Stadsvattnet orsak till korrosion?
Förändrade beredningsmetoder av dricksvatten skulle kunna bidra till ökad mikrobiellt inducerad korrosion i slutna vvs-system, visar en ny studie. I mer än hälften av de undersökta systemen upptäcktes mikrobiell aktivitet och stadsvattnet pekas ut som en möjlig orsak.
Studien ”Hållbara och energieffektiva installationer” (SBUF 14005) från 2022 visade att mikrobiellt inducerad korrosion i vvs-tekniska system kunde vara vanligare i Sverige än man trott. Målet för årets uppföljande studie ”Resilienta och energieffektiva installationer” (SBUF 14219) har varit att kartlägga förekomsten av mikrober i slutna system för värmning, kylning och värmeåtervinning.
Av de totalt 58 system som analyserades förekom mikrober i 35. I vissa orter förekom mikrober i samtliga system, i andra inte i några.
– Slutsatsen vi drog var att stadsvattnet kunde vara en avgörande faktor eftersom det var den enda gemensamma nämnaren, säger Rafael Ospino, projektledare för studierna.
Hypotesen är att flera vattenverk, som en följd av EU:s nya dricksvattendirektiv, ändrat sina beredningsmetoder. Numera förlitar de sig ofta på biologisk rening för att begränsa användningen av kemikalier. Därmed ökar risken för att dricksvattnet inför bakterier som orsakar mikrobiellt inducerad korrosion. De förändrade egenskaperna för stadsvatttnet skulle också kunna vara en förklaring till att antalet legionellafall fördubblats de senaste åren, menar Rafael Ospino.
– Nästan alla dessa system visade sig dessutom läcka mycket mer vatten än driftpersonalen trodde. De riskerar att fyllas på med närings- och mikrobhaltigt stadsvatten som dessutom är väldigt syrerikt, säger Rafael Ospino.
– När det har nått ett visst stadium och börjar bli hål på grund av korrosion blir det snabbt flera hål. Denna kontinuerliga påfyllning främjar bakterietillväxt i systemen, särskilt i äldre anläggningar där processen hunnit eskalera.
Sammanställningen som gjordes av dessa första resultat i projekt SBUF 14219 under våren 2024 var så alarmerande att projektgruppen ansåg att det fanns anledning att göra en grundligare lokal undersökning. Fyra fastighetsägare med fastigheter i närheten av varandra som drabbats av tidiga korrosionsskador i flera system ville ha en uppföljning
av ett större antal system.
I den utvidgade studien, som slutfördes under juni 2024, undersöktes mikrobiell förekomst i ytterligare 16 system, även i anläggningar som ännu inte uppvisade problem, inom en radie av 200 meter från varandra. Analysen av dessa system visade att 13 av 16 innehöll mikrobiella halter inom riskabla nivåer och vissa fastigheter hade redan mycket allvarliga problem. I den utvidgade studien analyserades även inkommande stadsvatten och jämfördes med vattenverkets analys.
– Vi fann att stadsvattnet hade ett pH på 8,5 medan inkommande vatten hade 8,1, och att bakteriehalterna var förhöjda redan i det inkommande vattnet. Att stadsvattnet hade försurats redan på vägen är en stark indikation på mikrobiell påverkan, säger Rafael Ospino.
De flesta vattenverk i Sverige levererar ett dricksvatten med ett pH runt 8,5. I system för värmning, kylning och värmeåtervinning ska vattnet ha andra egenskaper än vad som krävs för dricksvatten. Det ska till exempel inte vara några bakterier och ett något högre pH-värde än de flesta stadsvatten.
– Detta brukar ske per automatik genom den så kallade självalkaliseringen. Om system för värmeåtervinning innehåller fryspunktsnedsättande tillsatser såsom glykoler ska vätskan hålla de värden leverantören föreskriver. Om pH däremot sjunker under dessa värden är det ett tydligt varningstecken på att systemet kan ha drabbats av mikrobiell tillväxt, säger Rafael Ospino.
Målet för årets uppföljande studie ”Resilienta och energieffektiva installationer” (SBUF 14219) har varit att kartlägga förekomsten av mikrober i slutna system för värmning, kylning och värmeåtervinning.
Svenskt vatten har identifierat tusentals bakteriearter i dricksvattenledningsnätets mikrobiella biofilmer i tidigare undersökningar, varav många är okända.
– Kombinationer av vissa bakterier, som järn- och sulfatreducerande bakterier, kan snabbt orsaka skador i systemet och förvärra situationen betydligt snabbare än andra typer av mikrober, påpekar Rafael Ospino.
System med framledningstemperaturer på runt 70 grader vid dimensionerande vintertemperatur, DVUT, tar i regel bort mikroberna i systemet eller minskar halterna avsevärt. Exempel på effektiva åtgärder för att få bort bakterierna är ofta att tillfälligt höja systemtemperaturerna eller att tillsätta konserveringsmedel.
– I det värst drabbade systemet i den uppföljande studien upphörde problemen till de flestas överraskning helt efter tillsats av ett livsmedelsklassat konserveringsmedel, säger Rafael Ospino.
Läs mer här.
