Nyproducerat 80 procent mindre energikrävande
Modern byggteknik och skärpta byggnormer gör ett nyproducerat hus 80 procent mindre energikrävande än motsvarigheten från 1980. Det framkommer i en jämförelse som Obos och Myresjöhus låtit göra med Nibe Energy Systems.
Det nyproducerade huset från 2022 har ett väsentligt effektivare klimatskal jämfört med sin drygt 40-åriga föregångare. Genom en modern frånluftsvärmepump och inverterstyrd kompressor kräver huset endast en femtedel så mycket el som huset från 1980 med den tidens uppvärmning.
Värmeläckage via golv, väggar, tak, fönster och dörrar har minskat med 44 procent sedan 1980. Det bidrar till att de boende i nyproducerade hus har ett mindre behov av levererad energi till huset. Minskningen av levererad el motsvarar 20 500 kWh/år, vilket med dagens elpris (1,75 kr/kWh) innebär 35 900 kronor i minskade elkostnader om året.
Skulle det nyproducerade huset också utrustas med 20 solcellspaneler genererar dessa cirka 7 000 kWh/år.
– Med dagens höga elpriser får den som bor i nyproduktion mer pengar kvar i plånboken varje månad. Boende i nyproducerade hus blir inte bara mindre känsliga mot svängningarna i elpriset – de minskar också sitt klimatavtryck för uppvärmningen av sina bostäder, säger Patrick Svanström, operativ chef på Myresjöhus.
– Värmepannan har haft en fantastisk utveckling under denna period. Tidiga frånluftsvärmepumpar halverade energibehovet och dagens varvtalsreglerade kompressorer har ytterligare halverat den köpta energin, säger Richard Carlholmer, Nibe Energy Systems.
Husmodellerna
- 1980: Högtuna (boa 156 m2) med elpanna med frånluftsfläkt
- 2000: Storgården (144 m2) med frånluftsvärmepumpen Nibe Fighter 360P
- 2022: Smart 150 (150 m2) med frånluftsvärmepumpen Nibe F750 med inverterstyrd kompressor
Undersökningen
- Myresjöhus har med hjälp av Nibe Energy Systems undersökt energieffektiviteten ur tre liknande Myresjöhusmodeller från 1980, 2000 och 2022 med tidstypisk uppvärmning
- Husen är antagna vara placerade i Stockholmsområdet för att reflektera ett genomsnittsklimat i Sverige
- Beräkningarna har utförts enligt SS-EN ISO 52016-1:2017 och resultatet redovisas som nettoenergi, levererad energi samt värmeförluster via klimatskal
