Operation ombyggnad klar

Efter en tio år lång ombyggnadsprocess står de nya operationssalarna vid Universitetssjukhuset i Linköping klara. Lufthastigheten är låg i rummen, som tempereras med hjälp av väggvärme.

För tio år sedan kunde sjukhusledningen på Universitetssjukhuset i Linköping konstatera att de 27 operationssalarna behövde mer än lappas och lagas, för att upprätthålla standarden. Varken elsäkerhet, gasinstallation eller ventilation uppfyllde den standard man önskade, samtidigt som delar av inredningen började bli sliten
– Vad man gjorde var att ta ett omtag och inte bara laga akuta problem, utan bygga en helt ny operationsavdelning, konstaterar projektledaren Gunnar Jonsson, som arbetar vid Universitetssjukhuset.
Han har också fungerat som koordinator mellan personalens behov, verksamhetens krav och bygg- och installationsansvariga.
Sammanlagt berörs en byggyta på 5 000 kvadratmeter, där operationssalarna är uppdelade i två separata längor, med vardera tio operationssalar. Salarnas placering är också ändrad – från att ha varit i mitten av byggnaden, är de nya salarna placerade vid fasad. Varje operationssal har fönster.
I dag är operationsavdelningen uppdelad i fyra sektioner.
– Den bärande tanken vid ombyggnaden var närhetsprincipen. Tidigare var exempelvis förråden utspridda på flera ställen, nu är de koncentrerade till större enheter.
Till skillnad från tidigare, då varje operationssal hade ett eget så kallat förberedelserum, finns nu två stycken areor till förberedelser. I dessa rum förbereds patienten inför operationen.
Ombyggnaden har inte bara omfattat nya operationssalar, utan även en ny sterilcentral och postoperativ avdelning.
Totalt har hela ombyggnaden kostat 400 miljoner kronor, varav varje operationssal har en kostnad på mellan åtta och tio miljoner kronor.

Färre men större salar
All gammal inredning, väggar, med mera, revs för att skapa utrymme för den nya avdelningen
Sedan har alla operationssalar byggts upp på nytt, i fyra separata etapper. De från början 27 operationssalarna har reducerats till 21 stycken, som dock är större än sina föregångare och bestyckade med all modern utrustning som krävs för att utföra avancerad kirurgi.

Samtidigt som ombyggnaden pågått, har verksamheten fortsatt i oförminskad volym. Det har varit möjligt genom att vårdpersonalens dygnsschema lagts om.
– Vi hade mandat att stoppa byggnadsarbetet omedelbart om vi uppfattade det som störande. Det som vi reagerade mest på var golvslipningens ljudnivå. Det gjorde att det arbetet fick utföras på icke dagtid
– Vi ställde tuffa krav på byggentreprenörerna att göra det helt tätt mellan ombyggnadsområdet och operationsområdet, säger Gunnar Jonsson.
För uppvärmning av operationssalarna används för svenska förhållanden ett unikt värmesystem, nämligen väggvärme, monterat i bröstningen under fönstren. Från början användes ett tyskt väggvärmesystem, men det byttes snabbt mot ett ordinärt svenskt golvvärmesystem, som fick rollen som väggvärme.
Mediaförsörjning från ovan
För att optimera de hygieniska förhållandena kring operationsområdet, har samtliga salar försetts med laminärflödestak (LAF-tak).
Mediaförsörjning (som el och gas) liksom kommunikationsutrustning är pendelmonterad i taket.
LAF-taken är cirkulära, vilket bedöms ge större flexibilitet jämfört med rektangulära.
Enligt Magnus Wennberg, svensk representant för den österrikiska tillverkaren Marchhart som levererat LAF-taken, är Sverige unikt i valet av cirkulära LAF-tak.
Själva LAF-taket ger en skyddszon på cirka 10 kvadratmeter, som är markerad i golvet.  När man bestämt arean dimensioneras luftflödena. Luftomsättningen i skyddszonen är cirka 300 gånger per timme, och utslaget på hela operationssalen har man en luftomsättning på cirka 50 gånger per timme.
Ett runt tak kan man endast täcka till hälften med fyrkantiga Hepafilter, jämfört med ett fyrkantigt tak, som man kan täcka till 75 procent med filter. Det gör att tryckfallet över filtren i det runda taket blir högre vid samma flöde som för fyrkantigt tak, konstaterar Magnus Wennberg.

Balanserat tryck
Det råder balanserat tryck mellan operationsrummen och korridoren. uftomsättningen har ökat tre gånger jämfört med de gamla operationssalarna. Varje tak har två rektangulära kanaler med anslutningar på 1,1 gånger 0,7 meter vardera.

Operationssalarna har var sitt cirkulationsaggregat, placerat precis ovanför respektive operationssal. Varje aggregat har en kapacitet på cirka 3 000 liter/sekund. Tilluften ska ha en temperatur på +22 °C med variation på plus/minus fyra grader. Frånluften tas ut via frånluftsdon i hörnen. De är försedda med så kallade luddavskiljare, för att fånga upp ludd från kläder och andra textilier. 75 procent av frånluften recirkuleras. För uteluft finns ett större aggregat för varje flygel. Aggregaten förser inte bara operationssalarna, utan även andra lokaler inom avdelningen med uteluft.
Styrning av belysning, LAF-tak och annat görs via en manöverpanel på väggen vid dörren.

Partikelmätning
För att kontrollera att operationssalarna uppfyller de hygieniska krav som ställs, har prestandamätningar gjorts i varje operationssal. Renhetskraven innebär att antalet bakteriebärande partiklar per kubikmeter luft (CFU/kbm, Colony Forming Unit), inte får överstiga fem. 
– Mätningar har visat att antalet CFU under LAF-taket uppfyller kraven.  Taken är byggda för lågflöde, vilket gör att lufthastigheten är cirka 0,27 meter per sekund, vilket ger låg ljudnivå och därigenom bra arbetsmiljö, säger Gunnar Jonsson.

Text Mark Kretz, Energi & Miljö nr 1/2013 sidan 18-20

 

• FAKTA: Beställare: Östergötlands läns landsting
  Byggentreprenör: NCC
  VVS-konsult: LEB och Sweco Systems
  Värme och sanitetsentreprenör: YIT
  Elentreprenör: NEA
  Ventilationsentreprenör: Ventkontroll