25 ÅR MED STORA INNEKLIMATPRISET. | 10 apr

Framsynthet formade framtidens fastigheter

Stora inneklimatpriset fyller 25 år – ett kvartssekel av innovationer som steg för steg har förändrat hur vi ser på inneklimat, drift och energianvändning i byggnader. Årets nomineringar visar hur utvecklingen fortsätter, från enkla men effektiva lösningar i befintliga system till avancerad styrning och datadriven analys. Peter Olofsson blickar bakåt – och framåt – med Duva, Lindinvent, Swegon och ebm-papst som aktuella exempel.

TEXT: PETER OLOFSSON, CHEFREDAKTÖR FÖR ENERGI & MILJÖ

När vi i dag talar om framtidens byggnader handlar det ofta om digitalisering, AI, energisystem i symbios och klimatneutralitet. Men framtiden börjar sällan i morgon. Den börjar långt tidigare. I idéer, i envisa utvecklingsprojekt och i människor som vågar tänka ett steg längre än samtiden. Ett tydligt exempel är Stora inneklimatpriset, som i år firar 25 år.

Stora inneklimatpriset instiftades 2001 av EMTF (Energi- och Miljötekniska Föreningen) tillsammans med Svensk ventilation, Svenska kyltekniska föreningen och Slussen.biz, med ambitionen att lyfta fram innovationer som förbättrar inneklimatet med långsiktigt begränsad resursanvändning – ett uttryck för en bransch med blicken riktad framåt.

Priset delades ut för första gången för 25 år sedan på mässan Nordbygg. Vinnare blev SP Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB (numera en del av Rise), Bostads AB Poseidon och Svenska bostäder för projektet P-märkning av bostäder. I dag kan det låta självklart att kvalitetssäkra inneklimat, men vid den tiden var det ett nytänkande grepp: att systematiskt definiera, mäta och följa upp inneklimatets kvalitet – inte bara i teorin, utan i faktisk drift.

Projektet tog sin utgångspunkt i en regeringsutredning från slutet av 1990-talet om god innemiljö, och utvecklingsarbetet inleddes redan 1997. Resultatet blev ett kvalitetsmärkningssystem där ”P:et” stod för SP:s kvalitetsstämpel och där märkningen delades upp i två delar – en för byggnaden och en för dess förvaltning. Den första byggnaden P-märktes år 2000, och kort därefter hade konceptet tillämpats i hundratals lägenheter i Stockholm och Göteborg.

Här behandlades frågor som radon, termisk komfort, buller, vatten samt el- och magnetfält – samlat i ett system där kraven inte bara skulle uppnås, utan också bibehållas över tid. Arbetet stannade heller inte vid ett avslutat projekt, utan gick vidare i en förvaltnings- och utvecklingsfas där metoder för mätning, uppföljning och utvärdering fortsatte att förfinas.

Det är också värt att notera att P-märkningen inte stannade i det tidiga projektet, utan i dag lever vidare som en etablerad certifieringsmodell inom Rise. Märkningen används fortfarande för att kvalitetssäkra såväl produkter som byggnader och system, och omfattar hela kedjan från projektering och byggprocess till drift, förvaltning och uppföljning.

Det handlar alltså inte enbart om att uppfylla krav vid ett givet tillfälle, utan om att säkerställa funktion och kvalitet över tid, med återkommande kontroller och verifiering av resultat. I det perspektivet framstår P-märkningen som ett tidigt exempel på det som i dag blivit centralt i branschen: att mäta, följa upp och ta ansvar för byggnaders faktiska prestanda.

Juryn beskrev projektet som ett ”unikt koncept för att kvalitetssäkra inneklimatet i bostäder”. Det unika låg just i helhetssynen: att knyta samman tekniska lösningar, förvaltning och faktisk användning. Detta var, med dagens perspektiv, något mer än en enskild innovation. Det var ett tidigt uttryck för det som i dag präglar hela branschen: behovet av verifierad prestanda, fungerande drift och ett livscykelperspektiv där byggnaden ses som ett system.

Även de övriga nominerade 2001 vittnar om en bransch i rörelse. Aton Teknikkonsult lyfte fram ett dataprogram för att visualisera innemiljön i kontor, Fläkt Ventilation presenterade sitt system Econet och SenseAir utvecklade energioptimerad, personsäker klimatstyrning. Det var lösningar som på olika sätt tog sikte på styrning, uppföljning och effektivisering. Alltså frågor som i dag är centrala i diskussionen om framtidens byggnader.

Det är lätt att i efterhand se linjerna och konstatera att mycket av detta har blivit standard. Men just där ligger också poängen. Det som i dag uppfattas som självklart var en gång resultatet av målmedveten utveckling, tvärvetenskapligt samarbete och en vilja att utmana etablerade arbetssätt.

Stora inneklimatpriset har genom åren fortsatt att premiera just denna typ av framsynthet. Lösningar som inte bara svarar på dagens krav, utan som pekar framåt och bidrar till att flytta branschen som helhet. På så sätt har priset fungerat både som en spegel av utvecklingen och som en drivkraft i sig.

Och kanske blir detta särskilt uppenbart när man ser till årets nomineringar.

Ventilationsföretaget Duva har med produkten Dust Stop valt att angripa ett av de mer grundläggande problemen i många befintliga byggnader: nedsmutsning av ventilationssystem. Genom att filtrera frånluften redan vid ventilen, i exempelvis badrum och kök, hindras damm från att spridas vidare in i kanalerna. Det är en enkel men effektiv form av källkontroll som kan minska underhållsbehovet, bidra till stabilare drift och i förlängningen också till ett bättre inneklimat – särskilt i det befintliga bostadsbestånd där sådana lösningar ofta saknas.

Lindinvent representerar en annan del av utvecklingen, där fokus ligger på hur inneklimatet distribueras och anpassas i realtid. Med Digibeam styrs tilluften i rummet genom riktade luftstrålar som anpassas efter aktuellt behov. Det möjliggör god luftkvalitet och termisk komfort även när luftflöden varierar, vilket är en förutsättning i behovsstyrda ventilationssystem. Här handlar innovationen inte bara om att tillföra luft, utan om att säkerställa att den faktiskt når vistelsezonen på ett komfortabelt sätt.

Swegon knyter an till ytterligare en dimension: den datadrivna. Med Inside Analytics and Visualiser samlas och analyseras information om inneklimatet för att skapa en mer proaktiv drift. Genom att kombinera mätdata, visualisering och prediktiva analyser blir det möjligt att förstå, förutse och optimera byggnadens prestanda över tid. Det är ett ypperligt exempel på hur digitalisering och AI används för att göra inneklimatet både mätbart och hanterbart i vardagen.

För ebm-papst ligger tyngdpunkten i stället på genomförandet i det befintliga beståndet. Med initiativet Ventilationslyftet erbjuds en strukturerad metod för att analysera, uppgradera och effektivisera ventilationssystem i redan uppförda byggnader. Genom att kombinera energikartläggning, tekniska åtgärder och kompetenshöjning skapas en väg från insikt till faktisk förbättring – där modern fläktteknik och optimerad drift kan ge både lägre energianvändning och bättre inneklimat.

Tillsammans speglar dessa fyra nomineringar en bredd i hur inneklimatfrågan i dag hanteras. Från enkla, förebyggande åtgärder i befintliga system till avancerad styrning, datadriven analys och systematiska uppgraderingsprocesser. Det handlar inte om en enskild lösning, utan om olika angreppssätt på samma grundläggande fråga: hur vi säkerställer byggnaders funktion över tid.

När vi nu diskuterar framtidens byggnader – med fokus på klimatneutralitet, digital uppföljning och robusta energisystem – finns det skäl att känna igen mönstret. Många av dagens nyckelfrågor handlar i grunden om samma sak som år 2001: att förstå byggnaden som ett system och att säkerställa dess funktion över tid.

För framtiden skapas inte i ett enskilt tekniksprång. Den växer fram genom en lång rad beslut, innovationer och förbättringar – ofta i det tysta. Och kanske är det just i det långsiktiga utvecklingsarbetet som framtidens byggnader egentligen tar form.