Sätt solvärme i sitt sociala sammanhang
För att solvärme ska fungera för uppvärmning av bostäder och vatten i vårt svenska klimat krävs effektiva sätt att lagra värmen på. Magdalena Lundh vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat hur man kan öka användningen av så kallade solfångare, bland annat genom att titta på hur tekniken fungerar i samspel med användaren.
Användningen av solvärme är fortfarande låg i Sverige, trots att tekniken är både välutvecklad och kostnadseffektiv. Magdalena Lundh vid institutionen för teknikvetenskaper har i sin avhandling utvärderat en pilotanläggning i Anneberg utanför Stockholm, där solvärme lagras i ett 60 000 kubikmeter stort berglager och försörjer 50 bostäder med värme.
– Trots diverse problem, som främst berott på bristande kommunikation och organisation, fungerar den tekniska principen. Inom några år beräknas 70 till 80 procent av bostädernas totala värmebehov täckas av solvärme, berättar hon.
För enskilda villor är det dock inte ekonomiskt försvarbart att upprätthålla den här sortens säsongslager.
– Istället skulle man kunna göra de traditionella vattentankarna större för att på så sätt öka lagringstiden, föreslår Magdalena Lundh.
Hennes avhandling visar att sådana värmelager kan anpassas efter tillgängligt utrymme i moderna villor, och att de kan ge ett solenergitillskott på runt hälften av det totala uppvärmningsbehovet.
Magdalena Lundh har också intervjuat företagare inom branschen, och intervjuerna visar att det finns ett antal nyckelaktörer som är avgörande för om solvärme installeras. Intervjupersonerna påpekar också att väldesignade och bekväma lösningar är centrala när det gäller att få konsumenterna intresserade, snarare än effektivare komponenter.
– Den viktigaste slutsatsen är att det tekniska värmesystemet inte kan isoleras från det sociala sammanhanget. Det finns ofta hinder i samspelet mellan teknik och olika marknadsaktörer, och en förutsättning för att förstå och övervinna dessa hinder är att ha en helhetssyn på solvärme. För detta behövs ett tvärvetenskapligt perspektiv, säger Magdalena Lundh.
Källa: Uppsala universitet
