Spillvärme | 20 dec 2022

Från spillning till spillvärme – som ska värma hela industriområden

Jordtillverkningsföretaget Hummeltorps vd Christer Otterström har en vision om att hela industriområden värms upp med spillvärme från hygienisering av hästgödsel. Nyligen har företaget tagit sin första hygieniserings­anläggning i bruk, och värmen som skapas under processen används för att värma 900 kvadratmeter verkstad och personalutrymmen.

Det finns få anläggningar i Sverige som tar emot hästgödsel. Bland annat beror det på kraven om hygienisering, alltså att gödslet ska värmas upp till en viss temperatur under en viss tid för att ta död på bakterier. Hummeltorp, som är en av Sveriges största jordtillverkare, tog i bruk en hygieniseringsanläggning för ungefär ett år sedan.

Det är en på många sätt unik anläggning som byggts i Grödinge, Botkyrka kommun, där Hummeltorp har sin verksamhet. Den har kombinerats med en värmeväxlare som återför spillvärmen från hygieniseringen till den intilliggande fastigheten med verkstad, tvätthallar och personalutrymmen, totalt 900 kvadratmeter. Under ett år ger anläggningen runt 120 000 kWh – ungefär hälften av Hummeltorps användning.

– Vi har möjlighet att dubbla produktionen och fortfarande dra nytta av energin, säger Christer Otterström.

Hummeltorp tar emot ungefär 20 000 kubikmeter hästgödsel från hela Mälardals­området varje år, inte minst från Solvalla travbana. Gödslet hämtas i de allra flesta fall upp av en returtransport som levererat grus eller jord någonstans och på vägen tillbaka tar med sig gödslet.

– Vi har varit tvungna att utveckla specialbyggda containrar för detta. När vi kör grus behöver vi ha slitstarkt stål, men när vi började transportera gödsel i flaken sprack de på grund av att gödslet är frätande. Till slut lyckades vi få fram en sorts specialstål som funge­rar för båda ändamålen, förklarar Christer Otterström.

Anläggningen för hygienisering består av en stor trumma, runt 15 meter lång och närmare fyra meter i diameter, som långsamt roterar. Förruttnelse­processen i gödslet skapar värme och genom att tillföra en viss mängd syre kan man styra temperaturen i trumman, som i sig kräver väldigt lite energi för att fungera. När hygieniseringen är färdig återstår dels 60-gradig luft, dels samma mängd gödsel som från början som måste tas om hand ytterligare på något sätt.

– Vi har använt hästgödsel i våra jordprodukter sedan 1970-talet. Men när det kom nya regler från EU för ett tiotal år sedan som krävde hygienisering lade vi ned den biten och slutade ta emot gödslet. 2017 började vi fundera på att ta upp det igen och det var då som vi tittade på hygieniseringsanläggningar, berättar Christer Otterström.

Samtidigt valde man att gå några steg till och fundera över hur spillvärmen i anläggningen skulle kunna tas tillvara. Ganska snart insåg man att det rör sig om en betydande mängd värmeenergi som skulle kunna nyttjas för att ge ytterligare en intäkt från produkten.

– Vi får intäkter på tre olika sätt från gödslet, dels i form av den avgift som hästägarna betalar för att bli av med gödslet, dels i form av uppvärmning till våra lokaler och dels genom att tillsätta slutprodukten i våra jordförbättringsprodukter. Plus att vi dessutom löser ett stort samhällsproblem.

Spillvärmen från hygienise­ringsanläggningen transporteras genom en kulvert till fastigheterna där den ska användas och passerar slutligen genom en värmeväxlare. Även här stötte Hummeltorp på problem med att använda befintliga produkter på marknaden.

– Vi utvecklade en egen värmeväxlare tillsammans med leverantören av hygieniseringsanläggningen och skälen till det är flera. Luften som strömmar ut är starkt frätande. Vi provade att använda oss av vanligt förekommande modeller i stål och även i rostfritt stål men de rostade nästan direkt. Även här blev lösningen specialstål, fortsätter Christer Otterström.

– Dessutom är en vanlig värmeväxlare, som ofta används till bergvärme, inte anpassad att hantera så pass höga inkommande temperaturer som vi hade, runt 50 grader.

Lösningen blev fyra bergvärmehål, vardera cirka 250 meter djupa, där varmvattnet dras ned och istället värmer upp en del av marken runt omkring.

– Det blir som en batterifunktion. Energin som vi inte har behov av i våra fastigheter på sommaren kan vi istället få ut under vintern och kan på så sätt värma upp en större yta med samma energimängd.

Christer Otterström ser stor potential för kretsloppsanläggningar av det här slaget i framtiden och att det kommer ge företaget ett nytt ben att stå på.

– Vi ska dra igång ett projekt där vi bygger en sådan här anläggning i ett industriområde som ska exploateras, där alla industrifastigheter ska värmas upp med spillvärme från anläggningen.

Markanvisning är inlämnad och Hummeltorp väntar nu på besked och sedan alla tillstånd som krävs för att få dra igång.

– Det är tidigt i processen, jag räknar med runt tre år in­nan vi kan börja. Förutom spillvärmen tittar vi på olika lösningar att göra området helt energioberoende genom bland annat solenergi och på nya sätt att använda gödslet som slutprodukt, säger Christer Otterström.