”Avgörande år för svensk geotermi”
De kommande åren kan avgöra framtiden för djupgeotermi i Sverige. Det menar Signhild Gehlin som är vd för Svenskt geoenergicentrum.
Behovet av att snabba på omställningen mot ett fossilfritt samhälle bidrar till ökat intresse för bland annat djupgeotermi. I Malmö och Göteborg, till exempel, har det under de senaste åren genomförts provborrningar.
– Även om borrningarna inte har fallit särskilt väl ut har man lärt sig en del av dem. Det finns fortfarande ett intresse i Sverige för djupgeotermi, säger Signhild Gehlin, som är tekn dr och vd för Svenskt geoenergicentrum.
Beroende på den stora potentialen om man lyckas?
– Ja, även om det är ett ekonomiskt högriskområde. Det vore bra om branschen tillsammans kunde reda ut hur potentialen ser ut, vilka svårigheterna är, lämpliga metoder och affärsmodeller och liknande. Jag tror att det är viktigt att man till en början satsar gemensamt och ganska så stort. Då kan det bli något verkligt bra av det här.
– Men gör man inget inom de närmaste åren är risken stor att det blir en halvmesyr av alltihop och att det till slut rinner ut i sanden.
Vilka ska satsa?
– Staten genom generösa anslag och så klart industrin och energibolagen. Efter att man rett ut grundförutsättningarna kan alla köra vidare på varsitt håll.
– Hittills har aktörerna inte varit speciellt öppna med sina erfarenheter, vilket jag tycker är synd. Det finns dock några intressanta initiativ kring gemensam genomlysning som jag hoppas ska falla väl ut.
I EU:s plan ”Repower EU”, som enligt kommissionen ska leda till ”trygg och hållbar energi till ett överkomligt pris”, betonas satsningar på geoenergi, värmepumpar och termiska nät, framför allt fjärde och femte generationens – lågtempererade – fjärrvärmenät. Kommissionen vill att geoenergi och termisk solenergi i växande utsträckning integreras i fjärrvärmesystemen.
– Att en så pass tung aktör som EU lyfter fram geoenergi och värmepumpar påverkar marknaden, även i Sverige. Kapitalet hör vart vinden blåser, ser en långsiktighet och vågar satsa, säger Signhild Gehlin.
Hon berättar att det i flera europeiska länder utvecklas lågtemperaturfjärrvärmenät som är lättare att få att fungera tillsammans med geoenergisystem än högtempererade.
Gör man inget inom de närmaste åren är risken stor att det blir en halvmesyr av alltihop och att det till slut rinner ut i sanden
Sverige, som redan har ett välutbyggt fjärrvärmenät, befinner sig i en något annorlunda situation med tanke på att det nätet – tredje generationens – i huvudsak är dimensionerat för högre temperaturer än senare generationer.
– Det innebär ett antal utmaningar. Kan och bör vi konvertera näten? När och hur ska vi i sådana fall göra det? Ska man i samband med renovering behålla den nuvarande generationen eller ska man konvertera till en senare med lägre temperatur? Hur ska man göra i områden där det i dag inte finns utbyggt fjärrvärmenät, men tredje generationens fjärrvärmenät i hyfsad närhet? Ska man satsa på helt andra lösningar som är separata från de stora nätverken?
Är det framför allt de tekniska frågorna som måste redas ut?
– Det finns en del tekniska problem att lösa. Ett sådant gäller till exempel fjärrvärmepumparna som inte är riktigt färdigutvecklade för den här typen av tillämpningar. Ett annat gäller designen av lågtemperaturnätverk med flera olika energikällor.
– Men den riktigt kritiska delen gäller affärsmodellen. Någon måste tjäna pengar på det här för att det ska blir av. Även om det är altruistiskt och energimässigt bra, kommer det inte att bli något om det inte finns pengar att hämta. Det här handlar dessutom om mycket långa investeringshorisonter. Det tar lång tid från beslut till bygge till inkoppling.
Möjligheterna att värma med hjälp av förbränning minskar, vilket talar för lägre temperatur i fjärrvärmenäten.
– En hel del av den förbränning som vi gör i dag kommer inte att kunna göras i framtiden. Det kommer att bli allt svårare att importera sopor som bränsle i takt med att allt fler länder själva behöver använda soporna. Lägg där till att konkurrensen om biobränslena i allmänhet ökar.
Finns det en negativ konkurrens mellan fjärrvärme och geoenergi? Det som är bra för exempelvis en enskild fastighetsägare kan samtidigt vara dåligt för samhället som helhet?
– Det beror delvis på hur man räknar. I många fall går det inte att säga att det ena är bättre än det andra. Det är två likvärdiga lösningar som har olika fördelar och nackdelar. Dessutom ska vi inte bara ha geoenergi eller bara fjärrvärme. Däremot rätt sak på rätt plats, och i många fall är en kombination av geoenergi och fjärrvärme en mycket bra lösning.
Svenskt Geoenergicentrum
- är ett kunskapscenter för dig som har intresse för geoenergifrågor.
- samlar nationell och internationell kunskap om geoenergins förutsättningar och tillämpningar och bidrar till geoenergins utveckling i samhället.
- startade sin verksamhet den 1 mars 2013, med syfte att stärka geoenergibranschen genom att tillhandahålla information och kunskapsutveckling inom geoenergiområdet.
– Det anses i dag till exempel vara rationellt att inom ett fjärrvärmeområde koppla in ytterligare enskilda användare på fjärrvärmenätet. Men om vi även har ett geoenergisystem tillförs lokal förnybar energi som annars inte skulle ingå i energisystemet, och som kan ersätta förbränning. Det behövs högre grad av samarbete när det gäller fjärrvärme och geoenergi.
Fler värmepumpar leder väl samtidigt till att elanvändningen ökar?
– Effektivare värmepumpar gör att det argumentet blir allt svagare och faller. I Energimyndighetens statistik kallas värmepumpsvärmda hus fortfarande för elvärmda, vilket är rent missvisande. Det var kanske korrekt i början på 1980-talet då årsvärmefaktorn låg runt två. Nu är den fyra eller kanske fem. Det innebär en del el till tre eller fyra delar förnybar eller återvunnen energi. Det vill säga den typ av resurser – lokala, förnybara och ickeförstörande – som vi ska ta tillvara. Att då kalla husen för elvärmda är rent felaktigt.
– Många geoenergianvändare sätter dessutom upp solpaneler på taken och kan under stora delar av året driva sina värmepumpar med egen solel.
Signhild Gehlin leder ett projekt som går ut på att undersöka om och hur geoenergi kan användas som ett lönsamt alternativ vid halkbekämpning.
– Det kan till exempel handla om kritiska och olycksdrabbade vägavsnitt. Redan i dag används geoenergi bland annat för att hålla flygplansuppställningsplatser på Arlanda isfria, och samtidigt för att kunna lagra kyla inför sommaren.
Förutom färre olyckor kan en sådan teknik även leda till att vägasfaltens livstid förlängs.
– Sommartid kyler man asfalten, som då används som solfångare och laddar borrhålen eller brunnarna, vilket leder till minskad spårbildning, och vintertid värmer man den vilket minskar frosthävningen.
Text: Mikael Bergling
