”Energideklarationen behöver moderniseras”
Certifieringen av energiexperter speglar fortfarande ett system från 2000-talets början, menar Johnny Kronvall, tekn. dr. och professor emeritus. Samtidigt har EU:s energipolitik tagit tydliga steg mot modellbaserade analyser och långsiktiga strategier för att renovera hela byggnadsbestånd. Enligt Kronvall riskerar därmed det svenska energideklarationssystemet att halka efter – både i metodik och kompetenskrav – i en tid när kraven på avancerad energianalys ökar.
JOHNNY KRONVALL
tekn. dr. och professor emeritus
EU:s energipolitik rör sig snabbt mot modellbaserade analyser och långsiktiga strategier för energirenovering av hela byggnadsbestånd. Samtidigt bygger det svenska systemet för energideklarationer fortfarande i hög grad på analys av uppmätt energianvändning och besiktning av byggnader. Denna spänning gör att energideklarationssystemet i dag allt tydligare framstår som präglat av den situation som rådde när det infördes i mitten av 2000-talet.
Kompetenskraven är i stor utsträckning utformade för ett system där energiexperten tolkar energistatistik, genomför besiktningar och identifierar möjliga effektiviseringsåtgärder.
När energideklarationen infördes genom lagen om energideklaration för byggnader 2006 var ambitionen att öka transparensen kring byggnaders energianvändning. Fastighetsägare och marknad skulle få bättre information om hur byggnader fungerade i drift och vilka åtgärder som kunde bidra till lägre energianvändning. Energiexperten analyserade energistatistik, besiktigade byggnaden och föreslog möjliga förbättringsåtgärder.
Den modellen var rimlig i den kontext där systemet skapades. Energideklarationen sågs främst som ett informationsinstrument och energiprestanda uppfattades i praktiken som ett normaliserat mått på byggnadens uppmätta energianvändning.
Under de senaste femton åren har dock energipolitiken förändrats i grunden. Genom successiva revideringar av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda – senast EPBD 2024 – har fokus i allt högre grad flyttats mot långsiktiga strategier för energirenovering av hela byggnadsbestånd. Samtidigt har metodiken för att bestämma energiprestanda utvecklats genom de europeiska EPB-standarderna, där byggnadens energiegenskaper analyseras med hjälp av beräkningsmodeller.
När energideklarationen infördes genom lagen om energideklaration för byggnader 2006 var ambitionen att öka transparensen kring byggnaders energianvändning.
Mot denna bakgrund framstår det svenska energideklarationssystemet allt tydligare som präglat av den situation som rådde när det infördes. Detta gäller inte minst certifieringen av energiexperter enligt Boverkets föreskrifter.
Kompetenskraven är i stor utsträckning utformade för ett system där energiexperten tolkar energistatistik, genomför besiktningar och identifierar möjliga effektiviseringsåtgärder. Resultatet har blivit att energiexperten i många fall fungerar mer som energibesiktare än som energianalytiker.
Samtidigt öppnar utvecklingen av digitala byggnadsmodeller och mer avancerade energiberäkningsverktyg för en mer analytisk roll. I ett energisystem där beslut om renoveringar påverkar energianvändningen under flera decennier framåt behövs analyser som kan belysa samspelet mellan klimatskal, installationer och långsiktiga investeringsstrategier.
Om energideklarationen även i framtiden ska vara ett relevant verktyg i energiomställningen behöver därför både deklarationssystemet och certifieringen av energiexperter utvecklas vidare.
