Så ser småhusägare på energieffektivisering när de ska renovera
Det finns en uttalad uppfattning att det är viktigt att minska energianvändningen, samtidigt som energipriset uppfattas vara lågt. Det visar en enkätstudie från Umeå universitet bland småhusägare i norra Sverige. Studien visar också att många småhusägare anser sig ha problem med inomhusmiljön. Åtgärder som förbättrar inomhusmiljön kan följaktligen indirekt motivera energieffektivisering.
Medan byggnader bidrar till cirka 30 procent av de globala koldioxidutsläppen [1] finns det en stor potential för att minska utsläppen av växthusgaser inom denna sektor [2]. Samtidigt finns det många väl beprövade energieffektivitetsåtgärder för byggnader som kan resultera i minskade koldioxidutsläpp, där nytto-effekterna dominerar [2]. Andra fördelar kan vara förbättrad komfort och hälsa hos de boende. De nyproducerade byggnaderna, som utmärks av höga krav på energieffektivitet, utgör endast en liten andel av det totala byggnadsbeståndet. För att få till stånd en förändring är det därför viktigt att påverka de boende i det befintliga byggnadsbeståndet i riktning mot minskad energianvändning.
Hur småhusägare fattar beslut om renovering kan bero på många olika faktorer. Det mänskliga beteendet styrs av underliggande orsaker. Det sätt som besluten fattas kan hänföras till dessa, vilket i sin tur kan bidra till ökad eller minskad motivation. För att öka energieffektiv renovering av småhus i norra Skandinavien har vi i denna studie identifierat och undersökt faktorer som påverkar hur beslut fattas. Resultatet visar på möjligheter och hinder som kan leda till att energieffektiviteten för småhus i norra Sverige förbättras.
Enkätundersökningen
Analysen baseras på en enkätundersökning som skickades till cirka 1 550 enfamiljshus under våren och sommaren 2017. Urvalet var slumpmässigt och begränsat till sju kommuner i Västerbotten och Norrbotten. Svarsfrekvensen blev cirka 30 procent, med en påminnelse. Majoriteten av de svarande (85 procent) bor i hus större än 100 kvadratmeter och äldre än 40 år.
Resultat och diskussion
Ungefär 47 procent av husägarna rapporterade förekomst av inomhusmiljöproblem i sina hus. Ett betydande antal av husägarna uppgav att det finns problem med kalla ytor (golv och väggar), instängd unken luft (bristande ventilation), felaktiga eller varierande temperaturer och kalldrag.
Cirka 30 procent av respondenterna uppgav att de har planer på att göra en större renovering under de kommande tre åren (fram till 2020), vilket möjligen kan inkludera energieffektivitetsåtgärder. Det finns ett signifikant förhållande mellan tiden som de svarande bebott huset och intresset för att göra större renoveringar. De småhusägare som nyligen flyttat till sina hus planerar renovering i högre grad. Nio procent av de respondenterna har bott i sina hus en kortare tid än tre år. Avsikten att genomföra större renovering har inte någon betydande relation till husets ålder. En anledning kan vara att de äldre husen redan har genomgått en omfattande renovering.
En mindre andel av respondenterna anser att kostnaden för energianvändning (värme och el) är hög. Trots det anser ett stort antal av respondenterna att det är viktigt för dem att minska el- och värmeanvändning i sina småhus.
För de flesta respondenterna (72 procent) var hantverkare (som inkluderar installatörer och snickare) den viktigaste informationskällan inför en renovering. Personliga nätverk, som inkluderar vänner och arbetskompisar, rapporterades vara den näst viktigaste informationskällan. Information från online-källor ansågs också av ett stort antal respondenter vara viktigt. Information i tidningar, tv och reklam var den informationskälla som tillmättes minst värde.
Majoriteten av respondenterna (73 procent) rapporterade att en minskning av energikostnaden skulle vara en viktig anledning till en renovering. Ökat fastighetsvärde, förbättrad inomhusmiljö och minskat underhåll rapporterades också som viktiga faktorer av en majoritet av respondenterna. Ett större antal respondenter (46 procent) rapporterade förbättrad estetik som en anledning till renovering. Att minska utsläppen av växthusgaser (GHG) anses vara viktigt för cirka 40 procent av respondenterna.
Majoriteten av respondenterna (72 procent) anser att höga initialkostnader är ett hinder för att genomföra energieffektiv renovering. Komplicerade processer, tidsåtgång, osäkerhet om kostnadsbesparingar och olägenheter i boendet under renoveringen framstår också som hinder. Cirka 25 procent av respondenterna uppfattar tillgången till pålitlig information som ett hinder.
Småhusägarna uppvisar ett relativt stort intresse för att installera energieffektiva hushållsapparater och solceller.
Sammanfattningsvis anser respondenterna att finansiella instrument (såsom investeringsbidrag, skattebidrag, lågräntelån från banker) effektivt främjar energieffektiv renovering. Cirka 80 procent av respondenterna ansåg att investeringsbidrag och skatteincitament (ROT-avdrag) är effektiva policyinstrument. En betydande andel av småhusägarna (57 procent) ansåg att tillgången till pålitlig information skulle kunna vara effektivt för att motivera människor att genomföra energieffektiv renovering. Ett relativt litet antal av respondenterna (cirka 30 procent) anser att energibeskattning kan påverka människor att genomföra energieffektiva renoveringar.
Slutsatser
Denna studie bidrar med insikter om möjligheter och hinder för att förbättra aktivitetsgraden för energieffektiv renovering i småhus. Bland de undersökta småhusen var 93 procent äldre än 25 år. Endast 30 procent av husägare hade planer på att renovera sina hus under de närmaste tre åren. Det är viktigt att fånga upp denna grupp så att de i högre grad beaktar energi-effektivitetsåtgärder i sina renoveringsplaner.
Det nuvarande låga energipriset framstår som ett hinder för energi-effektivisering eftersom mindre än 20 procent av respondenterna ansåg att deras energikostnad var hög. Ändå anser ungefär 50 procent av respondenterna att en minskning av energianvändningen är viktig. Denna gynnsamma inställning till minskning av energianvändningen måste omvandlas till ett energieffektivt beteende som innefattar energieffektiv renovering. Dessutom rapporterade flera husägare någon form av problem med inomhusmiljön. Det adresserar ökade möjligheter att vidta energieffektivitetsåtgärder.
Majoriteten av respondenterna ansåg att investeringsstödet skulle kunna motivera människor att genomföra energieffektiv renovering. Uppfattningen utgår från att subventionerna ger omedelbara fördelar genom att minska investeringskostnaderna, som kan vara ett av de största hindren för energieffektiv renovering. De ekonomiskt relaterade faktorerna är visserligen viktiga hinder, men det finns också andra faktorer relaterade till sådana policyinsatser som avser att öka aktivitetsgraden för energieffektiv renovering.
En stor andel av respondenterna ansåg till exempel att tillgång till trovärdig information skulle kunna vara effektivt för att motivera människor att genomföra energi-effektiv renovering. Följaktligen kan tillförlitlig och skräddarsydd information, som är lättillgänglig, stärka småhusägarnas positiva inställning till renovering. De som nyligen flyttat in i sina småhus är mer benägna att renovera. Följaktligen kan kommunerna vidta lämpliga åtgärder för att tillhandahålla information om energieffektiv renovering till de som nyligen köpt ett hus. Dessutom är det viktigt att kommunicera sådan information så tidigt som möjligt efter köpbeslutet, eftersom det kan vara enklare för småhusägare att genomföra renoveringen före inflyttningen
Artikelförfattare: Thomas Olofsson, professor tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet
Gireesh Nair, universitetslektor, tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet
Shoaib Azizi, doktorand, tillämpad fysik och elektronk, Umeå universitet
Referenser:
- IEA (International Energy Agency).: Energy Technology Perspectives 2010. Scenarios & Strategies to 2050. IEA publication, France (2010).
- IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change).: Climate change 2007: Residential and Commercial buildings (Chapter 6). Fourth Assessment report (2007).
Detta är en något kortad version av artikeln. Hela artikeln, med figurer, finns att läsa i den tryckta utgåvan av Energi & Miljö samt i e-tidningen, exklusivt för dig som är medlem i Energi- och Miljötekniska Föreningen eller prenumerant på Energi & Miljö. E-tidningen hittar du här.
