27 kilometer ner i backen. | 15 sep 2025

Bergsäker värme i Bonnierhuset

Det 61 meter höga landmärket Bonnierhuset på Torsgatan i Stockholm har fått ett nytt system för värme och kyla. Kontorsbyggnaden får nu 92 procent av värmen och 100 procent av kylan från den största geotermiska energianläggningen i centrala Stockholm. Patrik Liversten, miljö- och teknikansvarig på Bonnier fastigheter, leder arbetet med att framtidssäkra det ikoniska huset.

Systemet kommer att kunna ge 1,3 MW värme under vintern och 1,5 MW kyla på sommaren. Totalt har drygt 27 kilometer hål borrats i marken under parkeringen på bottenplanet av Bonnierhuset vars totala kontorsyta är cirka 51 000 kvadratmeter. Geoenergianläggningen, som är Bonnier fastigheters första, driftsattes i november 2024.

Energin flyttas mellan byggnaden och borrhålen via fyra värmepumpar. Värme och kyla kan på så vis lagras säsongsvis och återanvändas under hela året. Investeringen är ett led i Bonnier fastigheters långsiktiga strategi som ansvarsfull och hållbar fastighetsägare, där målet är att framtidssäkra beståndet med energieffektiva lösningar.

Systemet levererar 4 700 MWh värme och varmvatten för hushållsbruk per år och 1 900 MWh kyla. 92 procent av fjärrvärmen och 100 procent av fjärrkylan har ersatts med ett system som drivs helt av grön el. Den årliga minskningen av köpt energi är 60 procent, från 172 kWh/kvm till 69 kWh/kvm.

Vi kan styra temperaturer och flöden mycket exakt på gradminutrar. Det ger oss stor flexibilitet. Ibland behöver vi mer värme och mindre varmvatten.

– Vi ville få ökad rådighet över vår energiförsörjning, vårt energibehov och kostnaderna för den. Kylkapaciteten är dimensionerad för att täcka hela behovet med marginal. Om det visar sig att vi skulle kunna ersätta fjärrvärmen helt i framtiden kan det bli aktuellt att installera en större elpanna för att ta produktionen, säger Patrik Liversten, miljö- och teknikansvarig på Bonnier fastigheter.

När systemet arbetar med toppeffekt använder det upp till 294 kW el. Den totala årliga elanvändningen är 1 176 MWh. Byggnadens årliga klimatpåverkan har minskat med 77 procent, från 244 ton koldioxidekvivalenter per år till 57 ton.

Bakgrunden till projektet var också att Bonnier fastigheter ville förbättra energiprestandan i fastigheten. Huset, som stod färdigt 1949, hade energiklass F med dåligt isolerade väggar och fönster från 1990-talet.

– Vi hade redan testat flera åtgärder, som att byta fläktmotorer från remdrift till direktdrift. Justering av tidkanaler och temperaturkurvor och utbyte av alla gamla lysrörsarmaturer till LED genomfördes också.

– Detta har gett resultat i förbrukningen men vi ville hitta något mer. Vi bytte ut ett fläktrum av totalt tio per år för att sprida ut kostnaderna, men till slut bestämde vi oss för att ta ett större grepp, berättar Patrik Liversten.

Med det nya geoenergisystemet har Bonnierhusets energianvändning gått från energiklass F till D. Nästa steg är att installera solceller på taket och då kommer byggnaden att nå klass C.

– Vi tittar även på att installera batterier för att kunna sänka effekttoppar när ventilationsaggregaten och elbilsladdningen går igång på morgnarna. Planen är att det ska göras under våren 2026.

I geoenergianläggningen ingår tre seriekopplade maskiner som producerar både värme och kyla. En fjärde separat värmepump tillverkar varmvatten.

– Trots komplexiteten i systemet fungerar allt väldigt bra hittills och vintern avlöpte utan problem. Vi har sluppit barnsjukdomar, men det har funnits några mindre intrimningsbehov, säger Patrik Liversten.

De flesta insatserna har handlat om programmering – att finjustera systemet beroende på behov.

Svetsaren gick runt och mätte med sin tumstock och förproducerade rördelar. Sedan när maskinerna ställdes på plats visade sig allt stämma perfekt. Det var imponerande.

– Vi kan styra temperaturer och flöden mycket exakt på gradminutrar. Det ger oss stor flexibilitet. Ibland behöver vi mer värme och mindre varmvatten. Vi tittar på att programmera om den fjärde maskinen för att anpassa produktionen av värme och producera varmvattnet med fjärrvärmen istället om kapaciteten inte räcker till.

I juni växlades systemet över till sommardrift då enbart kyla produceras. Värmen som hämtas från berget håller en temperatur på 13 grader och returneras med 18 grader.

– Temperaturen i borrhålen är ovanligt höga och det förbryllar många. Det verkar hålla i sig ännu, men kommer givetvis bli svalare med tiden.

Värmepumparna använder köldmediet R1234ZE, som har GWP-värdet 1,37.

– Vi valde det för dess låga GWP-värde och bedömde det tidigare som ett bra köldmedium. Med tanke på F-gasförordningen kommer vi troligen att behöva konvertera till något naturligt köldmedium i framtiden, säger Patrik Liversten. Ett möjligt ersättningsalternativ är koldioxid.

Geoenergianläggningen består av 86 borrhål, som är runt 320 meter djupa. Borrhålen finns i sex olika sektioner i garaget. Borrningarna inleddes i september 2023 och pågick i ett halvår. Arbetet utfördes av företaget Team Wessman, som använde världens första elektriska kompressor i den storleken och en eldriven borrigg.

– Eftersom våra miljömål är hårda fick och ville vi inte använda diesel, inte ens miljövänlig sådan, säger Patrik Liversten.

Kompressorn med ett arbetstryck på 35 bar har utvecklats av Atlas Copco och placerades inne i byggnaden medan borrningarna genomfördes. På grund av kompressorns höga vikt behövde rampen till parkeringsgaraget förstärkas. Kompressorn kördes in med bärgningsbil men i entrén blev det stopp.

– Vi såg att det fattades fem centimeter för att den skulle komma in. Vi började titta på om det gick att skruva av taket på kompressorn men borraren var smart och släppte ut luften ur däcken på kompressorn. Då gick den in precis. Det var en centimeter kvar, säger Patrik Liversten.

Med den eldrivna kompressorn blev koldioxidutsläppen mycket lägre eftersom grön el kunde användas istället för diesel. En motsvarande borrlösning med dieselaggregat hade förbrukat 90 kubikmeter diesel under produktionen av borrhålen. Kompressorn behövde minst 1 000 ampere för att upprätthålla ett tryck på 35 bar vid full drift. Den bidrog dock även till att återvinna överskottsvärme från borrningsprocessen. Överskottsvärmen användes för att värma garaget och delar av byggnadens ventilationssystem.

Garaget stängdes av sektionsvis under borrningarna och övriga delar av garaget kunde användas under tiden. De sex borrsektionerna täcktes in med plywood hela vägen upp till taket för att förhindra att besökare och fordon i garaget skadades.

– Det lyckades vi med. Det skedde inga incidenter och överhuvudtaget inte ens en enda klämskada under hela projektet.

Ett annat spänningsmoment i projektet var när värmepumparna skulle ställas in i energicentralen.

– Då var nästan all svetsning redan klar. Svetsaren från KE Rörinstallationer i Nyköping gick runt och mätte med sin tumstock och förproducerade rördelar. Sedan när maskinerna ställdes på plats visade sig allt stämma perfekt. Det var imponerande att se, säger Patrik Liversten.

I kommande projekt är det viktigt att ta hänsyn till att maskinerna väger mycket, två till tre ton, även om yttermåtten inte är så stora. Det kan därför vara svårt att få in dem i garage och teknikrum.

– Det behöver man tänka på innan man börjar bygga igen väggar utan att först få maskinerna på plats. Annars behöver man plocka isär dem och det är onödigt.

Det krävs nödventilation eftersom köldmediet är brandfarligt och giftigt vid förbränning.

– Maskinerna är dock kapslade så inga gaser släpps ut i rummet vid eventuella läckor. Vid en läcka startar en fläkt som för upp gaserna till taket och släpper ut dem därifrån samt att larm går till driftteknikerna.

Systemet för nödventilation fanns redan på plats då det tidigare fanns kylmaskiner innan de ersattes med fjärrkyla.

Kostnaden för fjärrvärme och fjärrkyla har blivit lägre medan den har ökat för elen med denna installation för fastigheten.

– Vi kunde koppla på det befintliga systemet efter provtryckning, vilket sparade både tid och pengar. Annars hade vi behövt dra både utblåsningsledning och ventilation upp till taket. Det hade även inneburit störningar för hyresgästerna.

Driften av den nya anläggningen har fungerat bra.

– Medarbetarna i driftorganisationen är teknikintresserade och följer upp att allt fungerar som tidigare. Anläggningen är enklare att sköta än tidigare eftersom många av komponenterna är nya. Vi har exempelvis passat på att byta ut gamla värmeväxlare från 1990-talet.

En annan medarbetare på Bonnier fastigheter med en nyckelroll i projektet är energistrategen Mook Changrachang som för tillfället är föräldraledig.

– Hon har varit en värdefull resurs genom att bland annat ta fram alla beräkningar, som återbetalningstider, och sedan dubbelkollat dem.

Den totala investeringen uppgick till cirka 50 miljoner kronor.

– Det blev faktiskt lägre än vi initialt hade beräknat. Eftersom det var vår första anläggning valde vi att vara försiktiga i kalkylen och inkluderade en god marginal. När slutkostnaden summerades visade det sig att vi landade tre miljoner kronor under budget.

Den årliga besparingen för energikostnaderna beräknas bli runt fyra miljoner kronor per år.

– Kostnaden för fjärrvärme och fjärrkyla har blivit lägre medan den har ökat för elen med denna installation för fastigheten.

Flera andra fastighetsbolag har visat intresse för geoenergilösningen i Bonnierhuset.

– Vi har haft ett 20-tal visningar hittills. Det finns inga hemligheter här.

Bonnier fastigheter planerar att använda liknande lösningar i ett ombyggnadsprojekt i Uppsala och i ett nybyggnadsprojekt i Värtahamnen i Stockholm.