Rena snurren – men huset ger energi över

Norra Djurgårdsstadens nya plusenergihus i Stockholm ska generera mer energi än de använder – bland annat med vridna taknockar för bästa solläge och mycket annat installationstekniskt godis.
I den nya stadsdelen har Stockholmshem tagit ut svängarna, både bokstavligt och bildligt talat. Två byggnader på Labradorgatan, med tillsammans 43 lägenheter, liknar ingenting annat. De vridna taknockarna bryter av mot snörräta vinklar och ger ett alldeles särpräglat uttryck.
Lika frejdigt har installationerna planerats, för i de här byggnaderna finns en mängd olika lösningar för att spara och återvinna energi. Byggnadens utformning är genomtänkt för att passa teknik och ha en mycket låg energianvändning.
– Stockholms stad utlyste en markanvisningstävling här för ett miljöriktigt byggande. Vi kände att vi ville fortsätta med utvecklande och utmanande energiaktiviteter och gick in med det här förslaget på plusenergihus, säger projektchefen Torbjörn Kumlin, Stockholmshem.
Taknockarna är alltså vridna för att ge rakt södervända ytor för solcellerna för optimal infångning av solenergin. Takvinkeln har lagts på 30 grader av samma skäl. Även solvända gavlar är delvis klädda med solceller.
Totalt finns 730 kvadratmeter solceller, som beräknas ge mer än 85 MWh per år. Den produktionen går till fastighetsel och driver bergvärmepumpen, som levererar värme och varmvatten. Sommartid distribueras överskottsvärme från växelriktaren ner till borrhålet för säsongslagring.
Byggnadens energianvändning beräknas till 17 kWh/kvm, år, Atemp.Det kompenseras av att solcellerna ska producera drygt 18 kWh/kvm, år. De takytor som inte har solpaneler har täckts med sedum för att via en regnbädd fördröja dagvattnets väg mot Husarviken.
I byggnaderna finns också en avloppsvärmeväxlare, som förvärmer varmvattnet med återvunnen värme från spillvattnet.
FTX är standard numer och en självklarhet även i detta bygge. Aggregaten återvinner upp till 85 procent av värmen i frånluften. Uppvärmningen av huset sker huvudsakligen via vattenburna radiatorer. Eftersom byggnaden har ett välisolerat klimatskal väntas också hyresgästernas närvaro och deras maskiner att bidra med en inte obetydlig del av värmen.
Bland de många installationerna finns snålspolande kranar, individuell mätning och debitering av varmvatten. Lägenheterna har också försetts med avfallskvarn för biologiskt köksavfall med separat avlopp för effektivare produktion av biogas.
– Husen är även förberedda för att kompletteras av tysta, mindre vindkraftverk om det visar sig att elbehovet behöver öka. Som exempel har 20 procent av garagets bilplatser laddstolpar. De övriga är förberedda för att kunna förses med laddstolpar, säger Torbjörn Kumlin.
All teknik övervakas noggrant och i alla lägenheter finns temperaturgivare för att det ska vara möjligt att optimera driften.
Maria Åslund
Fakta
• Arkitekt: Dinelljohansson
• Energi och installationer: Incoord
• Entreprenör: Skanska
• Landskapsarkitekt: Tema
• Konstruktör: Kåver & Mellin AB