Ventilationens framtid – teknik, etik och visioner
Del 3 (3): Vi lever i en tid där klimatkrav, energieffektivitet och teknisk utveckling pressar ventilationsbranschen åt alla håll. Men samtidigt gör slarv, okunskap och kortsiktig vinstjakt att vi ofta misslyckas. Jag tror att vi kan bättre – men då måste vi också våga ställa krav, menar Tomas Nilsson på EnerSite AB i sin tredje och avslutande artikel.
Jag ser det gång på gång: fastighetsägare som skriver korta, undermåliga specifikationer. AMA-texter har ersatts av halvsidor. Konsulter påverkas av entreprenörer. Besiktningsmän missar uppenbara läckor. Kontrollanter har inte tid. Resultatet blir anläggningar med:
- Lägre energieffektivitet än utlovat
- Dålig isolering och stora läckage
- Sämre driftsekonomi i flera decennier
Vid ett platsbesök i Göteborgs Feskekörka såg jag ett nytt aggregat där luften blåste rakt ut genom skarvarna. Det var batteriåtervinning – där täthet är A och O. Men besiktningsmannen noterade inget.
Energimyndighetens program Bebo skrev nyligen:
”Fastighetsägare har erhållit kraftigt ökat energi- och effektbehov än önskat för sina nya FTX-aggregat… Driftbudgetar har överskridits med stor frustration.”
Det här är inte undantag – det är tyvärr ofta regel.
Därför är LCC – Life Cycle Cost – så centralt. Det handlar inte om inköpspris, utan om totala kostnaden över aggregatets livstid.
Faktorer som påverkar utöver siffror:
- Driftsorganisationens engagemang (kan spara 20–50 %)
- Val av styrsystem (AI och öppen PLC ger flexibilitet)
- Korrosionsskydd
- Täthet i skarvar och rotorer
- Effektivitet vid avfrostning (avgörande vid kalla vintrar)
Vid ett platsbesök i Göteborgs Feskekörka såg jag ett nytt aggregat där luften blåste rakt ut genom skarvarna. Det var batteriåtervinning – där täthet är A och O. Men besiktningsmannen noterade inget.
Jag har arbetat med det mesta – och vågar påstå: alla aggregat passar inte överallt. Här är några slutsatser:
Roterande växlare:
- Vanligast. Smidig storlek, billig att tillverka.
- Men: läcker mellan från- och tilluft. Lukter, partiklar smyger igenom.
DPX (Dubbel plattvärmeväxlare):
- Hög verkningsgrad. Enkel rengöring. Låg effektförlust.
- Bäst där krav på hygien och energieffektivitet möts.
MVX (Motströmsvärmeväxlare:
- Prispressat alternativ. Ofta sämre vid avfrostning.
- Kräver ibland förvärmare – vilket ökar både energi och effekttaxa.
Tyvärr väljs MVX i 95 procent av nya bostadsprojekt – på grund av pris, inte prestanda. Det är som att köpa en bil för att den är billig i inköp – men sedan tvingas tanka den med raketbränsle.
När vi på AirSite tog fram GreenMaster med DPX, blev reaktionen bland konkurrenterna fientlig. Istället för att uppmuntra innovation förtalade man produkten – och till och med dumpade priser för att stoppa oss.
Jag tycker att Sverige borde bygga en neutral testanläggning i norr – som för bilar. Där kunde man mäta verklig energieffektivitet, och jämföra under lika villkor.
Jag vet att vi kan bättre. Fler företag borde vara som Wallenstam och Stenfastigheter – med tydliga krav, mätbara prestanda och vilja att satsa på lång sikt. Deras arbete har påverkat både Göteborg och delar av Stockholm.
På EU-nivå nöjer man sig med 73 procents verkningsgrad. Det betyder att 27 procent av energin går till spillo. Det duger inte.
Vi behöver:
- Tydligare krav från beställare
- Transparens i upphandlingar
- Innovation som får plats att växa
- Etik, ansvar – och yrkesstolthet
Jag tycker att Sverige borde bygga en neutral testanläggning i norr – som för bilar. Där kunde man mäta verklig energieffektivitet, och jämföra under lika villkor.
Två börsnoterade bolag har köpt mina företag. Jag är stolt över det. Men jag är inte klar. Jag är 63 år och jobbar vidare – med ventilation, energi och miljö. Jag älskar tekniska utmaningar. Och jag hoppas få fortsätta några år till – så länge någon där ute uppskattar att jag fortfarande bryr mig.
Tomas Nilsson
EnerSite
