Energiklass B blev C – och B igen!
Efter installation av bergvärme och solhybrider fick 1960-talsradhusen energiklass B. När en ny energideklaration upprättades blev det dock C. Ännu en energideklaration har gjorts och nu är resultatet B igen. De nya energideklarationerna har upprättats av Anna Tjäder som driver företaget AT Power Svenska AB i Mölnlycke.
Energi & Miljö har flera gånger skrivit om Heinöhems samfällighet på Hönö i Göteborgs norra skärgård. Radhusen har sedan de byggdes i slutet av 1960-talet fått en mycket bättre energiklass, bland annat genom installation av bergvärme och solhybrider. 2023 nåddes B för en enskild radhusfastighet, men när energideklarationer gjordes året därpå för samtliga radhus blev det C. I maj i år upprättades nya deklarationer igen och resultatet blev nu åter B.
De nya energideklarationerna har upprättats av Anna Tjäder som driver företaget AT Power Svenska AB i Mölnlycke. Bakgrunden till uppdraget var att den tidigare, som visade C, ifrågasatts av samfälligheten.
Om man inte har bra indata, till exempel för att det bara finns en mätare, bygger deklarationen på antaganden, om än kvalificerade gissningar.
Anna Tjäder menar att den här typen av energideklarationer hör till dem som är mest komplicerade att ta fram. Energianläggningen försörjer även en bostadsrättsförening.
– Det handlar om två olika typer av byggnader – radhus och flerbostadshus – som har en gemensam anläggning med bergvärme, solceller och solhybrider. Samtidigt finns det begränsat med mätare, vilket gör det svårt att ta fram en korrekt energideklaration, säger hon.
En pedagogisk utmaning för energiexperten i det här fallet är att flerbostadshus och småhus har olika gränsvärden för energiklasser. Gränsvärdet för energiprestandan är lägre för flerbostadshus och den blev liksom tidigare C.
Anna Tjäder ser en möjlig felkälla för den tidigare energideklarationen i att fastighetselen, som bara var avsedd för flerbostadshusen, även fördelades över alla småhus. Den delen av elen borde egentligen bara tillhöra bostadsrättsföreningen med flerbostadshuset.
– Kanske berodde det på ett missförstånd mellan energiexperten, som utförde den energideklarationen, och kunden? Det var kanske bara 1 kWh per kvadratmeter som fördelades över radhusen, men med 11 000 kvadratmeter räckte det för att tippa över till en sämre energiklass, säger Anna Tjäder.
Skillnaden mellan den nya energideklarationen och den förra var 4 kWh per kvadratmeter och år, 67 respektive 71. Gränsen till B går vid 68 kWh/m² och år.
Det är ovanligt att hon får den här typen av uppdrag, där en tidigare energideklaration ifrågasätts av fastighetsägaren.
Samtidigt finns det begränsat med mätare, vilket gör det svårt att ta fram en korrekt energideklaration.
– Men det händer. Många fastighetsägare vill ha klass B och en del säger: ”Jag vill göra en energideklaration om jag kan få B, annars vill jag inte betala.”
Anna Tjäder pekar på att kunder ofta vill nå energiklass B istället för C av ekonomiska orsaker då de vill kunna få gröna bolån eller gröna obligationer.
– En bostadsrättsinnehavare och en småhusägare kan alltså bo i hus som har samma energiprestanda och kostnadsmässigt samma situation. Småhusägaren med energiklass B kan få grönt bolån, men inte bostadsrättsinnehavaren med klass C.
Enligt Anna Tjäder blir det alltid diskussioner med fastighetsägaren kring fördelningen av elförbrukningen i fastigheten. Om det saknas separata mätare används schablonvärden med det som kallas normaliseringsmetoden.
– Om du till exempel har en värmepump, ventilation och en elmätare ska det fördelas med elen som går till själva huset, det vill säga hushållselen. Det finns nyckeltal som energiexperterna ska använda då, exempelvis 30 kWh per kvadratmeter för hushållsel.
– Men det blir inte alltid rätt. Bor man fyra personer på 100 kvadrat kanske den elen inte räcker, medan två personer på 200 kvadrat får för hög förbrukning med schablonen, 6 000 kWh för hushållsel. Normaliseringen blir då korrekt enligt metoden, men inte i praktiken, konstaterar Anna Tjäder.
Om vi kunde mäta elen till en värmepump eller ventilation separat skulle det bli mycket mer korrekt.
– Schablonerna bygger på genomsnittsvärden, men om det finns egna solceller, billaddare och annan teknik i huset, blir det mycket mer som ska fördelas och svårare att få fram korrekta värden.
Bristen på separat mätning är den största utmaningen för att få rätt energiprestanda i deklarationerna, tycker Anna Tjäder.
– Om man inte har bra indata, till exempel för att det bara finns en mätare, bygger deklarationen på antaganden, om än kvalificerade gissningar. Om vi kunde mäta elen till en värmepump eller ventilation separat skulle det bli mycket mer korrekt.
Solceller är ett annat område som leder till missuppfattningar hos fastighetsägare i samband med energideklarationer, påpekar Anna Tjäder.
– Om solcellerna producerar 10 000 kWh per år tror många att man bara kan ta bort hela sin egenproducerade el från användningen, men så fungerar det inte. Elen måste användas i rätt tid och till rätt ändamål. En del av elen kanske säljs, en del använder fastighetsägaren för sin egen användning, det vill säga hushållsel, och en annan del till byggnaden, exempelvis för uppvärmning och ventilation. För att solelen ska kunna tillgodoräknas i energideklarationen ska den användas samtidigt som den produceras.
– I praktiken kanske man bara får tillgodoräkna 30–40 procent av den producerade elen till byggnaden. Ekonomiskt spelar det ingen roll för hushållet, men det påverkar energiklassen som därför kanske inte blir exempelvis B, säger Anna Tjäder.
