”Svårt få ekonomi i befintlig byggnad”

FTX innebär för stora investeringar och ökade driftkostnader i förhållande till den ekonomiska vinsten. Den slutsatsen drar Kenneth Ahlström, som är driftchef vid kommunägda Kopparstaden i Falun.

Kopparstaden har ett genomfört projekt med FTX i befintliga bostadshus, vilket driftsattes 2010. Kenneth Ahlström har gjort en del studiebesök vid andra installationer. Och han är inte imponerad av ekonomin, om man bara ser FTX som ett energiprojekt.
– Vi räknar med en investering på minst 50 000 kronor per lägenhet. I snitt kostar det 7 500 kronor att värma en lägenhet, och man kan räkna med max 2 500 kronor i årlig återbetalning från minskade energikostnader, säger Kenneth Ahlström.

Men det tillkommer kostnader, som Kenneth Ahlström vill uppmärksamma. Det blir OVK vart tredje år, istället för vart sjätte år som med frånluftsventilation. Det tillkommer filterbyten varje år, till en kostnad på ett par hundra kronor per lägenhet. Även elanvändningen ökar med fler fläktar.
– Bara räntan på de 50 000 kronorna äter upp besparingen, menar han.
– Det blir väldigt svårt att få ekonomi i en FTX-installation i en befintlig byggnad. Det tar minst 15 år innan kassaflödet blir positivt.
I hans kalkyl ovan ingår också att Kopparstaden kunnat höja hyran. Bättre ventilation med FTX är värt drygt 900 kronor om året per lägenhet.

Bra för radonhus
Om nu inte energivinster och ekonomi är tillräckliga motiv, så ser han ändå FTX som en bra utväg för äldre bostadshus med alltför höga radonhalter.
– Har man radon i både mark och byggmaterial i ett äldre hus, så ser jag ingen annan lösning än FTX om man vill ha kvar huset. Men jag tror inte på FTX i äldre byggnader, för att spara pengar genom energivinster. Bara om kostnaden kan pressas till under 30 000 kronor per lägenhet kan FTX vara ett alternativ, säger Kenneth Ahlström.

Ser ingen miljövinst
Han vill också ta upp FTX ur perspektivet miljönytta och reduktion av koldioxidutsläpp. Han ser vinsten som begränsad, åtminstone på orter med koldioxidsnål fjärrvärme.
– I Falun är fjärrvärmen “ren” med 25 till 30 kilo koldioxid per MWh. Om FTX reducerar energin med 25 procent så minskar utsläppen av denna växthusgas med cirka 80 till 90 kilo per år per lägenhet. Väger man in ökad elanvändning, samt utsläpp vid produktion och installationen av FTX, så blir det närmast ett nollsummespel för miljön, anser Kenneth Ahlström.
På orter med högre andel fossila bränslen i fjärrvärmen ser han större miljövinster med FTX.
– Men jag tror det är mer kostnadseffektivt att förändra primärenergins utsläpp än att installera FTX.

Björn Åslund, Energi & Miljö nr 11/2013 sidan 34

Läs också artikeln: FTX i äldre hus en tuff utmaning