Ställ tekniska egenskapskrav och använd deklarationerna
Ta bort energikraven i BBR och ersätt dem med ändamålsenliga egenskapskrav. Gör sedan energideklarationerna värda namnet genom att inkludera hushålls- och verksamhetsel så att de kan användas för att följa upp energianvändningen. Det skriver 13 ledande forskare i Energi & Miljö.
Allt bör göras så enkelt som möjligt, men inte enklare! – Albert Einstein
I anslutning till Boverkets regeringsuppdrag (N2014/75/E) att definiera nya energihushållningskrav, finns det all anledning att diskutera om vi är på rätt väg med de krav på byggnaders energiprestanda som ställs i Boverkets Byggregler (BBR). Speciellt om dess uppfyllelse ska vara juridiskt bindande.
Varför ska vi ha brukarberoende krav på nya byggnaders årliga energiprestanda, när vi har mer tekniska och väldefinierade egenskapskrav på till exempel fönster och värmepumpar, för att inte tala om nya bilar? Hur många skulle kunna sälja nya bilar om de behövde garantera den årliga bränsleåtgången med olika förare, olika körsträckor och olika mycket last?
Det är på tiden att vi frågar oss vad det är vi vill åstadkomma i linje med EU:s direktiv och Byggproduktförordning. Vi behöver både bättre nya byggnader (som ska fungera i 50-100 år) och minskad energianvändning i befintliga byggnader. I det första fallet bör vi ställa krav på byggnadernas och systemens tekniska konstruktion och funktion ur ett livscykelperspektiv. I det andra fallet, när byggnaden är uppförd, bör vi ställa krav på den totala (brukarberoende) energianvändningen. Vill vi uppnå båda syftena bör vi alltså ha olika sätt att ställa och kontrollera att kraven uppfylls.
Nuvarande ramverk är för komplicerat. Om vi ska minska den totala energianvändningen i våra byggnader krävs det ett enklare och bättre ramverk kring byggnaders energiprestanda. Boverkets nuvarande definition av byggnaders energiprestanda omfattar endast en delmängd som, förutom av vilken värmeförsörjning man väljer, påverkas av hur byggnaden används, och hur mycket hushållel (bostäder) och verksamhetsel (lokaler) som används i byggnaden.
Det är elementärt för flertalet av oss att en byggnads energibalans beror på klimatet, dess konstruktion, de system som finns i byggnaden och inte minst den verksamhet som bedrivs i byggnaden. Verksamheten bedrivs av människor och en viktig anledning till att utlovade (beräknade) energiprestanda inte håller i verkligheten är helt enkelt att energianvändningen påverkas av hur byggnaden används (brukarberoende). I större byggnader finns det dessutom flera brukare, de som bor eller arbetar i byggnaderna och de som sköter systemen i byggnaderna (förvaltarberoende).
Det finns en fördel med att vi i Sverige följer upp genom att mäta byggnaders energiprestanda till skillnad från andra länder där de beräknas. Fördelen är att vi mäter och får klart för oss hur det ser ut i verkligheten. Nackdelarna är, dels att vi mäter en delmängd av byggnadernas totala energianvändning och dels att det per automatik blir skillnader när man jämför den årliga uppmätta och brukarberoende energianvändningen med den beräknade, indata- och programberoende energianvändningen. Det går att kompensera för skillnaderna, till exempel genom att följa Svebys detaljerade rekommendationer, men en skärpning av nuvarande energikrav kommer att leda till större osäkerheter eftersom brukarpåverkan får en procentuellt större betydelse.
Ta bort energikraven i BBR och ersätt dem med ändamålsenliga egenskapskrav! Genom att ställa och kontrollera tekniska egenskapskrav på en ny byggnad med dess system kan vi också påverka den energi som används vid uppförandet av byggnaden, som inte beaktas idag. Och genom att ställa och kontrollera relevanta tekniska egenskapskrav vid renovering av befintliga byggnader kan vi öka incitamenten att energieffektivisera.
Det blir enklare att följa upp kraven och vi kommer ifrån de osäkerheter som uppstår när man jämför mätningar och beräkningar med avseende på den årliga energianvändningen. Det förenklar hela byggprocessen.
Byggnadens energibehov tillsammans med energiförsörjningen styr miljöbelastning och naturresursanvändning för byggnadens energianvändning. Egenskapskraven bör därför kombineras med krav på energieffektiva energiförsörjningssystem.
Gör energideklarationerna värda namnet genom att inkludera hushålls- och verksamhetsel så man kan använda dem för att följa upp den totala energianvändningen! Alla fastigheter måste i dag ha en energideklaration, men den behöver bara innehålla byggnadens energiprestanda som den definieras i BBR, och det finns ingen egentlig uppföljning av deklarationerna. Hur skulle det fungera om våra självdeklarationer bara innehöll en del av vår ekonomiska verksamhet och bara behövde matas in i en databas utan uppföljning.
För det första bör energideklarationerna omfatta den totala energianvändningen, det vill säga att de också ska innehålla den hushållsel (bostäder) och verksamhetsel (lokaler) som alltid måste ingå i beräkningar av en byggnads energianvändning. För det andra bör det ske en kontinuerlig uppföljning av deklarationerna.
Uppföljningen skulle med fördel kunna ske på så sätt att man först tar fram 90-percentilen med avseende på årlig total energianvändning för olika byggnadskategorier. Sedan underkänns nya energideklarationer som hamnar över 90-percentilen och fastighetsägarna åläggs att åtgärda energianvändningen på lämpligt sätt.
Det skulle innebära att vi flyttar fokus mot befintliga byggnader som har en helt dominerande betydelse för den totala energianvändningen. De byggnader som har den högsta energianvändningen har dessutom störst ekonomiska incitament att minska energianvändningen.
Det skulle leda till en kontinuerligt minskad energianvändning och, i förekommande fall, sätta press på fastighetsägare och ”brukare” att samarbeta. Och genom att använda primärenergifaktorer i energideklarationerna skulle man dessutom flytta fokus från dagens snäva byggnadsperspektiv till ett energisystemperspektiv.
Gör en ordentlig konsekvensanalys. Högskolan är inte nämnd i regeringsuppdraget men vi är en relevant aktör som gärna vill delta i diskussionen. Vår uppmaning till Boverket är att ni börjar med att göra en ordentlig konsekvensanalys när ni nu fått ett förhållandevis öppet regeringsuppdrag. Om ert förslag bara kommer att innebära en skärpning med nuvarande definition kommer det att ha begränsad betydelse för en minskad energianvändning och leda till ökade problem med uppföljning av nya byggnader med olika egenskaper och olika verksamheter.
Jan-Olof Dalenbäck, Professor i installationsteknik, Chalmers
Dennis Johansson, Universitetslektor i installationsteknik, LTH
Hans Lind, Professor i fastighetsekonomi, KTH
Ivo Martinac, Professor i installations- och energisystem, KTH
Jan Bröchner, Professor i byggandets organisering, Chalmers
Jesper Arfvidsson, Professor i byggnadsfysik, LTH
Katarina Malaga, Adj. Professor i hållbart byggande, HB; vd CBI Betonginstitutet
Kristina Mjörnell, Adj. Professor i byggnadsfysik, LTH / SP
Leif Gustavsson, Professor i byggteknik, LNU
Lennart Jagemar, Universitetslektor i byggteknik, ORU
Paula Femenías, Forskarassistent, Arkitektur, Chalmers
Stefan Olander, Docent i byggproduktion, LTH
Thomas Olofsson, Professor i byggproduktion, LTU