Utfasningen av f-gaser snabbas på
Förändrad lagstiftning inom EU gör att användningen av f-gaser för köldmedier kan stoppas inom bara ett par år. Förutom f-gasförordningen driver EU:s kemikalielagar på en snabb utfasning av f-gaserna som därmed behöver ersättas av naturliga köldmedier.
EU:s f-gasförordning började gälla 2015. Syftet är att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser (f-gaser) och på sikt fasa ut dem.
– Det finns ingen framtid för teknik med f-gaser. Lösningar med naturliga köldmedier är hållbara för framtiden och därför föreslår jag dem till kunden, säger Joakim Andersson, uppdragsledare, konstruktör och sakkunnig inom kyla på Sweco i Eskilstuna.
En revidering av f-gasförordningen trädde i kraft den 11 mars i år och innebär en skärpning. Flera förbud mot användningen av f-gaser som köldmedium i kyl- och värmepumpslösningar kommer inom den närmaste tioårsperioden. I revideringen ingår även en utfasningstrappa för f-gaser.
När f-gasförordningen trädde i kraft 2015 fick man släppa ut 180 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sedan har det minskat successivt och förra året var gränsen 80 miljoner ton. Genom revideringen blir det 40 miljoner ton 2025. Ett nytt trappsteg kommer 2027, då man bara får släppa ut 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
– Det innebär en snabb nedfasning och en stor förändring för branschen, förklarar Viktor Ölén, teknisk expert på Svenska kyl & värmepumpföreningen (SKVP).
Förbuden mot att sätta vissa nya aggregat som använder f-gaser på marknaden ska möjliggöra nedtrappningen. På sikt kommer exempelvis förbud för små aggregat under 12 kW som innehåller syntetiska köldmedier, både HFO- och HFC-köldmedier. När förbuden träder i kraft beror på vilken typ av aggregat det är och användningsområdet.
Om man förutsätter att läckaget i Sverige per person är lika stort i övriga Europa innebär det att det totala läckaget blir ungefär 36 miljoner ton per år.
– Det betyder att under 2025 och 2026 kommer det att finnas köldmedium att fylla på de aggregat som finns på marknaden. Men 2027 räcker inte den mängden till att hålla igång befintliga aggregat i Europa, säger Viktor Ölén.
Han tror inte att förbuden blir styrande för nedtrappningen utan tillgången på köldmedier.
Tidigare har f-gasförordningen bara reglerat användningen av HFC-köldmedier. Genom revideringen gäller den även HFO-köldmedier och naturliga köldmedier. Detsamma gäller för kylcertifikaten som nu inbegriper både HFO-köldmedier och naturliga köldmedier.
Det luriga med de nya certifieringarna är att EU-kommissionen ännu inte har tagit fram kravspecifikationerna
– Det är en stor förändring, men den är bra. Med certifikatet kommer kylteknikerna att ha tillräckliga kunskaper för att kunna jobba med alla typer av köldmedier framöver, säger Viktor Ölén.
– Det luriga med de nya certifieringarna är att EU-kommissionen ännu inte har tagit fram kravspecifikationerna. Det betyder att utbildarna inte riktigt vet vad de ska utbilda mot.
Grundproblemet är miljö- och hälsoeffekterna av f-gaserna. De bidrar till den globala uppvärmningen och dessutom är många f-gaser svårnedbrytbara PFAS-ämnen som kan vara miljö- och hälsofarliga. Inom EU pågår ett arbete där det utreds om PFAS-ämnen ska inkluderas i kemikalielagstiftningen, Reachförordningen. Det kan innebära att de förbjuds, tidigast från 2025, och att det därmed finns flera risker med att installera produkter med f-gaser.
– Förändringen av Reachförordningen ser ut att bli mer definitiv än f-gasförordningen genom totalförbud för nyinstallation på väldigt kort tid. Det bör man också tänka på vid valet av köldmedium, säger Viktor Ölén.
I dag behöver man läcksöka aggregat med HFC-köldmedier. I framtiden kommer det även gälla aggregat med HFO-köldmedier trots att de har en lägre klimatpåverkan än HFC-köldmedier. Orsaken är att HFO-köldmedier också är PFAS-ämnen.
De naturliga köldmedierna har olika egenskaper samt fördelar och nackdelar.
– Som projektör behöver man fokusera mer på design av systemen och systemtemperaturerna. Vi behöver gå ifrån ”så här har vi alltid gjort”-tänket till mer ingenjörstänk. Det innebär bland annat fokus på driftsäkerhet och arbetsmiljö, säger Joakim Andersson.
Han bedömer att CO2, ammoniak, propan och vatten kommer att vara de vanligaste naturliga köldmedierna framöver. Ett alternativ till propan är propen.
– De täcker upp alla användningsområden. Sedan kan det finnas mer eller mindre produkter för olika köldmedier, storleken på systemen och tillämpningar.
Allt fler tillverkare kommer med olika lösningar där naturliga köldmedier används. En viktig aspekt är också kompetensen hos aktörerna för projektering, installation och service, påpekar Joakim Andersson.
För installation och service har de flesta stora kylföretagen i Sverige kompetens om naturliga köldmedier, uppger han. De projekterar också många gånger system med CO2 eller ammoniak.
Slutsatsen blir att där det går att installera naturliga köldmedier ska man göra det
– Vissa delar av ammoniaksystemen i större anläggningar måste platsbyggas och då är det kylfirmorna som konstruerar lösningen, gör beräkningar samt utför de kontroller som behövs.
Vid projekteringen är det viktigt att ta hänsyn till att det finns någon som kan ta hand om anläggningen efter installationen, framhåller Joakim Andersson.
– Det ger en trygghet till kunden när vi föreslår en lösning med naturliga köldmedier.
System med naturliga köldmedier är generellt sett dyrare i inköp än konventionella.
– Men drift och underhåll är många gånger billigare för lösningar med naturliga köldmedier så totalekonomiskt är de vinnare ändå. Dessutom är de ju som sagt framtidssäkra, säger Joakim Andersson.
Sammantaget är det viktigt att fundera på om köldmediet kommer att finnas kvar i framtiden och om det går att serva aggregaten som installeras idag.
– Slutsatsen blir att där det går att installera naturliga köldmedier ska man göra det, säger Viktor Ölén.
