Brister i energiberäkningar orsakar osund konkurrens
För en anbudsgivare som genomfört noggranna energiberäkningar och anpassat konstruktionerna därefter och förlorat upphandlingen måste detta betraktas som en osund konkurrens. Det vill säga, inte konkurrens på lika villkor. Beställaren har naturligtvis också blivit lurad och kommer att få en högre energianvändning! Vad menas? Johnny Kellner, reder ut.
Vid upphandling av en totalentreprenad för flerbostadshus ställer beställaren krav på maximal energianvändning, ofta utöver BBR:s krav. Vid anbudet måste entreprenören anpassa konstruktionslösningar såsom ytterväggar, tak, fönster, värmeåtervinning till beställarens energikrav. Det är tyvärr vanligt att när byggnaden varit i drift i minst ett år att beställarens energikrav kraftigt överstiger anbudsunderlagets energikrav.
Är det inte dags att ställa certifieringskrav för de som utför energiberäkningar?
Med andra ord har ett lägre anbud tidigare felaktigt antagits med billigare byggtekniska lösningar. För en anbudsgivare som genomfört noggranna energiberäkningar och anpassat konstruktionerna därefter och på grund av detta förlorat upphandlingen måste detta betraktas som en osund konkurrens, det vill säga inte konkurrens på lika villkor. Beställaren har naturligtvis också blivit lurad och kommer få en högre energianvändning under hela byggnadens brukstid!
Orsakerna till felaktiga eller ofullständiga energiberäkningar är ofta en kombination av bristande kompetens eller förenklingar hos de som utför energiberäkningarna. För en beställare eller bostadsrättsförening är det komplicerat att ekonomiskt reglera den ökade energianvändningen. Även när Boverkets energikrav inte uppfylls är kommunens sanktionskrav obefintliga. Därför rekommenderas att alltid använda tilläggsavtal enligt ”Energiavtal 12” vid upphandling av totalentreprenader.
Även SKL/Svebys förslag till nytt verktyg, den så kallade ”Energihjälpen”, visar hur ett sådant formulär kan utformas för att underlätta både byggnadsnämndens och beställarens granskning vid anbud. Tyvärr visar det sig att få beställare använder sig av ”Energiavtal 12”. Orsaken är sannolikt att detta tilläggsavtal till ABT 06 är obekant vilket är märkligt när det är framtaget av byggbranschens parter.
• Brister i energiberäkningar kan innebära skadeståndskrav. Använd alltid ”Energiavtal 12”.
”Energiavtal 12” är en checklista för beställare som utarbetats av Byggandets Kontraktskommitté (BKK) i samarbete med Sveby (Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader). ”Energiavtal 12” är avsett att användas vid totalentreprenader där parterna avtalat om att tillämpa ABT 06 samt Svebys standard för överenskommelse om energianvändning. Avtalet är ett juridiskt dokument som bland annat reglerar hur energiavvikelser ska hanteras och därmed ge en ökad trygghet för alla parter. För att ”Energiavtal 12:s” särskilda villkor som innebär avvikelser i förhållande till ABT 06 ska gälla, är avtalet utformat som en bilaga till entreprenadkontraktet och gäller därmed före ABT 06.
Felaktiga eller förenklade ingångsvärden för energidrift vid energiberäkningar som föranleder högre driftkostnader än förväntat för beställaren och som har legat till grund vid upphandling vid anbudsförfrågan kan medföra dyra och långvariga ekonomiska tvister. Uppdagas en avvikelse vid mätning efter minst ett års drift eller vid energideklarationer, ges förutsättningar för att den ökade driftkostnaden, som orsakats eller kunnat påverkats av entreprenören, ekonomiskt kan regleras. Energimallar inklusive ”Energiavtal 12” är fritt tillgängliga på Svebys hemsida www.sveby.org
• Är det inte dags att ställa certifieringskrav för de som utför energiberäkningar?
Komplexiteten har ökat betydligt för dagens energisnåla flerbostadshus som i dag närmast kan jämföras med ett mindre kontorshus. Därför bör det vara dags att ställa krav på certifiering (sakkunniga) av de som ska utföra energiberäkningar på samma sätt som sker vid brand, tillgänglighet och ljud. Energiberäkningar måste uppfylla grundläggande krav utan schablonvärden vid beräkning av till exempel köldbryggor och vvc-förluster (varmvattencirkulation). Relevanta årsverkningsgrader på värmeåtervinning, drifttider och luftflöden, styr- och regler. Normalt brukande för tappvarmvatten, fastighetsenergi och hushållsel, inomhustemperatur, vädring med mera måste alltid beaktas.
Vid energiberäkningar bör månadsvisa förändringar beaktas för tappvarmvatten och hushållsel. Tillämpliga täthetsvärden på husets klimatskärm måste göras beroende av konstruktionslösning. Vid ej relevanta energiindata blir det stora skillnader mellan angiven beräknad energianvändning jämfört med uppmätt energi vilket kommer att påverka husets driftsekonomi under hela dess brukstid.
Johnny Kellner
