”Inte bara teknik”
Anna-Lena Lane, forskare på Rise, disputerade för ett och ett halvt år sedan vid Högskolan i Gävle med avhandlingen ”Mind the gaps for energy-efficient buildings”.
Doktorsavhandlingen visar att fastighetsautomation bara ger önskad effekt om systemen är användarvänliga och när uppföljande mätning och support fungerar. Utan dessa förutsättningar blir det svårt att nå den tänkta energiprestandan.
Det övergripande syftet med doktorsavhandlingen var att ur ett socio-tekniskt perspektiv undersöka hur byggnader kan nå och upprätthålla energikraven över tid.
– Det handlade därför inte bara om teknik, utan också om de människor och organisationer som är involverade i att skapa byggnader, använda dem och sköta driften, säger Anna-Lena Lane.
Avhandlingen baserades på intervju- och enkätstudier. I en delstudie ingick styrentreprenörer, konsulter, byggprojektledare, lokalfastighetsägare och personer som jobbar med fastighetsdrift. Fokus var varför man valde att investera eller avstå från investeringar i fastighetsautomation.
– Slutsatserna var att styrsystem fortfarande uppfattas som dyra av beställarna och att de olika grupperna hade olika förväntningar på värdet av dem och hur de skulle användas, berättar Anna-Lena Lane.
Säljarna kunde exempelvis se en större nytta i att systemen kan underlätta arbete och optimera driften. Köparna förväntade sig ofta att spara pengar, men det är svårt att räkna hem investeringarna med dagens priser.
Styrsystem har använts länge inom lokalbyggnader och är därför mer etablerade och tillgängliga där än inom bostäder.

– Det var intressant att se hur mycket man kunde göra och vilka bra resultat som kunde nås energimässigt när systemen fungerade och kompetensen finns hos fastighetsägarna. Men för aktörer som saknar samma kompetens och support blir det mycket svårare och dyrare att få systemen att fungera i praktiken, konstaterar Anna-Lena Lane.
En annan slutsats var hur viktigt det är med fungerande mätsystem. Det är också betydelsefullt att ha nyckeltal och mätvärden att jämföra med när det gäller energiprestanda, så att man vet vad som är normalt i ett visst driftläge.
– Det blev väldigt tydligt hur avgörande den tekniska tillgängligheten är och behovet av att utveckla system som är enkla att använda. Annars finns det en risk för att bara ett fåtal personer har tillgång till både data och den kunskap som den ger.
Det finns också ett behov av att hålla ordning på nyckeltal och mätvärden och att de lätt är tillgängliga.
– Min egen erfarenhet från projekteringsskedet är att sådana underlag finns när man bygger större hus. När jag har jobbat i senare skeden, exempelvis med energideklarationer, har det varit tydligt att mycket av den informationen försvinner över tid, säger Anna-Lena Lane, som har ett förflutet som vvs-konsult.

I arbetet med en av studierna bakom avhandlingen visade det sig också vara svårt att få tag på mätdata. Driftorganisationerna kände inte till hur systemen var projekterade eller hur de var tänkta att fungera.
– Byggnader står under väldigt lång tid. Det innebär att driftpersonal hinner bytas ut och det bidrar till att förståelsen för hur systemen ursprungligen var avsedda att fungera försvinner successivt.
En annan avgörande faktor är affärsrelationer och tillgången till fungerande support.
– För alla typer av system måste man veta vart man ska vända sig och det måste vara enkelt att få hjälp när något behöver åtgärdas. Det behöver inte gälla det digitala systemet i sig utan att det visar att något annat i anläggningen behöver service.