Signhild Gehlin på Svenskt geoenergicentrum.
Jag kan inte sluta läsa Nils Holgersson-rapporterna – denna guldklimp till årlig rapportserie som visar kostnadsutvecklingen för uppvärmning, el, vatten, avlopp och sanitet för ett fiktivt flerbostadshus i Sverige. Det kan ju låta trist för den oinvigde, men rapporterna är allt annat än trista – det sker riktigt spännande och omvälvande saker där just nu.
Nils Holgersson-gruppen har givit ut rapporterna ända sedan 1996 så det finns 29 års data om bland annat fjärrvärmekostnad och elkostnad från Sveriges 290 kommuner, och därtill nationella medelvärden att gotta sig åt. Blir det mer spännande än så? Jodå.
Jag har alltid varit en badkruka, men när det gäller hav av siffror kastar jag mig gärna handlöst i.
Jag gör grafer över el- och fjärrvärmekostnaden under 29 års tid och ser hur kostnaden för el guppat upp och ner under årens lopp, för att under 2022 plötsligt stiga med hisnande 47 procent i rikssnitt. Det berodde på Rysslands invasion av Ukraina, vilket medförde en radikalt ändrad spelplan för användningen av fossil gas i Europa och drev upp elpriset. Mellan 2023 och 2024 sjönk sedan elkostnaden med 23 procent i rikssnitt, delvis beroende på en ökad andel förnybar el i Europas kraftnät.
Samtidigt som denna rafflande utveckling pågått på elfronten, har det även hänt spännande saker inom fjärrvärmen. Till skillnad från elens varierande kostnadsbild har fjärrvärmekostnaden under decennier legat tämligen stilla med någon enstaka procents årsvis kostnadsökning. Men det gäller inte längre. De senaste två åren har fjärrvärmekostnaden skjutit i höjden rejält. I medeltal i Sverige har kostnadsökningen 2023 varit åtta procent för att ytterligare höjas med 15 procent under 2024.
Den senaste tidens ökade konkurrens om biomassa driver upp biobränslepriserna för de många fjärrvärmebolag som satsat mycket på förbränning av biomassa i sin iver att kalla sin fjärrvärme koldioxidneutral. Det är det nog en och annan som funderar över nu, för det är inte mycket som tyder på att kostnaden för biobränsle kommer att sjunka framöver.
Det kan ju låta trist för den oinvigde, men rapporterna är allt annat än trista – det sker riktigt spännande och omvälvande saker där just nu.
Det puttrar av frustration bland många fjärr värmeanslutna fastighetsägare i landet. Åtskilliga har börjat se sig om efter alternativ uppvärmning som frigör dem från fjärrvärmen, och ett sådant alternativ är geoenergi. Låt oss leka med tanken att Nils Holgerssons mindre kände kusin Georg Holgersson bor i ett identiskt hus som Nils, men med uppvärmning från en bergvärmepump med årsvärmefaktor 3,5 (EU:s standardvärde för markvärmepumpar). Georg betalar då bara för knappt 30 procent av uppvärmningen, eftersom resterande energi för uppvärmning, drygt 70 procent, är förnybar gratis värme från den egna marken under byggnaden.
Medan uppvärmningskostnaden för Nils fjärrvärmevärmda hus 2024 låg mellan 128 000 kr (Luleå) och 293 000 kr (Nordanstig), med ett rikssnitt på 216 000 kr, har Georgs hus en uppvärmningskostnad på 107 000 kr (Luleå) respektive 166 000 kr (Nordanstig), med ett rikssnitt på 143 000 kr. En besparing på blygsamma 13 procent i Luleå, där både el och fjärrvärme har bland de lägsta kostnaderna i landet, men hela 43 procent i Nordanstig, och 34 procent i rikssnitt. Störst besparing i kronor ger Georgs bergvärmelösning i Kalix där han mer än halverar uppvärmningskostnaden jämfört med Nils. I Perstorp, däremot, gör Georg just ingen besparing alls, men han kan åtminstone välja elhandelsbolag.
Jag har alltid varit en badkruka, men när det gäller hav av siffror kastar jag mig gärna handlöst i. Jag fortsätter min rafflande sommarläsning av Nils Holgersson i skuggan av blommande syrener, med laptoppen i knät och excelfiler fyllda av roliga siffror. Vilket sommarnöje!
SIGNHILD GEHLIN
VD för Svenskt geoenergicentrum
