Renare luft har räddat tusentals liv
Renare luft i svenska städer under de senaste tjugo åren har räddat närmare 3 000 liv, enligt ny forskning från Göteborgs universitet.
– Ännu fler dödsfall kan undvikas genom fortsatt arbete för ytterligare förbättra luftkvaliteten, säger Karl Kilbo Edlund, doktorand vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitetet, som är studiens försteförfattare.
I studien presenterar forskarna en högupplöst datamodell av hur luftföroreningsnivåerna förändrats över tid för sex städer i Sverige: Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Uppsala och Umeå. Forskarna har studerat utsläpp av fina partiklar (PM2,5), grövre partiklar (PM10) och kväveoxider (NOx) från lokala, regionala och internationella källor.
Många svenskar är fortfarande utsatta för luftföroreningshalter över de gränsvärden som Världshälsoorganisationen rekommenderar
De fina partiklarna har minskat med hela 56 procent, de grövre partiklarna med 23 procent, och kvävedioxider med 33 procent. Störst minskning av de fina partiklarna noterades i Göteborg, medan grova partiklar och kväveoxider minskade mest i Uppsala och Stockholm.
– Vi uppskattar att nästan 3000 förtida dödsfall undvikits per år mellan åren 2000 och 2018 i de sex städer som modellerats i vår studie. Ännu fler dödsfall kan undvikas genom fortsatt arbete för ytterligare förbättra luftkvaliteten. Många svenskar är fortfarande utsatta för luftföroreningshalter över de gränsvärden som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar, säger Karl Kilbo Edlund.
Trots förbättrad luftkvalitet är 65 procent av invånarna i de städer som ingår i studien fortfarande utsatta för halter av fina partiklar som överskrider WHO:s gränsvärden. Studien visar att det finns stora skillnader mellan geografiska områden inom de sex städerna, men generellt finns de högsta exponeringarna i Malmö.
Föroreningarna rör sig över långa avstånd. Utsläpp i övriga Europa påverkar även luftkvaliteten i svenska städer. Sjunkande utsläpp både i Sverige och utomlands förklarar därför den förbättrade luftkvaliteten i Sverige.
Luftföroreningsmodellen kommer nu att användas för att studera vilken roll luftföroreningar och andra faktorer i miljön spelar i de tidiga stadierna av kroniska sjukdomar, som hjärtkärlsjukdom, metabolt syndrom och njursvikt.
Källa: Göteborgs universitet