Feskekörka klar för nya högtider
I snart fyra år har en av Göteborgs mest kända byggnader – Feskekörka – hållits stängd för att moderniseras till att möta dagens krav på livsmedelshantering och inomhusklimat. Lösningen när gammalt möter nytt blev att gräva ut en källare där merparten av byggnadens installationer samlats.
Feskekörka är byggd 1874 och har sedan dess använts uteslutande för försäljning av fisk. Den senaste stora renoveringen skedde 1963, och redan 2012, när Higab fick i uppdrag att ta fram en underhållsplan för fastigheten, konstaterades stora brister i byggnadens installationer, bland annat med ventilationen vintertid. Kylanläggningarna, som tillförts vid olika tidpunkter, var av varierande kvalitet.
2020 stängde Feskekörka. Nu skulle ett helhetsgrepp tas och ett omfattande renoveringsarbete för att anpassa byggnaden till dagens – och morgondagens – krav inleddes.
– Vi började med att riva ut alla gamla installationer. Ett av problemen som fanns i byggnaden var att installationerna byggts på en efter en över tid och att värme- och kylinstallationer motverkade varandra, vilket ledde till fuktproblematik, förklarar biträdande projektledare Hedvig Haraldsdotter på fastighetsägaren Higab.
Att modernisera en byggnad från mitten av 1800-talet innebär stora utmaningar eftersom de kulturhistoriska värdena går först. Byggnadsminnesförklaringen gör till exempel att inga ventilationskanaler får hänga i taket eller kablar dras utmed väggarna.
– Eftersom vi inte fick dra några installationer i väggar eller på vinden återstod bara alternativet att gräva ut en källare där vi kunde samla all teknik, fortsätter Hedvig Haraldsdotter.
Vi har 17 meter installationer per kvadratmeter platta. Källaren var en utmaning men med facit i hand hade det varit möjligt att göra den större
I en nygjuten teknikkällare under det klassiska byggnadsverket har vatten, avlopp, ventilation, el, data och kylinstallationer samlats. I teknikkällaren finns också ölledningar och öltankar efter hyresgästens önskemål.
– Det har varit utmanande för installatörerna på den begränsade ytan. Vi har haft väldigt engagerade entreprenörer som sett till att lösa problemen på plats, säger Hedvig Haraldsdotter.
Eftersom allt är ingjutet i plattan har man sett till att dimensionera även för framtida behov med tomma kanaler för kabeldragning. Flexibilitet har varit ett av ledorden.
– Vi har 17 meter installationer per kvadratmeter platta. Källaren var en utmaning men med facit i hand hade det varit möjligt att göra den större, säger Hedvig Haraldsdotter.
Skrymmande storköksutrustning och annan utrustning som inte fått placeras så att de döljer byggnadsminnets konstruktion har placerats i åtta så kallade hubbar som senare kaklats för att samspela med byggnadens interiör. Hubbarna är cirka 2,8 meter höga med nischer åt alla håll med plats för utrustning eller möbler.
Grundläggande konstruktion av hubbar har skett på Ringön. På plats matchades installationerna från källaren med schakten inuti hubbarna. Installatörerna har dragit rör och kanaler inuti hubbarna som därefter kaklats innan storköksutrustningen nu monteras.
Uppvärmning sker precis som tidigare via fjärrvärme, en ny fjärrvärmecentral har installerats. För fiskhandelns stora kylbehov var fjärrkyla den självklara lösningen.
– Det kommer att bli ett stort lyft med en samlad kyllösning där vi nu har tagit ett helhetsgrepp gällande alla installationer, säger hon.
Feskekörka
- 1871 togs beslut om att bygga en fiskhall på Fisktorget i Göteborg. Tre år senare stod bygget klart och blev snabbt Feskekörka i folkmun med anledning av sin arkitektur
- Feskekörka är ritad av Victor von Gegerfelt som inspirerats av fornnordiska stavkyrkor
- Slutnotan för bygget blev 74 963 kronor och 12 öre. Budgeten var 75 000 kronor
- Feskekörka genomgick den senaste stora renoveringen på 1960-talet och blev byggnadsminne 2013
Ventilationen är markförlagd och valet av imkanaler har skett i nära samarbete med brandskyddskonsulter.
– Imkanalerna är i plåt, men vi har gjort beräkningar med hjälp av brandkonsult för att säkerställa att det inte är några problem att övergå till plastkanaler i marken, säger Hedvig Haraldsdotter.
– För mig har det varit ett väldig lärorikt projekt i många delar, inte minst i hur man ska förhålla sig till kulturhistoriska värden i komplexa projekt, säger Hedvig Haraldsdotter.
Just nu pågår bland annat installationsarbeten i hubbarna och arbeten med ytskikt. Inflyttning är planerad att ske under våren.