Okunskap problem vid effektivisering
Projektet Halvera mera ska visa om det är möjligt att halvera energianvändningen i flerbostadshus. Nu har 31 förstudier granskats av professor Arne Elmroth, som är kritisk till kvaliteten.
Inom Bebo-projektet Halvera Mera har utförts 31 förstudier och 17 energibesiktningar av i första hand miljonprogramsfastigheter. Förstudierna ska visa om det är möjligt att halvera energianvändningen vid renovering av flerbostadshus. Det finns dock stora osäkerheter kring bland annat areabegrepp.
WSP:s Katarina Högdal har en gjort en sammanställning av resultaten från förstudierna, vilka till stor del är relaterade till företag i Mellansverige. Ett resultat som sticker ut är kopplingen låg initialkostnad – låg energibesparing och vice versa. De åtgärder som betalar sig bäst på lång sikt är de något dyrare, som värmeåtervinning ur frånluft och åtgärder i klimatskalet.
Förvirring kring arean
Som kritisk granskare av de inkomna förstudierna har Bebo satt förre professorn Arne Elmroth. Han konstaterar att arean i genomsnitt ökade med 32 procent när företagen tvingades räkna om sina ytor från LOA och BOA till areamåttet Atemp.
– När Atemp lanserades var jag positiv till det, men nu missbrukas begreppet, genom att det gör det möjligt att medräkna areor som endast behöver vara uppvärmda till +10 grader, för att få en så låg energianvändning som möjligt. Med stora areor som inte behöver uppfylla de normala kraven på inneklimat kan ett ”dåligt” hus få bra värde på energiprestanda, sade Arne Elmroth vid ett seminarium ordnat av Bebo.
Han konstaterade att företagens spridning i omräkningsfaktorer var stor, alltifrån 1,0 till 1,6.
Ett liknande exempel är angiven energibesparing med frånluftsvärmepumpar, som rör sig från 6,7 till 55 kWh/kvm, år.
– I och för sig var besparingen på 6,7 extremt låg, men även besparingen på 55 kWh/kvm, år förvånade. Precis som i flera andra beräkningar redovisades inte hur man kommit fram till dessa siffror. Den genomsnittliga beräknade besparingen anges till cirka 35 kWh/kvm och år.
Liknande skillnader har han noterat vid användning av FTX-ventilation. Där är spannet allt från 7 till 51 kWh/kvm, år. De flesta anger en besparing mellan 20 och 30 kWh/kvm, år.
Mindre skillnader var det i beräkningarna av isolering i yttervägg. Där rörde det sig bara om mellan 2-20 kWh/kvm, år.
– Självklart kan besparingen skilja sig åt vid isolering av fasad, eftersom man isolerar olika mycket och i flera fall väljer man att endast isolera vissa mindre väggpartier. Men man kan fråga sig om det är meningsfullt att som i extremexemplet bara lägga på en två centimeter tjock isolering.
Liknande stora skillnader var det också när det gäller nya fönster inklusive isolerglas, varmvattenanvändning och värmesystem.
Arne Elmroth har sett mycket av stuprörstänkande, där den som är specialist på bygg fokuserar på byggrelaterat energisparande, och den som är specialist på vvs fokuserar på sitt.
– Det behövs team som består av arkitekter, inneklimatforskare, bygg- och vvs-tekniker. Med en sådan grupp skulle oändligt mycket kunna få väsentligt ökad kvalitet i beslutsunderlaget och öka sannolikheten för att genomförda åtgärder ger förväntad besparing.
Många besparingar i de inlämnade förstudierna bygger på schabloner och icke redovisade antaganden, menar Arne Elmroth.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 11/2013 sidan 20
