TEMA: Värme | 3 okt 2024

Uppvärmning – i går, i dag och i framtiden

Under mer än 40 års arbetsliv inriktat på drift och förvaltning av flerbostadshus har jag sett hur uppvärmning och varmvattenförsörjning utvecklats över tid, huvudsakligen hos Kopparstaden AB i Falun. Hjälpt av arkivmaterial samt genom egna erfarenheter har jag blickat bakåt och samtidigt funderat på hur framtiden kan komma att gestalta sig. Det är inte nödvändigtvis Kopparstaden AB:s officiella hållning, mer personliga reflektioner.

Uppvärmning – i går, i dag  och i framtiden
Byte av rökgas­fläkt 1949, Kvarnbergets panncentral i Falun. Koleldning gällde. Foto: Kopparstaden

Stiftelsen Kopparstadens första byggnader som uppfördes med start 1947 försågs med värme från panncent­raler med kulvertar till varje byggnad. Pannorna eldades med kol. Ett ton kol kostade 99 kronor vid upphandling 1948. Hämtades kolet vid järnvägsstationen blev det en krona billigare.

Ingen statistik finns bevarad från den tiden men enligt min uppskattning behövde varje lägenhet cirka två ton kol per år. Hyran var 1 500 kronor per år, därför användes ungefär 15 procent av hyresintäkten till uppvärmning. Relativt lika dagens förhållande.

Att vara bovärd (gårdskarl kallades de) var inget latmansgöra. Slaggtömningen började klockan 5 på morgonen då pannan kallnat för att sedan fyllas på med kol igen. Detta tog ofta två timmar. Var det riktigt kallt behövde mer kol fyllas på efter fyra timmar.

Artikelförfattare Kenneth Ahlström, senior energirådgivare, Kopparstaden. Foto: Kopparstaden

Koleldningen pågick fram till 60-talet då övergång till olja succe­sivt påbörjades. Tjockolja (EO3), vilken behövde förvärmas för en bra funktion, användes.

Under 1970-talet användes olja och i viss mån direktverkande el för uppvärmning. I samband med energikrisen 1973–74 (konflikt i Mellanöstern) fördubblades kostnaden och andelen av hyran till uppvärmning steg till 20 procent.

Lite kuriosa uppsnappat från verksamhetsberättelsen 1979:

”Övergång från tjockolja till eldningsolja 1 har skett i samtliga panncentraler. Detta förbättrar verkningsgraden och minskar underhållet.”

”Tilläggsisolering av väggar har utförts på flera fastigheter.”

”Inomhustemperaturen har justerats till 20 °C dagtid och 18 °C nattetid i enlighet med Energisparkommitténs rekommendationer. Regelbunden kontroll av variatorutrustningen utförs”.

Det som föranledde åtgärderna 1979 var en ny kris i Mellanöstern och oljepriset skenade återigen. Alla åtgärder som minskade kostnaderna var nödvändiga. Varje vecka stod det tankbilar och tömde sin olja vid de stora panncentralerna när det var kallt.

Oljekrisen skyndade på utbyggnaden av kärnkraften vilket sedan innebar ett elöverskott och låga priser, främst nattetid. En reaktion på detta var en satsning på att installera elpannor och ackumulatortankar som komplement till oljan i mitten av 1980-talet. Den investeringen gjorde nytta i mindre än tio år. Avreglering, effektavgifter och ökad energiskatt förändrade förutsättningarna och elpannorna ställdes av. Det står fortfarande några ”monument” kvar ute i vissa undercentraler.

Osäkerhet över oljepriset bäddade för utbyggnad av kraftvärmen och den gick fort. På 25 år gick andelen fjärrvärme för värme/varmvatten hos Kopparstaden från 20 procent till dagens 99 procent. Miljönyttan är betydande trots att det ofta var ekonomiska överväganden som ursprungligen styrde. Från cirka 60 kg CO2/m2 då, till i dag under
3 kg/m2. Det är en resa som många bostadsföretag har gjort. Cirka 90 procent av flerbostadshusen i landet är numera anslutna till fjärrvärme.

Kostnaden för uppvärmning idag motsvarar cirka 10 procent av hyres­intäkterna. Betydligt mycket bättre än för 30–40 år sedan och ganska lika som 1947. En kombination av kontinuerligt arbete med energieffektivisering och en bättre styrning har möjliggjort detta.

Genom att titta bakåt och lära av historien kan vi också ta höjd för framtida överraskningar

I dag används en kombination av värmestyrning mot temperaturen inomhus och utomhus med hjälp av de temperaturgivare som sitter i varje lägenhet vilket är ett stort steg från den styrning på enbart utomhustemperatur som länge var rådande. Den ger också möjlighet till 3D-bilder av byggnaderna och systemet kan även användas för insamling av mätdata i samband med IMD (Individuell mätning och debitering). Det förslag som ”Energisparkommittén” hade 1979 skulle i dag enkelt kunna genomföras om nöden kräver det.

De ”energibesiktningar” som vi tidigare gjorde med platsbesök och manuella mätningar är inte längre nödvändiga. Dagens styrsystem ger fantastiska möjligheter till loggning och därmed uppföljning av åtgärder och styrstrategier.

De senaste åren har kostnaderna återigen ökat på grund av nya konflikter i omvärlden, detta oavsett om man satsat på fjärrvärme eller värmepumpar. En kombination av dessa uppvärmningsformer kan vara rätt väg. Men minnet av elpannor tillsammans med oljeeldning finns där i bakhuvudet.

Att jobba med att sänka effektbehovet betalar sig oftast bra ekonomiskt och för miljön både för fjärrvärme och el.

Illustration: Kopparstaden

Jag tycker det är intressant för framtiden att utveckla fjärrvärmen genom bättre resursutnyttjande. Exempelvis att nyttja restvärme från industrier, datacenter och andra verksamheter. Att använda energin i returledningen, ”sekunda fjärrvärme”, är något som jag jobbat en del med. Sedan 2009 värms ett område hos Kopparstaden helt med returvärme, ytterligare ett område färdigställdes 2021 och fungerar även det utmärkt trots halverad primärtemperatur jämfört mot normalt.

Även så kallad Geo-FTX gör skillnad för att minska behovet av effekt. Detta genom att förvärma uteluften. Den ger också möjlighet till viss komfortkyla sommartid.

Att jobba med rest-/returvärme, Geo-FTX och klimatskärmen sänker det totala effektbehovet och med hjälp av IMD för varmvattnet görs ytterligare miljönytta.

Detta tillsammans med smart styrning tror jag är en framtida väg för att effektivisera uppvärmningen och varmvattnet i flerbostadshus och andra byggnader.

Genom att titta bakåt och lära av historien kan vi också ta höjd för framtida överraskningar.

Text:  Kenneth Ahlström, senior energirådgivare, Kopparstaden

Publicerad 3 oktober 2024

Konsultplatsen

Hitta enkelt rätt konsult inom installations- och energiteknik

På nytt jobb

  • Nancy Mattsson (bilden) är ny generaldirektör för Boverket. Hon kommer från rollen som chef för projektutveckling inom JM Stockholm.
  • Susanna Ohlin är ny vd för Cowi Sverige och ingår i koncernledningen. Hon var tidigare interim vd.
  • Arvid Olofsson är ny energikonsult ”solenergi, energilager och flextjänster” i Umeå på Rejlers. Han kommer från samma roll på Afry. Daniel Bergsten är ny energikonsult i Sundsvall. Han kommer från samma roll på Afry. Björn Enerhall är ny uppdragsledare i Gävle. Han kommer från VVS-Montörerna i Gästrikland där han var arbetsledare.
  • Daniel Wrangå har startat den egna verksamheten Wrangå Consulting i Höör. Han är nyexaminerad vvs-ingenjör.
  • Tobias Berge är ny chef för Afrys verksamhet inom hållbart byggande i Göteborg. Han kommer från CIT Renergy där han var vd. Daniel Sörensson är ny affärsområdeschef HVAC på Afry Industry i Lund. Han kommer från PQR där han var regionchef i Malmö. Ali Sharifi är ny behörig ingenjör vattensprinkler i Göteborg. Han kommer från Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark i samma stad där han var ingenjör vvs/sprinkler.
  • Sara Kemal är ny vvs-projektör på Tjuren Projektpartner i Stockholm. Hon kommer från utbildning.
  • Tove Fagervall är ny teknisk projektledare på Galären i Luleå. Hon kommer från Nordprojektering i samma stad där hon var handläggare vvs & energi.
  • Rasmus Häll är ny vvs-konsult på Bengt Dahlgren i Göteborg. Han kommer från utbildning.
  • Mikael Sundström är ny vd för Cler. Han kommer från Ahlsell där han var landschef Sverige.
  • Rafed Sadek är ny projektledare installation på Fastighets AB Balder i Stockholm. Han kommer från Installatörsföretagen där han var branschexpert och projektledare.
  • Anders Berglund är ny teknikkonsult/besiktare på WSP i Luleå. Han kommer från en konsultroll på Norconsult i Piteå.
  • Josefine Mars Hagdahl är ny energikonsult på Aktea i Stockholm. Hon kommer från Ebab i samma stad där hon var energispecialist.
  • Alexander Enmark är ny vvs-ingenjör på Intec i Göteborg. Han kommer från utbildning. Jonathan Johansson är ny vvs-projektör i Borås. Han kommer från samma roll på Bravida.
  • Marcus Rohdin är ny byggnadsingenjör/brandkonsult på Brandkonsulten i Norrköping. Han kommer från Saab Aeronautics i Linköping där han var prototypingenjör. Emil Wallgren är ny brandkonsult i Stockholm. Han kommer från utbildning.
  • Michael Vogtmann har startat den egna verksamheten MV Installationsledning i Stockholm. Han kommer från Projektvision där han har varit projektledare, projektansvarig och projekteringsledare.
  • Arvid Thegerström, Emil Vendelstrand, Isabel Karlsson Petersson och Jamie Bengtsson är nya vvs-ingenjörer på Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark i Göteborg. Samtliga kommer från utbildning.
  • Peter Rosvall är ny teamchef vvs på Vinnergi i Malmö. Han kommer från PE Teknik & Arkitektur i Helsingborg där han var rådgivande ingenjör.
  • Dagmawi Lulseged är ny projektledare installation på Toofab i Stockholm. Han kommer från Tjuren Projektpartner i samma stad där han, utöver rollen som vvs-konsult, även var gruppchef.
  • Denis Bijelic är ny vvs-konsult på Orecon i Malmö. Han kommer från Bravida i samma stad där han var projektör/kalkylator.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.