Tillbyggnad blev totalrenovering
En byggnadsställning bildar en tunnel över entrén till Brännkyrkagatan 77 på Södermalm i Stockholm. Hammarslag och borrljud ekar mellan husen och hantverkare ilar ut och in genom en sidodörr. Det går inte att missa att här pågår ett omfattande ombyggnadsarbete.
Sedan ett år tillbaka får de två husen i bostadsrättsföreningen Storuven (Brännkyrkagatan 77 och Hornsgatan 88, byggda 1967-68) en rejäl upprustning. Startskottet blev att föreningen fick möjlighet att bygga på en takvåning med fyra lägenheter i det ena huset. I samband med det gjordes en utvärdering av renoveringsbehovet, vilket ledde fram till beslutet att genomföra en rad åtgärder på en gång. Det började med stambyte och badrumsrenovering, och har fortsatt med byte av hissar, fönster, ventilation och bygge av ett nytt soprum efter stängning av sopnedkasten.
Målet är att energianvändningen ska minska med 50% och det blir ju ett antal 100 000 kronor i besparing för föreningen.
Porttelefonen krånglar så vår intervjuperson Arne Elmroth, professor emeritus i byggnadsfysik från Lunds tekniska högskola, kommer ner och öppnar porten. Tillsammans kliver vi in i en blänkande ny hiss med starkt lysande LED-lampor i taket. Vi åker upp till tredje våningen där Arne Elmroth bor en del av året med sin sambo Margareta Andersson som sitter i föreningens styrelse.
Trerummaren om cirka 80 kvadratmeter har nya treglasfönster med u-värde runt 1,0 och i köket finns numera en avfallskvarn i vasken, som bidrar till Stockholms stads produktion av biogas. Ovanför bokhyllan i vardagsrummet sitter ett nytt ventilationsdon där lägsta tillufttemperatur är 17 grader.
– Vi tycker att inneklimatet har blivit mycket bättre efter åtgärderna. Det är tystare, vi slipper höra trafiken på Hornsgatan, och när vi varit borta en tid och kommer tillbaka känns inte luften i lägenheten så instängd som den kunde göra tidigare, säger Arne Elmroth.
När fönstren blivit bättre och tilluften via springventiler tagits bort har också kallras och drag minskat. Det är bra både för fjärrvärmenotan och för de boende.
– Tidigare sade en del att de inte kunde sitta vid balkongdörren i köket, för att det drog så kallt, men det har ändrats nu, säger Margareta Andersson.
Hon visar också det sprillans nya, helkaklade badrummet. Allt är i tipptopp-skick – ett lyft från den tidigare 1968-års standarden, tycker paret.
Inte alla boende har varit lika glada över den nya badrumsrenoveringen, eftersom de redan byggt om sina badrum för inte så länge sedan. Det visade sig dock vid en genomgång att ingen kunde visa dokumentation på att badrummen renoverats av certifierade våtrumsutförare. Osäkerheten om tätskikten var ordentligt gjorda blev för stor. Därför krävde bostadsrättsföreningen att alla badrum skulle göras om i samband med stambytet – enligt gällande våtrumsregler av certifierade utförare.
Som brukligt är i bostadsrättsföreningar har de boende bott kvar i sina lägenheter under hela renoveringstiden. Det är förstås påfrestande för många. Men att tidigarelägga stambytet och genomföra alla åtgärder på en gång har varit en medveten strategi, berättar Arne Elmroth.
– Det blir flera positiva synergieffekter av att göra så. Exempelvis behöver de boende inte bli störda av byggåtgärder så många gånger, och sedan får man ett tekniskt modernt hus som bör klara sig i 30 till 40 år utan större insatser, säger han.
Det ringer på dörren och utanför står bostadsrättsföreningens ordförande Östen Johansson. Han ska ta oss med på en visning av de nya taklägenheterna som byggs ovanpå det ena huset (Brännkyrkagatan 77). Återigen kliver vi in i den blänkande hissen och åker upp till sjunde våningen. Förlängningen av hissen till ett nytt våningsplan var det som ursprungligen gjorde hissbytet aktuellt. Som bonus får nu båda husen varsin ny, mer driftsäker och energisnål hiss.
De fyra taklägenheterna om cirka 80 kvadratmeter vardera byggs ovanpå det äldre husets tak. Byggnadsarbetet i etagelägenheterna pågår för fullt. Till sommaren ska de vara inflyttningsklara.
– En annan synergieffekt av att bygga om allt på en gång är den stora energibesparingen som förväntas. Målet är att energianvändningen ska minska med 50 procent och det blir ju ett antal 100 000 kronor i besparing för föreningen, berättar Östen Johansson.
– Trots tillbyggnaden på taket förväntas husens totala värmebehov minska kraftigt, tack vare åtgärderna med värmeåtervinning från ventilationen, nya fönster med mera, tillägger Arne Elmroth.
Vi kliver över kablar och undviker att ramla ner för trapporna som för tillfället inte har något skyddsräcke, på vår väg till en av lägenheterna. Väl därinne får vi gå försiktigt över golvet där slingor för vattenburen värme nyss lagts in. Genom fönstren flödar ljuset från två håll och utsikten över Stockholms tinnar och torn är hänförande. Ute på den långa terrassen är utsikten ännu bättre. Huset är det högsta i kvarteret.
– Vi fick avslag på vår bygglovsansökan för taklägenheterna första gången, eftersom de ligger utanför detaljplanen. Men då pratade jag med politikerna i stadsbyggnadsnämnden och påminde om att det behövs fler bostäder i Stockholm. När vi sökte bygglov igen gick det igenom, säger Östen Johansson och ser nöjd ut.
I en blivande klädkammare står ett litet FTX-aggregat och väntar på att bli installerat. De fyra taklägenheterna får individuella ventilationssystem med förväntad temperaturverkningsgrad över 90 procent. Det blev den mest rationella lösningen, eftersom takvåningen byggs som ett eget nytt hus med annorlunda förutsättningar än det underliggande, äldre huset. Även fastighetens lokaler och garage får separata ventilationslösningar.
Den nya takvåningen har höga krav på energiprestanda och måste följa Bebos (Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus) godhetstal. Exempelvis ska u-värdet på fönster ligga mellan 0,9 och 1,2 Watt per kvm, Kelvin och lufttätheten ska vara mindre än 0,4 liter per sekund och kvm vid tryckskillnaden 50 Pascal. Det finns också särskilda u-värdeskrav på byggkomponenterna.
– Vi har täthetsprovat lägenheterna som har 195 millimeter sprutad isolering i väggarna och 350 millimeter i taken. Det är viktigt att det är ordentligt tätt, men så bygger vi nästan alltid nuförtiden, säger Peter Solberg, byggansvarig från Betegé byggen.
För att göra plats för den nya takvåningen har de frånluftsfläktar och kanaler som tidigare fanns där tagits bort. Det nya värmeåtervinningsaggregatet med motströmsväxling finns nu i källaren i stället. För att möjliggöra detta har de befintliga frånluftskanalerna vänts och delvis byggts om.
Att få plats med tilluftskanalerna blev en utmaning i sig. Tack vare att så många utrymmen renoverades på en gång öppnades nya, delvis oväntade möjligheter. Till exempel kunde tilluftskanaler placeras i befintliga schakt i kök och badrum i samband med stamrenoveringen, och vid hissbytet hittades oanvända utrymmen bredvid hissarna. När en fläkt skulle flyttas från en restauranglokal upptäcktes två rulltrappor som blivit kvar från en tidigare affärsverksamhet i huset och byggts in. I utrymmet som skapades när de två totalt 30 ton tunga rulltrapporna lyftes bort finns nu det nya värmeåtervinningsaggregatet. I gatuplanet blev plats för ett nytt soprum.
Att på det här sättet ta ett helhetsgrepp på renoveringen av bostadsrättshus är ganska unikt, menar Arne Elmroth. Troligen är det också därför som ombyggnadsprojektet har fått stödpengar från Bebo både till en förstudie och till en kommande uppföljning (560 000 kr). Arne Elmroth är rådgivare till Bebos styrelse och har även fungerat som rådgivare i ombyggnadsprojektet.
Under våren ska mätare placeras ut på lämpliga ställen i fastigheten och så snart injusteringen av värme- och ventilationssystemen är klar kan uppföljningsarbetet påbörjas. Det blir troligen till hösten. Utöver mätningarna av värmeåtgång, tryck, temperatur och luftflöde ska en boendeenkät som gjordes före åtgärderna följas upp med en ny enkät.
Via källaren går vi över till det andra huset och tittar in i undercentralen. Den renoverades 2010 och därför görs inga nya åtgärder här nu. Däremot håller en ny duc på att monteras i utrymmet bredvid garaget just då Energi & Miljös reporter och fotograf passerar.
Efter en ny hisstur tar vi oss därefter upp på vinden i Hornsgatanhuset. Här ligger fläktrummet fortfarande kvar på vinden, eftersom det inte behövs plats till någon ny takvåning. Plötsligt kommer ytterligare tre personer in i det trånga rummet. Det vi stött på är en injusteringspatrull som gått igenom ventilationsljud och luftflöden i alla de 47 lägenheterna. Philip Otterud från ÖC Fläkt och Luftkontroll är underentreprenör till ventilationsentreprenören Hoist Energy Jovent, och ska även kolla att spjäll och kanaler fungerar som de ska.
– När jag är klar lämnar jag över data till Hoist som går igenom allt och sedan skickar resultaten till bostadsrättsföreningen, berättar Philip Otterud.
Systemet med många underleverantörer är vanligt, men något som Arne Elmroth är skeptisk till. För att inte få dålig kvalitet gäller det att vara en stark beställare, vilket inte alltid är så lätt för en bostadsrättsförening. Han ger rådet att anlita duktiga konsulter och en projektledare som kontinuerligt följer och kontrollerar arbetet.
Blir det då någon minskad energianvändning efter alla dessa ansträngningar? Enligt energideklarationen för husen 2009 var energianvändningen 172 kWh/kvm, år, varav el 18 kWh/kvm, år. Om målet med en halvering av detta uppnås är för tidigt att säga. Om drygt ett år förväntas utvärderingen av energianvändning och inneklimat vara klar.
– Först då vet vi hur bra det blev, säger Arne Elmroth.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 5/2014 sidan 26-30
Fakta
- Täthetsprovning efter besiktning
- Termografering vid ett tillfälle
- Ventilationssystemet kontrolleras på flera punkter, bland annat täthetsprovas alla kanaler, luftflöden vid don kontrolleras vid ett flertal tillfällen, kastlängder vid don mäts liksom tryck- och luftflöden i bland annat garaget.
- Innetemperaturer registreras med 60 minuters tidsintervall under minst tre månader under uppvärmningssäsong, om möjligt i en lägenhet per våningsplan
- Fjärrvärmemätning veckovis under minst ett år
- Temperaturskillnad mellan tilluft och frånluft under uppvärmningssäsong
- Fastighetsel per år för hela föreningen. Elanvändning för hissar mäts separat.
- Hushållsel totalt för hela huset
- Inneklimatenkät före och efter ombyggnad.
Fakta Brf Storuven
De två husen i fastigheten Uven Större 20 på Brännkyrkagatan 77 och Hornsgatan 88 i Stockholm byggdes 1967-68. De första boende flyttade in 1969. Vid renoveringen 2013-14 utökas antalet lägenheter från 47 till 51. Totalt finns XX kvm boyta.
Beställare och byggherre: Bostadsrättsföreningen Storuven
Projektledare: Projektledarhuset i Stockholm
Byggentreprenör taklägenheter: Betegé byggen
Stambytesentreprenör: LPT
Ventilationsentreprenör: Hoist Energy Jovent
Fönsterentreprenör: Mockfjärds.