Konkursen som kan slå tillbaka mot leverantören
Bygg- och installationsbranschen har under senare år präglats av konkurser och ekonomisk osäkerhet. När ett större bolag faller kan även underentreprenörer och leverantörer dras in i efterspel som få är förberedda på. Krister Lindgren, advokat och expert inom entreprenadjuridik, reder ut när redan mottagna betalningar kan krävas tillbaka – och vad företag bör ha koll på.
FRÅGA: När kan man som leverantör bli återbetalningsskyldig vid en konkurs?
SVAR: Utgångspunkten är att en leverantör som har fått betalt för utfört arbete eller levererade varor normalt inte ska behöva betala tillbaka pengarna bara för att beställaren senare går i konkurs. Konkurslagen innehåller dock regler om så kallad återvinning, som innebär att vissa betalningar som gjorts före konkursen kan krävas tillbaka till konkursboet.
Återvinning syftar till att alla borgenärer ska behandlas lika. Om en leverantör har gynnats på bekostnad av andra genom en betalning som avviker från det normala, kan konkursförvaltaren försöka återföra den betalningen. Det är alltså inte arbetets värde i sig som ifrågasätts, utan om betalningen skett på ett sätt som strider mot likabehandlingsprincipen.
I praktiken är det främst betalningar som skett relativt nära inpå konkursen som granskas. För ordinära betalningar gäller som huvudregel en tremånadersperiod före konkursansökan, men tidsfristen kan vara längre om parterna anses närstående.
Betalningar som sker genom ovanliga betalningssätt, till exempel kontantbetalning i stället för faktura, eller betalningar som görs i förtid eller med ovanligt stora belopp, löper större risk att återvinnas.
Vissa betalningar som gjorts före konkursen kan krävas tillbaka.
Leverantörer och underentreprenörer är särskilt utsatta eftersom betalningar i byggprojekt ofta sker under pressade förhållanden. Det är inte ovanligt att beställare försöker hålla projektet flytande genom selektiva betalningar till vissa aktörer. Även om det kan upplevas som positivt att få betalt i ett ansträngt läge, kan det i efterhand visa sig vara just sådana betalningar som konkursförvaltaren ifrågasätter.
Ett vanligt missförstånd är att ett giltigt avtal eller ett korrekt utfört arbete automatiskt skyddar mot återvinning. Så är det inte. Konkursrätten ser till betalningssituationen som helhet, inte till om motprestationen i sig var berättigad.
Det innebär att en betalning kan återvinnas även om leveransen varit felfri och fullt avtalsenlig.
För att minska risken bör leverantörer hålla fast vid normala betalningsrutiner. Avvik inte från ordinarie fakturaflöden, acceptera inte ovanliga betalningssätt och var särskilt uppmärksam på sena eller oregelbundna betalningar. Dokumentation är avgörande – både när det gäller leveranser, fakturor och kommunikation.
Om varningssignaler uppstår, till exempel upprepade betalningsdröjsmål eller krav på snabba speciallösningar, finns det skäl att stanna upp och överväga situationen. I vissa fall kan det vara klokt att ta juridisk rådgivning i ett tidigt skede, innan problemen blivit akuta.
Sammanfattningsvis är återvinning ett undantag, inte en huvudregel – men ett undantag som kan få stora konsekvenser. Kunskap, struktur och vaksamhet är därför avgörande för att minska risken att hamna i efterhandstvister när ett projekt eller en beställare går omkull.
Under de senaste åren har frågan om återvinning i konkurs aktualiserats på nytt, inte minst genom den konkurs som byggbolaget Serneke ansökte om och beviljades i början av 2025. Konkursen är en av de större på senare tid och har fått stor uppmärksamhet, bland annat eftersom ett betydande antal underentreprenörer och leverantörer har mottagit krav från konkursförvaltaren på att återbetala ersättning som betalats ut före konkursen.
Kunskap, struktur och vaksamhet är därför avgörande för att minska risken att hamna i efterhandstvister.
För många företag har detta väckt starka reaktioner och ifrågasättanden kring om det är rimligt att kräva tillbaka ersättning för arbete som faktiskt har utförts. Konkurslagens regler om återvinning upplevs ofta som både komplicerade och svårbegripliga.
Det är dock viktigt att komma ihåg att syftet med reglerna inte är att ”sätta dit” hederligt arbetande företag, utan att motverka att bolag på väg mot konkurs gynnar vissa borgenärer framför andra och därigenom rubbar likabehandlingen i konkursen.
