Renovering kan störa energisystemen
Stefan Blomqvist, Linköpings universitet, visar i sin doktorsavhandling bland annat hur åtgärder som förbättrar enskilda byggnaders energiprestanda kan leda till negativa konsekvenser för energisystemet som helhet.
Ökad energieffektivisering är en förutsättning för att uppnå såväl nationella som internationella energi- och klimatmål. Det gäller inte minst i bostads- och servicesektorn som svarar för närmare 40 procent av Sveriges totala energianvändning.
– Det finns en stor potential till ökad energieffektivisering inom sektorn, säger Stefan Blomqvist, som efter civilingenjörsexamen i maskinteknik stannade kvar på Linköpings universitet.
– Till att börja med för att undervisa och därefter även för att forska. Sedan drygt ett år tillbaka arbetar jag som energi- och klimatstrateg vid Länsstyrelsen i Stockholm.
Närmare hälften av de svenska hushållen bor i flerbostadshus, varav en del är i stort behov av renovering. Det gäller inte minst bostadshusen från miljonprogrammets dagar. Många är dåligt isolerade och läcker betydande mängder energi. En del har passerat sin tekniska livslängd.
I sin avhandling i energisystem undersöker Stefan Blomqvist med hjälp av enkäter bland annat vad det är som hindrar respektive driver fastighetsbolagens energieffektiviseringsarbete.
– De största hindren är upplevelse av tidsbrist eller andra prioriteringar samt att man har en slimmad organisation. Den största drivkraften är att minska kostnaderna. Det är också tydligt att organisatoriska drivkrafter som mål, strategier och stöd från ledning är viktiga faktorer.
Allmännyttiga bostadsbolag, små organisationer och fastighetsbolag på landsbygden upplever enligt enkäten högre grad av hinder och lägre drivkrafter än andra bolag.
I avhandlingen undersöks också potentiella målkonflikter i samband med renovering av flerbostadshus.
– I en studie utgick vi från ett typhus från 1960-talet och granskade vilka renoveringsåtgärder som kan göras. Därefter undersökte vi vad som skulle bli effekten på stadens energisystem (fjärrvärme) om samma åtgärder genomfördes på tio procent av Linköpings flerbostadshus.
Nästa generations fjärrvärmesystem kommer att ha lägre temperaturer än dagens samtidigt som det kan nyttjas till mer än att bara värma fastigheter
– Bland annat visade det sig att en åtgärd som ur en enskild fastighetsägares perspektiv kan vara rationell, till exempel byte från fjärrvärme till bergvärmepump, och göra att ett enskilt hus får en bättre energiprestanda, kan påverka energisystemet negativt och även leda till högre globala växthusgasutsläpp.
Hur då?
– Om många byter från fjärrvärme till bergvärmepump ökar elanvändningen samtidigt som värmeunderlaget för kraftvärmeproduktion minskar och troligtvis även elproduktionen. Det blir då mindre el på marknaden med resultat att den elen behöver ersättas. Energisystemet suboptimeras.
Fjärrvärme är alltså bättre än bergvärme?
– Det behöver det inte vara. Båda har en roll i ett framtida energisystem och, inte minst, för att minska uppvärmning via direktverkande el. Bergvärmepumpar är mycket bra i områden som inte är tätbebyggda. Men har man tillgång till fjärrvärme bör man nyttja den tekniken.
Stefan Blomqvist befarar att den förändring av viktningen av primärenergifaktorerna som är på gång kan leda till en överflyttning från fjärrvärme till bland annat bergvärme.
– Fjärrvärme är inte lika vanligt på kontinenten som här, vilket kan påverka EU:s ställningstagande. Jag hoppas att det nya direktivet till slut landar i att vi kan nyttja vårt redan byggda och befintliga energisystem på det mest optimala sättet.
Avhandlingen
- Linköpings universitet
- Energy Efficiency in the Residential, Service and Energy Sectors: Barriers, Drivers and System Studies
- Godkänd: 2023-04-21
– För 15–20 år sedan var en fastighetsägare någon som hyrde ut bostäder eller lokaler. Numera kan fastighetsägaren även vara en elproducent. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på energisystemets tillförsel- och användarsida för att undvika oönskade suboptimeringar.
Mycket talar för att värmebehovet minskar i framtiden, bland annat som ett resultat av klimatförändringar och energieffektiviseringar.
– Nästa generations fjärrvärmesystem kommer att ha lägre temperaturer än dagens samtidigt som det kan nyttjas till mer än att bara värma fastigheter.
Som vad?
– Returvärmen kan till exempel användas till att hålla gator, trottoarer och torg snö- och halkfria under vinterhalvåret. Markvärmesystem är en applikation som används i begränsad utsträckning i dagens fjärrvärmesystem, men som passar bra i lågtempererade fjärrvärmenät.
Text: Mikael Bergling