Nytt sätt att klimatberäkna byggnaders livscykel
Sveriges Allmännytta, Byggföretagen, IVL Svenska Miljöinstitutet samt flera bygg- och fastighetsaktörer har tagit ett helhetsgrepp kring hur branschen ska beräkna byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
Projektet har utförts i samverkan med branschorganisationer, byggentreprenörer, och fastighetsägare. Olika metodval, LCA-data och scenarioantaganden har testats i fallstudier som utförts av samarbetspartners i konkreta byggprojekt. Resultaten ligger nu till grund för de rekommendationer som presenteras i beräkningsanvisningar med tillhörande bakgrundsrapport.
– Resultatet är ett första steg att få branschen att räkna på byggnaders hela livscykel på samma sätt. Det underlättar jämförelser mellan olika aktörer och är också en förutsättning för att kunna sätta in rätt klimatförbättrande åtgärder, säger Åsa Thrysin, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Genom att räkna på hela livscykeln inkluderas en rad viktiga klimataspekter som annars riskerar att försummas, exempelvis cirkulära aspekter eller energiprestanda under driften
Bygg- och anläggningssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan. I EU kommer det bli obligatoriskt att deklarera den GWP – global warming potential – som en byggnad har under hela dess livscykel. Detta genom det uppdaterade energiprestandadirektivet för byggnader (EPBD). Redan idag ställs liknande krav genom EU:s taxonomi för nya byggnader.
– Från EU finns det krav på att man ska klimatberäkna nya byggnaders hela livscykel, medan det i Sverige bara ställs krav på själva byggskedet genom klimatdeklarationslagen. Därmed finns det inga nationella riktlinjer för hur man ska beräkna användnings- och slutskedet och det är det vi har tagit fram i det här projektet, säger Åsa Thrysin.
Målet har varit att ta fram en oberoende och verktygsneutral beräkningsmetodik, som är i linje med taxonomins klimatkrav för nya byggnader. Det gör att byggentreprenörer och fastighetsägare i Sverige kan analysera sina åtgärder både mot nationella krav och mot EU:s krav. Beräkningsanvisningar har tagits fram för allt från karbonatisering av betong, underhåll och driftenergi till rivning och sluthantering.
– Genom att räkna på hela livscykeln inkluderas en rad viktiga klimataspekter som annars riskerar att försummas, exempelvis cirkulära aspekter eller energiprestanda under driften. Förhoppningsvis leder det till ökad harmoniering och att det blir enklare att arbeta med klimatfrågor konkret i byggprojekt, säger Åsa Togerö, expert inom hållbart byggande på IVL.
Källa: IVL Svenska miljöinstitutet
