Vem ska egentligen få rabatterna?
Ett gammalt diskussionsämne får ny laddning i branschen och skapar både förvirring och konflikt. Det kräver varsamhet och tydlighet i avtalen, konstaterar Krister Lindgren.
FRÅGA: Hur ska rabatter som entreprenörer får från leverantörer hanteras – och varför har frågan blivit så infekterad?
SVAR: Jag har skrivit om rabatter tidigare, och då handlar det förstås inte om trädgårdsarbeten utan om de inköpsrabatter entreprenörer erhåller i varierande omfattning när material och varor köps in till en entreprenad.
Frågan är långt ifrån ny. Redan i motiven till AB 72 – föregångaren till dagens AB 04 – kommenteras hur rabatter ska fördelas. I en vanlig fastprisentreprenad spelar det sällan någon roll, men så snart ersättningen bygger på löpande räkning och självkostnadsprincipen, antingen för kontraktsarbetet eller för ändrings- och tilläggsarbeten, blir rabatternas hantering direkt avgörande.
Den etablerade ordningen är tydlig: Rabatter som ges direkt vid köpet och redovisas på fakturan ska tillfalla beställaren, medan andra rabatter – till exempel årsomsättningsrabatter som bygger på entreprenörens totala volymer och inte enbart på den aktuella entreprenaden – tillfaller entreprenören. Det kan faktiskt gynna beställaren, eftersom entreprenören då kan konkurrera med lägre påslag.
Rabatter som ges direkt vid köpet och redovisas på fakturan ska tillfalla beställaren, medan andra rabatter tillfaller entreprenören.
På senare år har dock avvikelser smugit sig in, framför allt i samverkansprojekt och partneringavtal med offentliga beställare. Dessa avtal bygger alltid på löpande räkning med rörlig ersättning och vackra ord om öppenhet och lojalitet. I praktiken betyder det i många fall att beställaren kräver full insyn i entreprenörens ekonomisystem – inklusive ramavtal, grossistavtal och hela rabattstrukturen – för att försäkra sig om att inga rabatter, av något slag, ”fastnar” hos entreprenören.
Hur avräkningen faktiskt ska gå till, när den ska göras och på vilka volymer den ska beräknas är däremot sällan, för att inte säga aldrig, reglerat i avtalet.
Nu har rabatterna dessutom tagit steget in i rättssalen. I ett färskt mål från Hovrätten för Västra Sverige, meddelat i november i år, ålades en entreprenör vid vite att ge beställaren full insyn i en underentreprenörs ekonomisystem. Underentreprenören måste även lämna över avtal, dokumentation och rabattbrev för att beställaren ska kunna bedöma om den självkostnad entreprenören krävt verkligen är korrekt enligt avtalet.
En sak är dock redan klar: kriget om rabatterna är långt ifrån över. Fortsättning följer.
Själva kärnfrågan – vem som ska tillgodoräknas vilka rabatter och hur entreprenörens självkostnad ska fastställas – prövades inte, men det lär utan tvekan bli föremål för fortsatt tvistande.
En sak är dock redan klar: kriget om rabatterna är långt ifrån över. Fortsättning följer.
Krister Lindgren
Advokat och partner på Hellström advokatbyrå och expert på avtalsrelaterade frågor.
