Solhybrider ger vässad bergvärme
På 22 år har Heinöhems samfällighetsförening på Hönö i Göteborgs norra skärgård gått från energiklass G till C. Basen i värmesystemet är en bergvärmeanläggning som har kompletterats med solhybridpaneler.
Samfälligheten med 48 radhus och 46 lägenheter, som är en bostadsrättsförening, byggdes 1969. Fram till 2002 använde husen varje år cirka 170 kubikmeter olja, som motsvarar 1 700 MWh energi.
– Oljepriserna ökade kraftigt i början av 2000-talet så vi behövde göra något för att sänka värmekostnaderna, förklarar Jan Gustafsson, som är representant för samfälligheten och eldsjälen bakom de energieffektiviserande åtgärderna.
Samfälligheten inledde därför ett samarbete med Mölnlyckeföretaget Energiförbättring Väst, numera Enwell Göteborg. Det första steget av energirenoveringen blev 22 borrhål på 200 meter och fyra fastighetsvärmepumpar.
Genom åren har värmepumparnas kapacitet och effektivitet ökat. Bergvärmeanläggningen har i två omgångar utökats med fler borrhål till totalt 31 på sammanlagt 7,9 kilometer. Trots kompletteringen sjönk köldbärarens temperatur efterhand.
2014 installerades tysktillverkade hybridpaneler för att producera värme till att återladda borrhålen och el till driften av värmepumparna. De levererade 20 000 kWh el och 120 000 kWh värme per år.
– Efter sju och ett halvt år började hybridpanelerna rosta sönder eftersom de inte klarade klimatet här, berättar Jan Gustafsson.
2021 ersattes de med franska Dualsuns hybridpaneler med värmeväxlare i korrosionsbeständigt polypropylen. Samtidigt producerar de både mer värme och el än de tidigare. De nya panelerna ger 30 000 kWh el och 160 000 kWh värme per år. I snitt 2,8 °C högre köldbärartemperatur ger värmepumparna högre verkningsgrad och värmeeffekt. Det minskar behovet av spetsvärme med olja, och värmepumparna får färre drifttimmar vilket förlänger deras livslängd.
– Solhybriderna gör helt enkelt bergvärmen bättre och att investeringen i den håller över tid. Genom att återföra energi till borrhål som ligger nära varandra bibehåller de prestandan år efter år, säger Johan Ahlgren, grundare av Energiförbättring Väst och i dag seniorkonsult på Enwell Göteborg.
I dag använder samfälligheten bara en till två kubikmeter olja per år om det är en normal vinter. 2022 installerades en ny oljepanna på 90 kW. Oljepannan fungerar även som backup vid längre elavbrott under kalla dagar tillsammans med en äldre på 200 kW. Det finns 27 kubikmeter olja i lager.
– Den oljan går det att köra på i flera månader om det behövs, och vi har en egen generator för att driva det systemet, säger Jan Gustafsson.
Solhybriderna gör bergvärmen bättre och att investeringen håller över tid. Genom att återföra energi till borrhål som ligger nära varandra bibehåller de prestandan år efter år
Elanvändningen i samfälligheten för värme och varmvatten är nu 340 MWh per år, en minskning av energianvändningen med 80 procent sedan 2002. Oljeanvändningen då hade resulterat i ett primärenergital på 244 kWh/m² och energiklass G. I dag är primärenergitalet 71 kWh/m² som klarar energiklass C med god marginal, gränsen är 90.
– Samfälligheten har gjort ett fantastiskt jobb med energieffektiviseringar sedan 2002 och det ger pengar. Om de hade nöjt sig med den ursprungliga bergvärmeanläggningen hade energianvändningen kanske varit 150 kWh/m², säger Johan Ahlgren.
Koldioxidutsläppen har under samma period sjunkit från 490 ton per år till 8,8, en minskning med 98 procent. Alla investeringar för energirenoveringen har varit självfinansierade, och samfällighetsavgiften har kunnat ligga kvar på en låg nivå.
– Samfälligheten är en spännande slutkund eftersom den hela tiden har jobbat aktivt med att energieffektivisera, men gjort det på ett smart sätt. Den har hållit sig uppdaterad om vad som har legat i framkant vid olika tidpunkter. Bara för att man har gjort en stor investering i energianläggningen kan man inte bara lämna den och tro att den ska fungera och hålla en god prestanda i all framtid, säger Jakob Jamot, CTO, teknisk direktör på Dualsun Nordic, som har levererat hybridpanelerna.
Bergvärmeanläggningen har kompletterats med borrhålsbooster, som höjer köldbärartemperaturen med 1,2 °C, avgasare och ett modernt expansionskärl. Sammantaget höjer det effektiviteten, förbättrar funktionen och förhindrar driftstörningar. Det finns också frånluftsåtervinning i värmecentralen.
– Det tar tillvara värmen här inne och via en värmeväxlare gör den så att vi får 0,1 grader extra till borrhålen. Det låter inte så mycket, men det är faktiskt en hel procent som är väldigt dyrbar värme. Energi är det vi jagar med ljus och lykta, säger Jan Gustafsson.
Foto: Kristin Lidell
Driften av anläggningen kan övervakas via en skärm i värmecentralen och på nätet hos alla inblandade.
– Där ser vi hur värmepumparna, ackumulatortankarna och oljepannan fungerar. Vi ser till exempel hur mycket värme som solhybriderna ger, vilken temperatur som går ut till radiatorerna och returtemperaturen, säger Kent Andersson.
Han bor också i samfälligheten och är den som deltidsanställd sköter den dagliga driften av värmeanläggningen. Tidigare har han bland annat skött stora värmesystem på Volvo.
– Kent är inne här en kvart om dagen för att titta, lukta, lyssna och känna, summerar Jan Gustafsson en normal daglig insats.
Så fort något inte fungerar i anläggningen får Jan Gustafsson ett meddelande i telefonen.
– Om jag då frågar de boende om det är för låg värme eller några andra problem är det ingen som har det. De har inte hunnit reagera. Om systemet får en störning har vi ett par timmar på oss att åtgärda det innan det märks, säger han.
Jan Gustafsson plockar fram sin mobil och visar en app. Där kan han i realtid bland annat se hur mycket el som solhybriderna levererar och hur mycket som behövs i samfälligheten.
– Jag gillar den här bilden. Från taket kommer nu 18,6 kW el och vi behöver 20,9 kW. Då köper vi in mellanskillnaden. Titta vad som händer nu. Taket ger oss 26,4 kW och vi säljer el istället.
Jan Gustafsson är i dag pensionär och arbetade dessförinnan på Skanska. Verksamheten bestod i att med mudderverk och borrplattformar anlägga hamnar och farleder över hela världen.
– Jag har sysslat med teknik och effektiviseringar i hela mitt yrkesliv. Att det är billigt att bo i samfälligheten beror på att Kent och jag gillar att hålla på med förbättringar av de tekniska systemen. Dessutom vet jag hur man gör en kalkyl och ser till att den går ihop, säger han.
– Du har också ett otroligt engagemang, säger Johan Ahlgren.
Om den nuvarande bergvärmeanläggningen inte skulle producera tillräckligt med värme i framtiden har Jan Gustafsson en plan för det.
– Vi kan göra en sista etapp om det skulle behövas. Samfälligheten har tillstånd av kommunen att gå ner i havet för att hämta mer värme. Temperaturen är aldrig lägre en fyra grader på botten, säger han.
