Sluta bygga nytt – ta vara på det vi har!
Om någon för 30 år sedan hade frågat hur framtidens byggnader skulle se ut hade åtminstone jag föreställt mig en byggnad som liknade insidan av ett rymdskepp från Star Wars med hologram och väggar fulla av tv-skärmar. Men 30 år senare står de flesta byggnaderna kvar och ser ungefär likadana ut, bortsett från några ombyggnationer, nya ytskikt och modernare styrsystem.
Skulle någon ställa samma fråga i dag om hur byggnaderna ser ut om 30 år tror jag att samma faktum kvarstår – att framtidens byggnader kommer att se ut som i dag, åtminstone till utseendet.
Den stora skillnaden kommer istället att handla om fler digitala lösningar och tjänster. Redan i dag är digitala tvillingar ett hett ämne i branschen där modeller och data ger oss nya insikter i byggnaden. En insikt är att vi använder byggnaderna ganska lite och att de flesta kvadratmeterna står tomma även under kontorstid.
En kontorsplats används i genomsnitt 28 procent av arbetsdagen och det är sällan som mer än hälften av platserna är upptagna. Samma sak gäller med konferensrum, skolor och universitet. Samtidigt står nybyggnation för en stor del av de utsläpp som kommer från fastighetsbranschen. Beroende på vilka energikällor som väljs kan det ta upp till hundra år innan utsläppen från energitillförseln haft samma påverkan som när byggnaden uppfördes.
Det är inte bara ur hållbarhetssynpunkt som det finns vinster i att använda de befintliga byggnaderna bättre, vinsterna är också kostnadsmässiga. Pandemin lärde oss mycket om hur vi kan använda digitala möten eller vara mer flexibla kring vilken arbetsplats vi väljer att sitta på. Vi var många som vande oss vid att använda hemmet som arbetsplats, men samtidigt saknar vi såklart de sociala nätverken och behov som ett Teamsmöte inte alltid uppfyller.
Nyckeln till att hitta en lösning tror jag istället handlar om flexibilitet, till exempel genom mer flexibla avtal som inte sträcker sig över så lång tid. Vi som människor vill också ha flexibilitet att arbeta där det passar oss bäst, oavsett om det är en traditionell arbetsplats, en ”hub” i närheten av hemmet eller att kunna träffas på nya platser på ett enkelt sätt.
Genom att utrusta byggnaderna med närvarosensorer som talar om ifall en plats är upptagen, räknare som ger oss en bild av när och hur en byggnad används och en digital modell, kan vi hitta och visualisera all data. Lägg där till att styrsystemen börjar öppna upp för att dela data kring hur byggnaden mår där smarta luftdon och armaturer strömmar data så börjar vi få en bra bild av byggnaden ur många perspektiv.
Om vi byggt alla byggnader idag hade vi säkerligen haft BIM-modeller och sensorer från början, men utmaningen handlar ju om att göra våra gamla byggnader smarta och anpassa dem till aktuella behov. I Akademiska hus underhållsplaner planerar vi för att byta ut ventilation och styrsystem efterhand de blir omoderna eller utslitna. Det är långsiktiga planer men med rätt kravställning och eftertanke kan vi få inte bara dagens funktionalitet utan även data om hur byggnaden används och mår från all teknik som sätts in.
Framtidens byggnad handlar om att ta vara på det vi har med smarta verktyg istället för att bygga nytt
Faktum är att det är möjligt att skapa en digital modell av en byggnad och sätta upp ett heltäckande sensornätverk till en kostnad av endast några få promille av byggnadens värde. Samma insikt får vi gång på gång, att det är möjligt att använda byggnaden 30 procent mer hållbart och effektivt utan att göra några större inskränkningar i vår vardag.
Många av oss har stött på nya tekniker som AI och Machine Learning som vi använder för att manipulera värmekurvan och spara några procent energi. Kan vi använda samma teknik för att hjälpa oss att förstå byggnadens användning kan vi också öka nyttjandet med tiotals procent samtidigt som vi kan skapa arbetsplatser där vi trivs bättre och gör ett bättre jobb.
Genom att skapa det digitala lagret av byggnaden med tillhörande data kan vi gå från ett antal kvadratmeter som omsluts av tak, väggar och golv med ett underhållsbehov till något som innehåller ett antal resurser i form av rum och lokaler som vi ska använda hållbart och möta hyresgästens behov.
Vi kommer att kunna dela resurserna mellan oss med hjälp av delningsekonomi och bryta upp de traditionella modellerna för att ge oss människor större flexibilitet kring var vi vill arbeta. Om vi lyckas med detta har vi redan idag nog med byggnader och resurser för många år framåt. Framtidens byggnad handlar om att ta vara på det vi har med smarta verktyg istället för att bygga nytt.
Text: Peter Karlsson, chef datahantering och analys, Akademiska Hus
