Trädgården återfår sin kungliga glans
Det svenska kungaparet Oscar I och drottning Josefina kompletterade under 1800-talet Karl XIV Johans lustpark på Djurgården i Stockholm med orangeri och växthus. Nu ska den del som i dag kallas Rosendals trädgård uppdateras med ny vvs.
Under Oscar I och drottning Josefina utökade man den slottspark som Oscars far Karl XIV Johan lät anlägga intill sitt sommarslott på Djurgården i Stockholm. Ett orangeri byggdes 1848 och står fortfarande kvar. Här odlade man bland annat exotiska växter. Idag används det som bostad. Senare har området tagits över av Svenska trädgårdsföreningen som bedrev trädgårdsmästarutbildning här och såg till att fruktträdgården anlades. Växthusen som nu ska renoveras byggdes under mitten av 1900-talet. Sedan 1983 arrenderar Stiftelsen Rosendals trädgård mark och byggnader av Kungliga Djurgårdens förvaltning.
Nu ska husen som står i trädgården renoveras. Dessutom har i anslutning till växthusen byggts ett tvåvåningshus där en ny restaurang och ett tillagningskök finns. Under marknivå har man byggt en undercentral med ventilation och värme. Den tidigare värmeanläggningen, en oljepanna, stod förut i den så kallade packhallen, som fanns i närheten av växthusen.
Under det nybyggda kökshuset finns en ny undercentral, med tre bergvärmepumpar à 43 kW med ackumulatortankar och med en elpanna på 119 kW som spetsvärme och ett FTX-aggregat.
Bergvärmepumpar är inte helt nytt – den första tog man in för tio år sedan och använde den tidigare oljepannan som spetsvärme. I samband med denna åtgärd borrades elva borrhål för värmepumpar eftersom det fanns tankar om den tekniken i framtiden.
– Ombyggnaden har varit en lång process beroende på ekonomin. Så vissa saker har utförts, som exempelvis borrhålen. Nu finns utrymme för en ytterligare framtida bergvärmepump, säger Stefan Gustavsson, Ellen ingenjörsbyrå, som projekterat ventilationssystemet på Rosendals trädgård.
Det finns planer på en utbyggnad för utbildningslokaler med utbildningskök och lokaler för marknader med mera, för detta finns det planerade borrhål redan nu.
Värmen från köket liksom kylmaskinerna återladdas ned i borrhålen. Köket används året runt då trädgården endast har stängt en kort period vid jul. Värmen från den övriga kylan återvinns också i bergvärmen. Förutom bergvärme finns en ackumulatortank på 750 liter med en elpatron som ska värma upp tappvarmvattnet. Växthusen förses med cirkulationsvärmare.
Stefan Gustavsson:
– Vissa växter kanske kan ha det kallt på natten, men inte under noll grader. Däremot kan man ha från noll till rumstemperatur, som vi kan värma upp till. Ska det bli varmare får solen sköta detta. Blir det för varmt kan man öppna taken och dra för energigardiner i växthusens tak. De hindrar att det släpps in för mycket sol och bibehåller även värmen inne när det är kallt ute.
Enligt Stefan Gustavsson finns en speciell dator som styr de tekniska systemen i växthusen, kallad växthusdatorn.
– Det handlar om öppning av taket och solavskärmningen i alla växthus.
Projektfakta:
- Beställare: Kungliga Djurgårdens förvaltning
- Projekt- och projekteringsledning: Plan 57 Projekt AB
- Byggentreprenör: M3 Bygg AB
- VVS-konsult: Ellen ingenjörsbyrå ab
- Rörentreprenör: AB Rördoktorn
- Vententreprenör: Adero AB
För inneklimatet i de olika utrymmena finns olika typer av verksamheter, med olika temperaturer:
Under vintern ska det vara +21 °C för samtliga utrymmen utom i teknikrum med +15 °C, max +25 °C, växthus 1–5: +19 °C, med nattsänkning till +5 °C, och där det finns snittblommor ska det vara +12 °C, med nattsänkning till +5 °C. För värmeåtervinning krävs +15 °C.
För installationer inomhus gäller korrosivitetsklass C2 och för installationer inom växthusen gäller korrosivitetsklass C3.
– Det är ju så att det är högre luftfuktighet i växthus, eftersom växterna bevattnas. Sedan får vi även temperatursvängningar som ger kondens på glasen liksom att vissa växter avger gaser som kan ge korrosion, säger Stefan Gustavsson.
Samtliga lokaler i byggnaderna ska ventileras med FTX-system. Entréplan ventileras med aggregat med motströmsvärmeväxlare placerat i källarplan.
För att kontorslokalerna på det övre planet i det nybyggda huset ska få bra ventilation finns ett ventilationsaggregat med roterande värmeväxlare, men man har också dragit upp köldbärarledning till ventilationsaggregatet på 4,4 kW för att kunna hålla bra temperatur.
Köksdelar förses med kåpor med UV-rening, diskrum förses med kondenskåpor. Kåpor får tilluftsdon. I växthus tillförs luft via dyskanaler i taken.
Övriga lokaler ventileras med omblandad ventilation. System ska köras med variabla flöden.