Snö och sol minskar energinotan i Sundsvall
Länssjukhuset i Sundsvall har minskat sin energianvändning med 40 procent sedan 1995. Andelen köpt el är låg bland annat tack vare en världsberömd snökylanläggning. Nu har 930 kvadratmeter solceller kommit på plats på taken.
Det blåser rejält på Sundsvalls sjukhus tak dagen då Energi & Miljö är på besök. Halsdukar och kragar fladdrar när vi går över grusbeläggningen till de nya solcellerna som sedan början av året levererar el till fastighetsteknik och verksamhetsutrustning.
I grunden är det lönsamt med energieffektiviseringar. Varje satsad krona ger två kronor tillbaka, så det här är helt nödvändigt för landstinget att jobba med
– Sjukhus är väldigt intressanta att sätta solceller på, eftersom här finns många lämpliga ytor. Målet är att vi ska ha 7 000 kvadratmeter solceller på fastigheter i vårt landsting år 2019, säger Hans Axelsson, fastighetschef hos Landstinget Västernorrland.
Han berättar att solelen är ett av resultaten av Landstingsfastigheters målmedvetna arbete under lång tid med att miljöanpassa sjukhuset och minska andelen köpt energi.
– I grunden är det lönsamt med energieffektiviseringar. Varje satsad krona ger två kronor tillbaka, så det här är helt nödvändigt för landstinget att jobba med, säger Hans Axelsson.
I mitten av mars invigdes även 1 250 kvadratmeter solceller på Örnsköldsviks sjukhus, och sedan tidigare finns 350 kvadratmeter inbyggda i solavskärmning på Sollefteå sjukhus. Installationen i Örnsköldsvik är nu norra Sveriges enskilt största solcellsanläggning placerad på en byggnad.
Solcellerna på Sundsvalls sjukhus finns på tre olika tak – ovanpå Rehab-avdelningen, på ambulansgaraget och psykiatribyggnaden. De 420 söderorienterade kvadratmeterna ovanpå Rehab består av färdiga standardmoduler som monterats på plats. Solcellerna är av typen polykristallin kisel med verkningsgrad runt 15 procent. Installationens återbetalningstid blir 10 till 12 år. Tiden kortas något tack vare ett statligt investeringsstöd om 35 procent.
På ambulansgaraget sitter mer nyutvecklade monokristallina kiselsolceller som har ett par procent högre verkningsgrad.
– Men där är det tveksamt om den ökade kostnaden kommer att återbetala sig i rimlig tid. En planerad utvärdering får visa det, berättar energicontroller Jan Lindberg.
Från sjukhustaket syns även det omtalade snölagret som togs i drift år 2000. Efter en utbyggnad 2008 ryms där nu 70 000 kubikmeter snö vars smältvatten används för kylning i sjukhuset.
Vi lämnar taket och tar hissen ner till markplanet. Inte överraskande är det en hiss med energiåtervinning som ger el tillbaka till fastigheten. Cirka femton av sjukhusets hissar har numera energiåtervinning, vilket förväntas minska energianvändningen för hissar avsevärt.
– Hissar är en del av helheten och vi strävar i vårt arbete mot att varje åtgärd ska halvera energibehovet. Det övergripande målet är att Landstinget Västernorrland ska halvera sin energianvändning till år 2030 jämfört med 1995, säger Hans Axelsson.
Sjukhusets belysning byts successivt ut mot LED och är styrd av närvaro och infallande dagsljus. Längs vägen mot snölagret visar Jan Lindberg utebelysningen som numera enbart är LED, vilket gett en rejäl energibesparing.
Snölagret är under den här årstiden täckt av ett 20 centimeter tjockt lager träflis. Hans Axelsson och Jan Lindberg tar sig snabbt upp på kullens topp med vana steg. Här har varit många studiebesök under årens lopp. Senast en delegation från Japan som i dag har sammanlagt 180 snökylanläggningar, bland annat en vid flygplatsen i Sapporo. Även i Kanada finns snökylsystem.
– Men vi var först med en så här stor anläggning, poängterar Hans Axelsson.
– Det här är Sundsvalls sjukhus ”kylmaskin” som sommartid ger en toppeffekt på 2 500 kilowatt. Under vintern ska den utbyggda frikylanläggningen kunna leverera upp till 500 kilowatt kyla vid åtta grader ute och ännu mer om det är kallare, säger Jan Lindberg och ler.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 5-6 2015 sidan 26-30
Detta är en kortad version av artikeln. Reportaget i sin helhet finns att läsa i Energi & Miljös pappersutgåva samt i den digitala utgåvan, logga in här.
FAKTA: Länssjukhuset i Sundsvall
Invigdes 1975 på Norra Stadsberget i Sundsvall. År 2004 blev det Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand.
Sundsvalls sjukhus med 200 000 kvadratmeter bruksarea har minskat sin energianvändning med 40 procent sedan 1995. Förra året användes 105 kWh/kvm till el och lika mycket till värme.
I mitten av mars invigdes 930 kvadratmeter solceller på sjukhusets tak, och samtidigt 1 250 kvadratmeter på Örnsköldsviks sjukhus. Sedan tidigare finns 350 kvadratmeter solceller i solavskärmning på Sollefteå sjukhus.
Solcellsinvesteringen i Sundsvall och Örnsköldsvik är fem miljoner kronor, varav 35 procent är statligt investeringsstöd.
Sedan år 2000 finns en snökylanläggning som tillsammans med frikyla står för huvudparten av sjukhusets kylning. Frikylanläggningen överför även värme från kylsystemet till uppvärmning av tekniska utrymmen i sjukhuset. Investeringen har varit totalt 28 miljoner kronor, varav 12 miljoner statligt bidrag.
Till år 2030 ska energianvändningen ha minskat med 50 procent jämfört med 1995. De viktigaste åtgärderna hittills för att nå målet är uppgradering av ventilationen, ny belysning, införande av snökyla, driftoptimering och utbildning av personal.
Landstinget Västernorrland är ett av de fem landsting som har lägst specifik energianvändning för sina fastigheter, värmenotan inräknad.