Onödigt värmeläckage från nya hus
Många nybyggda villor och flerbostadshus läcker onödigt mycket värme. Med värmefotografering vid besiktningar kan felen upptäckas och åtgärdas i tid.
– Jag minns särskilt en villa som var byggd som ett L och som läckte så mycket att gräset fortfarande växte utanför i december. Men det värsta jag sett var ett nybyggt studentboende där det var minusgrader i hörnen, berättar Mario Lövstrand, energikonsult i Västerås.
Värmekameran avslöjar stor temperaturskillnad mellan grund och vägg på det bara några år gamla huset. Foto: Termoteknik Mälardalen
Under de senaste 15 åren har han värmefotograferat ungefär 1 000 nybyggda hus från Malmö till Kiruna, varav cirka hälften varit småhus. Det vanligaste läckaget av värme sker från ytterväggarnas syllar, från grunden, hörn, fönster och dörrar. – Golvvärme är ju populärt, men många småhus behåller inte värmen utan den går snarare ner i marken under huset, säger Mario Lövstrand.
En hel del energislöseri har han och samarbetspartnern Georg Lagnerius fått se i Västeråstrakten, där många hus är byggda på gammal sjöbotten. För att husen ska stå stadigt måste de pålas under. Men om stålrörspålarna går genom golvisoleringen under betongplattan och ner i marken blir de i praktiken köldbryggor. Om huset värms med golvvärme leder det till en hel del eldande för maskar och möss under huset.
– Ett annat problem är att dagens golvvärmegrunder är en kvarleva från 70-talets radiatoruppvärmda hus. Sockelisoleringen har en kraftigt avfasad överkant på 40 till 50 millimeter där det också uppstår en köldbrygga, säger byggkonsulten Georg Lagnerius.
Att hus läcker värme är inget okänt fenomen, men nybyggda hus borde inte läcka så mycket, tycker Georg Lagnerius och Mario Lövstrand, som föreslår några olika lösningar på problemet.
Ett sätt att upptäcka onödigt värmeläckage är att värmefotografera (termografera) huset redan vid besiktningen. Många gånger görs provtryckningar för att kontrollera tätheten, och det finns normer för hur mycket luft ett hus får läcka. Men luftläckaget säger inte allt om husets täthet. Hur bra tätskikten är ser man till exempel bara med värmekamera, berättar Mario Lövstrand.
– Därför tycker jag att man borde ha termografering som krav vid besiktningar. Kostnaden ska byggaren stå för, för att visa hur bra huset är. För bilar finns uppgifter om bränsleförbrukning och så borde det vara även för hus! säger Mario Lövstrand.
Georg Lagnerius har tagit fram en lösning på hur husgrunder kan göras mer lämpliga för vattenburen golvvärme, och om man vill undvika kalla golv. Huvudidén är att golvisoleringen läggs ovanpå betongplattan i stället för under. Dessutom läggs ett nätarmerat övergolv av betong ovanpå isoleringen, i vilket golvvärmeslingorna placeras. Tillsammans med ytterväggar och tak blir huset då som en termos med en sockelisolering som är lika tjock som ytterväggen. Georg Lagnerius föredrar också skummat glas som isolermaterial framför traditionell cellplast.
Det kan dock finnas risk för fuktproblem med hans konstruktion, enligt forskare vid Fuktcentrum i Lund. Det saknas ångtätt skikt under betongplattan, och fuktspärren är placerad över betongen. Det gör att betongplattan kommer att få ungefär samma temperatur och relativa fuktighet som den underliggande marken. Bärande väggar i huset måste också gå igenom den ovanpåliggande isoleringen, vilket kan medföra risk för fukt ovanifrån.
När det gäller värmeläckage och köldbryggor tycker både Georg Lagnerius och Mario Lövstrand att byggreglerna borde ställa högre krav. Men byggbranschen har också ett eget ansvar. Många problem uppstår på grund av slarv och byggfusk. Det kan handla om byggmaterial som får ligga utomhus för länge och blir skadat, eller lösull som inte läggs ut på rätt sätt och därför får sämre funktion.
– Byggbranschen måste tänka till kring det här. Det blir ännu viktigare nu när energikraven ökar, säger Mario Lövstrand.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 9/2014 sidan 40-41
Jag tycker att man borde ha termografering som krav vid besiktningar
