Fjärrvärme. | 8 jun 2022

”Fjärrvärme kan stärka elsystemet”

Svante Monie, Uppsala universitet, visar
i sin doktorsavhandling bland annat hur fjärrvärmesektorn kan svara för en betydligt större del av Sveriges elbehov än i dag.

”Fjärrvärme kan stärka elsystemet”
Det nya är att produktionen inte planeras utifrån värmebehov, utan elbalanseringsbehov, konstaterar forskaren Svante Monie. Foto: Istockphoto

Elbehovet väntas öka dramatiskt under de kommande decennierna, bland annat som ett resultat av klimatomställningen med elektrifiering av bland annat industriprocesser och transporter som viktiga delar.

Svante Monie, Uppsala universitet. Foto: Privat

– Fjärrvärmesystemet kan bidra med betydligt mer elproduktion än i dag, säger Svante Monie, och berättar att även om det är lättare att lagra och spara värme än el, har det hittills i allmänhet varit värmelasten som styrt energiproduktionen i fjärrvärmesektorn. Elen har varit mer eller mindre en biprodukt.

I sin avhandling i teknisk fysik med inriktning mot byggd miljö vänder han på perspektivet och visar hur man i ett framtida energisystem med stora andelar variabel sol- och vindkraft kan stärka elsystemet genom att använda fjärrvärmesystemen. Nyckeln är kraftbalanserade tjänster, det vill säga att fjärrvärme­anläggningarnas produktion planeras, och i viss mån även justeras i realtid, utifrån det väntade elbalansbehovet.

– Om vi prioriterade behovet av att balansera elnätet skulle vi kunna producera el och värme i kraftvärmeverken när elbehovet är stort och konsumera el för värmeproduktion i värmepumpar när det finns god tillgång. Producerad värme som det saknas direkt behov av kan lagras i storskaliga värmelager för att konsumeras under de kallare delarna av året.

Till viss del sker detta redan.

– Mälarenergi i Västerås, till exempel, håller på att konvertera tre före detta oljedepåer i bergrum till värmelager. Tanken är bland annat att slippa använda spetspannor när det är extra kallt, men också att kunna producera maximal elkapacitet.

Kostnaden för att lagra värme är dessutom ungefär en faktor tusen jämfört med att lagra el.

En del av resonemangen i avhandlingen bygger på antagandet att sol- och vindkraft är väsentliga delar av det framtida svenska energisystemet.

– I modellen står vindkraft för 60 procent av energiförsörjningen (i dag är andelen 20 procent) och solenergi för tio procent (i dag mind­re än en procent.). Vi valde att inte inkludera styrbara elslag som vatten- och kärnkraft.

Är det realistiskt med så mycket vind- och solenergi inom exempelvis tio år?

– Ja. I Tyskland har man redan över tio procent solenergi i sitt energisystem och i Danmark över 50 procent vindkraft i sitt.

Det finns cirka 500 lokala fjärrvärmesystem i Sverige, varav ett drygt 100-tal har kraftvärmeverk som kan producera både värme och elektricitet.

Topplasttimmen, den timme när elbehovet var som störst under 2021, producerade kraftvärmeverken i Sverige enbart 34 procent av sin toppkapacitet, vilket antyder vilken potential det finns.

– På ett år producerar fjärrvärme­sektorn fem procent av Sveriges elbehov. Enligt våra studier kan den andelen fördubblas, bland annat genom att använda storskaliga värmelager som buffert.

För det krävs det bland annat komplettering av de lokala kraftvärmeverken med stora värmelager och i vissa fall värmepumpar, men även justeringar i regelverk, skatteregler, tariffer, avgifter och annat som håller tillbaka fjärrvärmeproducenterna från att producera mer el, enligt Svante Monie.

– En svag punkt som våra studier pekar på är att om kraftvärmeverk ska fokusera på att producera el kommer antalet drifttimmar att minska, vilket det krävs kompensation för. Att skattebefria värmepumpar som bidrar till att balansera elnätet skulle kunna göra det mer ekonomiskt lönsamt.

– Att det i ett fjärrvärmesystem finns kraftvärmeverk som producerar el och värmepumpar som konsumerar el är inget nytt. Det nya är att produktionen inte planeras utifrån värmebehov, utan elbalanseringsbehov.
En större samordning av el- och värmeproduktionen väntas även minska behovet av biomassa som bränsle och höja Sveriges energi­säkerhet.

Text: Mikael Bergling

Publicerad 8 juni 2022

På nytt jobb

Niklas Kedbrant är ny vd för Milen Ventilation i Gävle. Han var tidigare affärsområdeschef för teknik och underhåll på Furuviksparken.
Gustav Thuresson är ny uppdragsansvarig energi och miljö på Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark. Han kommer från WSP där han också var uppdragsansvarig. Johanna Nordblom är ny vvs-ingenjör. Hon kommer från Ringhals AB där hon var utvecklingsingenjör HVAC.
Michael Wellert är ny vvs-ingenjör/uppdragsledare på Rekonik i Västerås. Han kommer från Afry i samma stad där han var vvs-ingenjör.
Magnus Gerstel Würzl är ny arbetschef ventilation på Windefalk Ventilation & Energi i Stockholm. Han kommer från GK Sverige i samma stad där han var entreprenadchef ventilation.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.