Vancouver vill ta OS-guld i hållbarhet

Liksom alla OS-arrangörer det senaste decenniet hävdar Vancouver att deras OS blir det miljövänligaste hittills. Återvinning av material och vatten och energieffektiv snötillverkning är några av metoderna för att nå OS-guld i hållbarhet. På byggnadssidan går det trögare.

Richmond Olympic Oval är en av arenorna som används under vinterspelen i Vancouver. Foto: © VANOC/COVAN OS i Vancouver (http://www.vancouver2010.com/) håller medaljklass när det gäller miljön, anser de kanadensiska arrangörerna. Flertalet OS-byggnader är byggda för att klara de kanadensiska Leed-kraven på silvernivå (det finns fyra nivåer, silver är den näst lägsta). Leed är ett system där olika hållbarhetsinsatser som materialval och energianvändning ger poäng. Anledningen till att byggnaderna bara klarar silvernivån är att planeringen började för så länge sedan att kraven då inte var kända. Det har också saknats, och saknas i viss mån fortfarande, certifieringsmöjlighet för specialbyggnader.

Återvinning och kompostering Avfall ska i största möjliga utsträckning återvinnas. Av det avfall som uppstod byggåren 2007-2008  återvanns eller komposterades drygt 70 procent, cirka 23 procent användes för energiproduktion varav merparten för utvinning av biogas. Träavfall flisas och komposteras för att kunna återanvändas i återplanteringar. Under åren 2007-2008 uppges 2,5 ton spillolja ha samlats in och återanvänts Restvärme från kylanläggningar används för uppvärmning av intilliggande byggnader och tappvarmvatten. Regnvattnet vid skridskoarenan Richmond Olympic Oval och OS-centret samlas in från byggnadernas tak och används delvis som kompletterande spolvatten i toaletterna. Resterande regnvatten samlas i dammar och används sedan för bevattning.

Färre dieselaggregat Vid Whistler Olympic Park, där merparten av skidtävlingarna ska genomföras, har ett avloppsverk byggts där avloppsvattnet får genomgå membranfiltrering och ultraviolett desinfektion innan det släpps ut i lokala vattendrag. Tillverkningen av snö uppges vara extra energieffektiv. I föregående vinter-OS i Turin 2006 användes cirka 600 dieseldrivna generatorer för backup och kompletterande elproduktion vid olika anläggningar. I Vancouver har antalet dieselaggregat kunnat begränsas till 100. Därmed minskar utsläppen av växthusgaser med 90 procent jämfört med vinterspelen i Turin. Det har varit möjligt tack vare dragning av två separata elmatningar från två av British Columbias vattenkraftstationer. Det finns åtminstone en deltagare med nordisk anknytning när det gäller själva OS-anläggningarna. Danska Grundfos har levererat drygt 2 000 pumpar till anläggningarna.

Lars Eriksson E&M 2/2010