Vidareutbildning A och O för bra ishallsdrift
El för isproduktion och värmeåtervinningens funktion påverkar driftkostnaderna för ishallar. Stora besparingar kan göras på att hålla kylmaskineriet i bra skick.
Bra is och låg energianvändning är ingen omöjlig kombination, enligt Klas Berglöf, Climacheck. Foto: Istockphoto
Enligt Stil2 är ishallar den typ av anläggning som har högst specifik elanvändning, räknat i kWh/kvm/år. Energimyndigheten ser också stora besparingsmöjligheter (se faktaruta). Klas Berglöf, Climacheck, har under många år både arbetat med kontroller på plats av kylanläggningar och har levererat utrustning för övervakning av kylanläggningar till isbanor. Han konstaterar att bristerna delvis härrör från projektering och installation men ofta i stor utsträckning från bristande injustering och diffusa strategier för driften. Det finns ofta lokal personal i ishallar, men det har tidigare saknats bra utbildning för dessa. – Nu har det tagits fram bra utbildning i att tillverka bra is samtidigt som man får ökad kunskap i drift- och energifrågor, vilket säkert kan leda till att elanvändningen i isbaneanläggningar minskar på sikt. Det handlar om att med lägsta energianvändning erbjuda klubbar och andra användare bra is. Iskvaliteten är viktig för anläggningarna då den kan vara avgörande för om en klubb vill lägga ett träningsläger där eller inte. Ökad kunskap ökar i förlängningen driftpersonalens status.
Många faktorer påverkar Enligt Klas Berglöf handlar iskvaliteten inte bara om lägre temperaturer. – Många tror att man automatiskt får bättre iskvalitet om man sänker temperaturen. Men bra iskvalitet handlar om rätt temperatur, för låg temperatur gör isen spröd, för hög temperatur ger mjuk is. Vad som är ”rätt” temperatur beror i sin tur på vilken belastning som råder för tillfället. Belastningen påverkas av temperatur, ventilation, fuktighet och belysning i hallen. Med rätt temperatur kan man få bra iskvalitet till mycket lägre kostnad. Det är också viktigt att se till att utnyttja värmeåtervinning på ett bra sätt. Det finns ofta en överdriven rädsla för att värmeåtervinning skulle försämra driften för kylanläggningen och när den finns så är den ofta inte rätt injusterad. Rätt utfört och injusterat är det dock inget problem att återvinna stora mängder energi och göra stora besparingar den vägen, säger han. Han konstaterar att isanläggningar vid överlämnandet från entreprenör till beställare sällan är optimalt inreglerade utan fokus är då bara att på det ska fungera. – Man ser sällan eller aldrig en anläggning som fungerar enligt projekterade värden, eftersom det vid besiktningen ofta inte råder normala lastförhållanden. Faktorer som relativ fuktighet, temperatur och verksamheter påverkar mycket – och vid besiktningstillfället belastas ofta inte anläggningen i närheten av dimensionerande data. Man måste därför vänta tills anläggningen varit i drift ett tag innan man vet hur de olika tekniska systemen fungerar ihop.
Kunskap viktig – För många parametrar är det dessutom långt ifrån dimensionerande inställningar som är optimala under de flesta av årets timmar. Det är först efter att det gått en tid och om driftpersonalen har tillgång till dokumentation av hur anläggningen faktiskt fungerar som man kan se vad som är bra respektive dåligt. Att optimera driften för olika driftförhållanden för att uppnå bästa iskvalitet till lägsta energianvändning är en process som kräver engagemang och kunskap. Saknar personalen system för att visualisera aktuell prestanda vid olika driftförhållanden blir en sådan process i princip omöjlig, säger Klas Berglöf.
Mark Kretz 2/2010
Fakta Så mycket kan ishallen spara I Energimyndighetens Stil2-utredning är ishallar den typ av anläggningar som har den högsta specifika elanvändningen, 176 kWh//kvm/år. Rapporten visar att det elanvändningen för kylmaskiner kan halveras genom att en optimerad hall (cirka 20 MWhel/månad) jämförs med medelvärdet för hela landet. Det som främst förklarar den låga elanvändningen i referenshallen är en energieffektiv kylkompressor och optimerade systemtemperaturer. Dessutom tillämpas en effektiv uppvärmning av hallen. Mark Kretz 2/2010