Vad ska klimatdeklareras enligt svensk lag?

Frågan denna gång handlar om vad som ska klimatdeklareras enligt den svenska lagen om klimatdeklaration och närmare bestämt varför inte installationerna i en byggnad behöver tas med, konstaterar Mats Östlund. Vad gäller i nu gällande modell och vad gäller från 2027?

FRÅGA: Vad ska klimatdeklareras enligt den svenska lagen om klimatdeklaration?

SVAR: I nu gällande modell ska produktskedet och byggproduktionsskedet deklareras och från 2027 kommer troligen en byggnads driftskede och installationer i produktskedet att tillkomma.

Gällande byggprodukter ingår idag byggnadens klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar. Det gör att klimatpåverkan från markarbeten, installationer eller fast inredning i en byggnad inte omfattas av reglerna.

Deklarationen omfattar då klimatpåverkan från invändiga skikt till och med isolering och skivmaterial men inte invändiga ytskikt i form av till exempel spackel, målarfärg, tapet eller parkettgolv. För bärande konstruktionsdelar omfattas material i stommen ned till och med isolering under plattan. Däremot ska inte pålar eller annan lokal grundförstärkning inkluderas. Inte heller dräneringsgrus eller rördragning omfattas. Byggnadsintegrerade solceller i tak eller fasad omfattas, eftersom de är att betrakta som byggprodukter i klimatskärmen.

Byggproduktionsskedet omfattar klimatpåverkan från all användning av el, värme och bränslen på byggarbetsplatsen, exempelvis för byggarbetsplatsens fordon, maskiner och verktyg. Vidare ingår uppvärmning och drift (inklusive ventilation, belysning, hiss och liknande) av tillfälliga bodar, kontor, förråd och andra byggnader inklusive byggnaden under produktion samt övriga energivaror, som gasol och diesel för värmare, uttorkning och dylikt, köpt el, fjärrvärme med mera. Energi och bränsle för markarbete ingår inte i klimatdeklarationen.

Byggproduktionsskedet omfattar klimatpåverkan från all användning av el, värme och bränslen

Viktigt är att förutsättningarna för en energieffektiv byggproduktion sätts tidigt genom att ställa tydliga krav vid upphandling av entreprenörer och med tydliga krav kan energieffektiva byggbodar, tekniker, maskiner och utrustningar väljas för byggproduktionen. Sist men inte minst är det energiledande arbetet avgörande där det handlar om att mäta, följa upp och åtgärda och om att arbeta med energikulturen, att hålla energifrågan levande i det dagliga arbetet ute på bygget.

Viktigt nu är att leverantörer av vvs-produkter måste öka takten på att ta fram EPD, även kallade miljövarudeklarationer, för sina produkter. EPD står för ”Environmental Product Declaration”. En produkts EPD är en livscykelanalys på en specifik produkt från dess råvarumaterialutvinning tills då produkten har nått sitt funktionella slut. Behöver man ändå redan idag klimatdeklarera en installationsprodukt får man leta efter EPD hos tillverkarna. Ett bra tips för dagen är databasen EPD Norge som är norska näringslivets Stiftelse för miljödeklarationer. epdnorge.no/bygg/category315.html.

”Klimatpåverkan av VVS-installationer – Klimatberäkningar på flerbostadshus” är ett intressant examensarbete av Peter Lappalainen från 2021. Syftet med detta arbete är att beräkna klimatpåverkan för vvs-installationer i flerbostadshus, genom att använda klimatberäkningsverktyget från Bengt Dahlgren AB.

En bra rekommendation på information är också Boverkets digitala handbok om regler om klimatdeklaration för byggnader: boverket.se/sv/klimatdeklaration/ Här kan man läsa mer om syftet med klimatdeklaration, vilka byggnader som omfattas av krav och hur man gör en klimatdeklaration.

Text: Mats Östlund, konsult på Svensk byggtjänst, Omvärldsbevakning.